LKAB:s slutbud i de lokala löneförhandlingarna avvek från det centrala avtalet på ett sätt som inte är tillåtet såvida klubben och företaget inte är överens. LKAB ville införa nya faktorer i lönesystemet.
- Man kan inte göra det om man inte är överens. Vi har meddelat LKAB det här och jag misstänker att de kommer att arbeta fram ett nytt förslag till slutbud, säger Robert Schön, förhandlingschef i Gruvornas arbetsgivarförbund (Gaf), till TT.
Samtidigt står arbetsgivarna fast vid att den olovliga strejken måste avbrytas.
När det finns ett centralt kollektivavtal råder fredsplikt, vilket innebär att man inte har rätt att vidta stridsåtgärder. De anställda som trots det strejkar riskerar att bli stämda i Arbetsdomstolen av företaget. I ett första skede brukar AD beordra de anställda att gå tillbaka i arbete.
- Om de inte gör det kan det vara grund för uppsägning, säger Kurt Junesjö, arbetsrättsexpert.
I praktiken skulle dock LKAB ha ytterligt svårt att säga upp de nästan 2 000 arbetarna. Däremot kan Arbetsdomstolen utdöma skadestånd, cirka 2 000 kronor per strejkande.
Det brukar dock vara relativt ovanligt. En av anledningarna är att när det väl är dags för huvudförhandling i AD är strejken sedan länge avblåst, och varje stämd anställd har rätt att inställa sig i domstolen, vilket för företagets del kan innebära ytterligare två dagars produktionsbortfall.
- LKAB är ju ganska försiktiga. De har inte ens stämt till AD ännu. De har väl lärt sig en del sedan den stora strejken på 70-talet. Dessutom kan en domstolsprocess svetsa samman de anställda mer, säger Kurt Junesjö.
De fackliga organisationerna har inte råd att ställa sig bakom en olovlig strejk. Skulle till exempel IF Metalls klubbordförande i Kiruna göra det riskerar den fackliga organisationen skadestånd, i vissa fall motsvarande produktionsbortfallet.
- Det är därför man ser de här slätstrukna fackliga profilerna i tv-rutan. En sån stämning skulle ju tömma fackets kassa ganska omedelbart, säger Kurt Junesjö.
Den stora gruvstrejken på LKAB i slutet av 1969 och början av 1970 pågick i över 50 dagar. Kurt Junesjö tror inte att historien kommer att upprepa sig.
- Nej, industrin har genom sina oerhört korta leveranstider kortare uthållighet än arbetarna, trots att de blir utan lön. Arbetsgivaren kommer att få ge med sig, det är helt klart. Men man kommer att sopa igen spåren så det ser ut som om alla segrar i slutet.
LINDA SVENSSON
- Man kan inte göra det om man inte är överens. Vi har meddelat LKAB det här och jag misstänker att de kommer att arbeta fram ett nytt förslag till slutbud, säger Robert Schön, förhandlingschef i Gruvornas arbetsgivarförbund (Gaf), till TT.
Samtidigt står arbetsgivarna fast vid att den olovliga strejken måste avbrytas.
När det finns ett centralt kollektivavtal råder fredsplikt, vilket innebär att man inte har rätt att vidta stridsåtgärder. De anställda som trots det strejkar riskerar att bli stämda i Arbetsdomstolen av företaget. I ett första skede brukar AD beordra de anställda att gå tillbaka i arbete.
- Om de inte gör det kan det vara grund för uppsägning, säger Kurt Junesjö, arbetsrättsexpert.
I praktiken skulle dock LKAB ha ytterligt svårt att säga upp de nästan 2 000 arbetarna. Däremot kan Arbetsdomstolen utdöma skadestånd, cirka 2 000 kronor per strejkande.
Det brukar dock vara relativt ovanligt. En av anledningarna är att när det väl är dags för huvudförhandling i AD är strejken sedan länge avblåst, och varje stämd anställd har rätt att inställa sig i domstolen, vilket för företagets del kan innebära ytterligare två dagars produktionsbortfall.
- LKAB är ju ganska försiktiga. De har inte ens stämt till AD ännu. De har väl lärt sig en del sedan den stora strejken på 70-talet. Dessutom kan en domstolsprocess svetsa samman de anställda mer, säger Kurt Junesjö.
De fackliga organisationerna har inte råd att ställa sig bakom en olovlig strejk. Skulle till exempel IF Metalls klubbordförande i Kiruna göra det riskerar den fackliga organisationen skadestånd, i vissa fall motsvarande produktionsbortfallet.
- Det är därför man ser de här slätstrukna fackliga profilerna i tv-rutan. En sån stämning skulle ju tömma fackets kassa ganska omedelbart, säger Kurt Junesjö.
Den stora gruvstrejken på LKAB i slutet av 1969 och början av 1970 pågick i över 50 dagar. Kurt Junesjö tror inte att historien kommer att upprepa sig.
- Nej, industrin har genom sina oerhört korta leveranstider kortare uthållighet än arbetarna, trots att de blir utan lön. Arbetsgivaren kommer att få ge med sig, det är helt klart. Men man kommer att sopa igen spåren så det ser ut som om alla segrar i slutet.
LINDA SVENSSON
