Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Strejk – så funkar det

Vad gäller om ditt fackförbund tar till strejk? Får du lön? Och vad händer om du inte strejkar? Kollega reder ut hur det funkar.
Linnea Andersson Publicerad 11 mars 2016, kl 09:52
Strejkvakter delar ut informationsblad.
Blir du uttagen i konflikt har du rätt till ersättning från facket. Foto: Janerik Henriksson / TT

Konflikt

Det är bara när det saknas kollektivavtal som facket kan ta till vapen, till exempel strejk eller övertidsblockad. Dels under en avtalsrörelse då det gamla avtalet löpt ut och facket tar strid för avtalskrav som gäller många medlemmar. Dels då ett företag aldrig har haft kollektivavtal. Om medlemmarna på företaget vill ha kollektivavtal kan förbundet varsla om konflikt, om företaget vägrar teckna avtal. Det brukar vara effektivt. Unionen har bara misslyckats en gång med att få till ett avtal vid en sådan konflikt och det gällde konflikten i Fränsta, där arbetsgivaren till slut valde att lägga ned verksamheten i stället för att teckna kollektivavtal. Unionen har dock för vana att endast utlysa strejk om medlemmarna på företaget vill ha kollektivavtal.

Strejkbryteri

Oavsett vad konflikten rör sig om är du som medlem tvungen att strejka när ditt fackförbund kräver det. Vägrar du att delta riskerar du att uteslutas ur förbundet på grund av strejkbryteri.

Senast Unionen uteslöt strejkbrytare var efter avtalsförhandlingarna 2012. Unionen inledde en strejk mot Almega Tjänsteföretagen och Medieföretagen som berörde sju företag och över 1 000 medlemmar. På två av företagen valde fem personer att jobba som vanligt. Fyra av strejkbrytarna valde att lämna förbundet frivilligt efter konflikten. Den femte medlemmen, som ville behålla sitt medlemskap, uteslöts efter ett beslut från Unionens förbundsstyrelse.

Att bli medlem på nytt är inte helt lätt. Har du en gång blivit utesluten krävs ett medgivande från förbundsstyrelsen.

Sympatiåtgärd

Även om du eller din arbetsgivare inte berörs direkt av en konflikt kan du som medlem bli uttagen i konflikt om ditt fackförbund tar till sympatiåtgärder.

Ersättning under strejk

Under en konflikt har du som medlem i Unionen rätt till full ersättning för den lön du förlorar. Enligt ett kongressbeslut ska Unionens konfliktfond räcka minst 15 arbetsdagar för alla då 500 000 yrkesverksamma medlemmar. Beräkningen utgår ifrån att medlemmarna har en snittlön efter skatt på cirka 16 700 kronor under 15 arbetsdagar.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.