Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stängd skola ger inte rätt till vab

Flera skolor har stängt på grund av oro för att coronaviruset ska spridas. Men anställda som måste vara hemma från jobbet med minderåriga barn har inte rätt att vabba.
Kamilla Kvarntorp, Petra Rendik Publicerad
Jessica Gow/TT, (coronavirus) AP
Nej, du har inte rätt till ersättning från Försäkringskassan om ditt barns skola stänger på grund av coronaviruset. Jessica Gow/TT, (coronavirus) AP

Den senaste tiden har det kommit uppgifter om att flera skolor och förskolor i landet håller stängt för att minska risken för spridning av det nya coronaviruset. Men anställda som måste vara hemma från jobbet, därför att barnen behöver tillsyn när de inte kan gå till skolan, har inte rätt till någon ersättning för vård av barn (vab).

– Det krävs att det finns en konkret misstanke om att barnet sprider smitta för att ha rätt att vabba. Det räcker inte att skolan uppmanar att ditt barn är hemma, säger Niklas Löfgren, familjepolitisk talesperson på Försäkringskassan.

Arbetsgivarorganisationen för tjänsteföretag Almega får en hel del frågor från arbetsgivare som undrar vad de ska göra när anställda inte kan komma till jobbet därför att skolor är stängda. Enligt organisationens arbetsrättsjurist Mia Fransson finns inga tydliga regler för hur arbetsgivare ska agera när skolor och förskolor är stängda på grund av risk för smittspridning.

Läs mer: Corona - det här gäller på jobbet

– Det är företagen själva som bestämmer hur de vill hantera situationen. Alla som jag har pratat med har en stor förståelse för att det här är en unik situation. De har en dialog med sina anställda och försöker hitta en lösning i samförstånd. Ingen tvingar in folk, det är inte ett vinnande koncept.

Almega ger också sina medlemsföretag förslag på olika åtgärder.

– Många kan arbeta hemma eller göra vissa arbetsuppgifter hemifrån. Jobbar man hemifrån och arbetsgivare och arbetstagare har kommit överens om det utgår lön, säger Mia Fransson.

Den som bara delvis kan utföra sina uppgifter hemifrån kan få nedsatt lön. Men alla har inte möjlighet att arbeta hemifrån.

Läs mer: Då har du rätt till smittbärarpenning

– Då finns många olika lösningar. De kanske kan jobba ikapp den förlorade arbetstiden vid en senare tidpunkt, ta ut kompensationsledighet eller semester. Ytterst stannar de hemma utan att uppbära lön. Det blir en form av tjänstledighet.

Arbetsgivare kan dock, enligt Mia Fransson, kräva att anställda kommer till arbetsplatsen trots att skolan är stängd.

– Det kan finna sådana situationer. Men huvudregeln är att frånvaron inte ses som olovlig i den här situationen som är så unik. Det finns mängder av undantag på grund av omständigheterna i det enskilda fallet.

Arbetsgivaren kan också alltid kräva att den anställda skickar ett intyg från rektorn på att skolan är stängd.

– Den enskilde måste kunna styrka skälet till varför han eller hon inte kommer till arbetet och ha en dialog med sin chef. Då går det att lösa situationen.

Unionens råd till medlemmar

Så här svarar Filip Vujcic, talesperson för Unionens extrainsatta coronagrupp, på Kollegas frågor om hur medlemmar bör agera när skolor stängs på grund av coronaviruset:

Vilka råd ger Unionen medlemmar som måste vara hemma från jobbet, därför att de inte har någon tillsyn till sina minderåriga barn, när skolor stängs ?
– Om det inte finns misstanke om att ditt barn är sjukt, och vab-reglerna därför inte blir tillämpliga är vårt råd att omedelbart ta kontakt med Unionen för att få stöd i att hitta en bra och flexibel lösning i samförstånd med arbetsgivaren. Det kan i många fall vara att man får jobba hemifrån med bibehållen lön. Det torde ligga i arbetsgivarens intresse att vara flexibel med hänsyn till att eventuell smittspridning ska begränsas.

Vilka råd ger ni medlemmar som inte har möjlighet att jobba hemifrån?
– Det första de bör göra är att höra om det finns släktingar eller vänner som kan bistå med frivillig hjälp. Funkar inte detta bör man se över om det är möjligt att utnyttja föräldraledighet, kompensationsledighet eller semesterledighet. Ett väldigt litet barn kan naturligtvis inta ta hand om sig självt och ytterst kan det därför bli fråga om att stanna hemma utan att någon lön utgår. Det kan möjligen jämföras med att begära ledighet på grund av trängande familjeskäl, som har samband med sjukdom eller olycksfall och som gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig. Man kan även tänka sig att fråga arbetsgivaren om det finns möjlighet att ta med barnet till jobbet, om barnet inte är sjukt.

Hur ser ni på att medlemmar kan tvingas vara hemma utan lön? 
– I de flesta fall borde det vara möjligt att hitta lösningar för att undvika att hamna i den situationen. Om någon tvingas stanna hemma utan lön bör den omedelbart kontakta Unionen, det är av stor betydelse att i ett tidigt skede försöka nå bra och flexibla lösningar. Det måste alltid göras en bedömning i det enskilda fallet och ses över vilka diskussioner som har förekommit mellan parterna. Om det inte går att hitta en lösning kan det bli så olyckligt att man tvingas stanna hemma utan lön.

Coronasmitta och vab

  • Det finns ingen rätt att vabba om en skola stängs för att minska risken för att corona sprids – om barnet inte riskerar att vara smittat.
  • Att låta barnet stanna hemma i förebyggande syfte ger inte rätt till ersättning.
  • Om det finns en misstanke om att barnet sprider smitta går det att få ersättning för vab.
  • Den första veckan gäller samma regel som annars när ditt barn som ännu inte fyllt 12 år blir sjuk. Det är du som förälder som avgör om det finns risk för att ditt barn är sjukt och kan smitta andra. Den som misstänker corona bör ringa 1177.
  • Efter den sjunde dagen krävs ett läkarintyg där läkaren bedömer om barnet smittar eller misstänks smitta.

Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten