Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Studenter på svenska universitet och högskolor känner en större klimatoro och är mer engagerade i hållbarhetsfrågor än för bara två – tre år sedan. Ett tecken på det är att hälften av alla högskolestuderande vill arbeta med hållbarhet efter sin examen, enligt en undersökning som organisationen Sustainergies har gjort. Sandra Runsten, talesperson för organisationen, har också märkt att det blivit vanligare att unga inte vill flyga i tjänsten.
– Många känner en stor oro för klimatförändringarna och vill inte bidra till dem. Tidigare ville studenter gärna ha jobb där det ingick mycket resor. I dag är hållbara tjänster mer attraktiva, säger hon.
Sally Bohlin – en av initiativtagarna till det studentmanifest, där studenter kräver att framtida arbetsgivare tar sitt klimatansvar – hör till dem som inte vill flyga, varken privat eller i tjänsten.
– Jag har aldrig jobbat på ett företag som sagt åt mig att flyga. Men jag förstår att det är svårt att säga emot om de vill skicka i väg en. Som anställd gäller det då att sätta tryck på arbetsgivaren, att förespråka internetkonferenser och att åka tåg. Jag känner dem som har krävt att inte behöva flyga och som har fått igenom det. Jag tror att företagen lyssnar och försöker ersätta flygresorna med tåg och internetkonferenser, säger hon.
Läs mer: Studenter kräver att arbetsgivarna tar klimatansvar
Sally Bohlin är inte ensam om att inte vilja ta flyget. Statistik från Transportstyrelsen visar att färre flyger inrikes, samtidigt som tillväxten inom utrikesflyget har stannat av. Under perioden oktober - december 2018 minskade antalet passagerare på svenska flygplatser med en procent, eller 95 000 personer, jämfört med samma period 2017.
Som privatperson går det att avstå från flygresor. Men vilken rätt har en arbetstagare att välja bort att flyga i tjänsten av klimatskäl. Enligt Unionens förbundsjurist Jens Lidén är det upp till arbetsgivaren att avgöra hur en tjänsteresa ska göras.
– Om resor ingår i tjänster, till exempel för att delta vid internationella konferenser, är det en arbetsuppgift. Den som vägrar att utföra en arbetsuppgift av klimatskäl kan få problem. Arbetsvägran är ett allvarligt brott mot anställningsavtalet. Det kan bli föremål för åtgärder från arbetsgivarens sida – uppsägning och i värsta fall avskedande. Generellt sett är inte klimathänsyn ett skäl för att vägra att utföra en arbetsuppgift, säger han.
Nyckelfrågan är alltså om resande med flyg ingår i arbetsuppgifterna. Men vilka uppgifter som ingår i arbetet är inte alltid så lätt att veta. Det bestäms av vad arbetsgivaren och arbetstagararen har kommit överens om, men framgår inte alltid av anställningsavtalet utan kan också bestämmas av policies och av hur arbetet ser ut i praktiken.
Även företag och organisationer som marknadsför sig som klimatsmarta arbetsgivare, till exempel i platsannonser, kan tvinga sin personal att flyga.
– Arbetsgivaren är inte bunden vid marknadsföring gentemot potentiella arbetstagare, säger Jens Lidén.
Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef, Lindex:
– Frågan har börjat dyka upp. En designer ville till exempel inte flyga på inspirationsresa. Inköpsavdelningen bestämde då att hon kunde hämta inspiration på annat sätt – till exempel via nätet, en kortare resa med tåg eller genom att gå på en föreläsning. Men skulle det vara så att man måste flyga till Bangladesh för att kunna utföra sin arbetsuppgift, måste man faktiskt göra det. Vår resepolicy är dock att resa så lite som möjligt. Det första alternativet är att inte resa alls. Måste vi resa tar vi alltid det mest miljövänliga alternativet. Inrikes flyger vi högst sällan. Det har blivit mycket vanligare med videokonferenser de senaste fem åren.
Ida Bohman Steenberg, hållbarhetschef, Tieto:
– Hos oss måste du kunna motivera varför du ska flyga, så det är inget problem. Av kostnads- och miljöskäl drog vi i handbromsen för flygresor sista halvåret 2018. Men vi kommer att fortsätta att minimera flygandet även framöver. I de flesta fall går det att hitta alternativ till flyget exempelvis video- och konferenssamtal.
Viktoria Karsberg, chef externkommunikation, SSAB:
– Vi har många anställda som vill göra miljömedvetna reseval, så det respekterar vi såklart. Vi försöker dra ner på resandet generellt. När vi som global koncern behöver diskutera frågor mellan länder använder vi ofta skype – och om det är geografiskt möjligt tar vi tåget.
Läs mer om företagens miljöarbete: 3 företag om studenternas klimatkrav
Unionens förbundsjurist Jens Lidén, Sustainergies talesperson Sandra Runsten
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.