Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svårt slippa flyga i jobbet

Allt fler väljer bort flyget. Men den som vägrar att flyga i tjänsten av klimatskäl riskerar att bli av med jobbet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Sandra Runsten är talesperson för organisationen Sustainergies.

Studenter på svenska universitet och högskolor känner en större klimatoro och är mer engagerade i hållbarhetsfrågor än för bara två – tre år sedan. Ett tecken på det är att hälften av alla högskolestuderande vill arbeta med hållbarhet efter sin examen, enligt en undersökning som organisationen Sustainergies har gjort. Sandra Runsten, talesperson för organisationen, har också märkt att det blivit vanligare att unga inte vill flyga i tjänsten.

– Många känner en stor oro för klimatförändringarna och vill inte bidra till dem. Tidigare ville studenter gärna ha jobb där det ingick mycket resor. I dag är hållbara tjänster mer attraktiva, säger hon.

Sally Bohlin – en av initiativtagarna till det studentmanifest, där studenter kräver att framtida arbetsgivare tar sitt klimatansvar – hör till dem som inte vill flyga, varken privat eller i tjänsten.

– Jag har aldrig jobbat på ett företag som sagt åt mig att flyga. Men jag förstår att det är svårt att säga emot om de vill skicka i väg en. Som anställd gäller det då att sätta tryck på arbetsgivaren, att förespråka internetkonferenser och att åka tåg. Jag känner dem som har krävt att inte behöva flyga och som har fått igenom det. Jag tror att företagen lyssnar och försöker ersätta flygresorna med tåg och internetkonferenser, säger hon.

Läs mer: Studenter kräver att arbetsgivarna tar klimatansvar

Sally Bohlin är inte ensam om att inte vilja ta flyget. Statistik från Transportstyrelsen visar att färre flyger inrikes, samtidigt som tillväxten inom utrikesflyget har stannat av. Under perioden oktober - december 2018 minskade antalet passagerare på svenska flygplatser med en procent, eller 95 000 personer, jämfört med samma period 2017.

Som privatperson går det att avstå från flygresor. Men vilken rätt har en arbetstagare att välja bort att flyga i tjänsten av klimatskäl. Enligt Unionens förbundsjurist Jens Lidén är det upp till arbetsgivaren att avgöra hur en tjänsteresa ska göras.

– Om resor ingår i tjänster, till exempel för att delta vid internationella konferenser, är det en arbetsuppgift. Den som vägrar att utföra en arbetsuppgift av klimatskäl kan få problem. Arbetsvägran är ett allvarligt brott mot anställningsavtalet. Det kan bli föremål för åtgärder från arbetsgivarens sida – uppsägning och i värsta fall avskedande. Generellt sett är inte klimathänsyn ett skäl för att vägra att utföra en arbetsuppgift, säger han.

Nyckelfrågan är alltså om resande med flyg ingår i arbetsuppgifterna. Men vilka uppgifter som ingår i arbetet är inte alltid så lätt att veta. Det bestäms av vad arbetsgivaren och arbetstagararen har kommit överens om, men framgår inte alltid av anställningsavtalet utan kan också bestämmas av policies och av hur arbetet ser ut i praktiken.

Även företag och organisationer som marknadsför sig som klimatsmarta arbetsgivare, till exempel i platsannonser, kan tvinga sin personal att flyga.

– Arbetsgivaren är inte bunden vid marknadsföring gentemot potentiella arbetstagare, säger Jens Lidén.

 

Hur gör ni om en anställd inte vill flyga av miljöskäl?

Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef, Lindex:
– Frågan har börjat dyka upp. En designer ville till exempel inte flyga på inspirationsresa. Inköpsavdelningen bestämde då att hon kunde hämta inspiration på annat sätt – till exempel via nätet, en kortare resa med tåg eller genom att gå på en föreläsning. Men skulle det vara så att man måste flyga till Bangladesh för att kunna utföra sin arbetsuppgift, måste man faktiskt göra det. Vår resepolicy är dock att resa så lite som möjligt. Det första alternativet är att inte resa alls. Måste vi resa tar vi alltid det mest miljövänliga alternativet. Inrikes flyger vi högst sällan. Det har blivit mycket vanligare med videokonferenser de senaste fem åren.

Ida Bohman Steenberg, hållbarhetschef, Tieto:
– Hos oss måste du kunna motivera varför du ska flyga, så det är inget problem. Av kostnads- och miljöskäl drog vi i handbromsen för flygresor sista halvåret 2018. Men vi kommer att fortsätta att minimera flygandet även framöver. I de flesta fall går det att hitta alternativ till flyget exempelvis video- och konferenssamtal.  

Viktoria Karsberg, chef externkommunikation, SSAB:
– Vi har många anställda som vill göra miljömedvetna reseval, så det respekterar vi såklart. Vi försöker dra ner på resandet generellt. När vi som global koncern behöver diskutera frågor mellan länder använder vi ofta skype – och om det är geografiskt möjligt tar vi tåget.

Läs mer om företagens miljöarbete: 3 företag om studenternas klimatkrav

 

Tips till dig som inte vill flyga i tjänsten

  • Föreslå digitala möten och videokonferenser. Lyft fram hur mycket pengar företaget kan spara genom att undvika flygresor.
  • Om det är oundvikligt att flyga – se till att få mycket gjort i samband med varje resa.
  • Om tjänsten kräver mycket resor – be att arbetsgivaren under anställningsintervjun presenterar sin plan för hur resandet kan minskas. Ta reda på om det går att ha internationella möten via skype i stället för att vara på plats fysiskt. Har ni inte samma uppfattning går det alltid att tacka nej till ett jobb.
  • Var tydlig med vad du vill under anställningsprocessen. Se till att det tydligt regleras i anställningsavtalet under vilka förutsättningar du förväntas resa med flyg i tjänsten.
  • Välj inte bort tjänster som inte är fullständigt hållbara. Det är lättare att påverka från insidan – att vara med och designa klimatsmarta produkter och lägga upp hållbara affärsstrategier.

Unionens förbundsjurist Jens Lidén, Sustainergies talesperson Sandra Runsten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.