Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sms-hot orsak till strejken

Den direkt utlösande orsaken till att förhandlingarna mellan Norwegian och facket bröt samman och att en strejk inleddes i onsdags var ett sms som flygbolagets ledning skickade ut till personalen där den hotades med massuppsägningar om en strejk skulle bryta ut.
Anita Täpp Publicerad

Som Kollega tidigare berättat är bakgrunden till konflikten att flygbolaget vill säga upp samtliga kabinanställda och i stället anställa dem i två bemanningsföretag som ägs av Norwegian. Fackförbundet Parat anser att det finns en risk för att flygbolagen sedan säljer dotterbolagen och personalen är orolig för sämre villkor och att på sikt bli ersatta av lågavlönad utländsk personal.

Sedan förhandlingarna natten till i onsdags bröt samman var strejken ett faktum. Hittills har dock bara en person i den norska kabinpersonalen tagits ut i strejk.  Men enligt facket kan en strejk, som berör 1 300 Norwegiananställda komma att inledas när som helst med fem dagars varsel, senast den 26 maj.

Nu har det blivit känt att en direkt orsak till att förhandlingarna bröt samman var ett sms som arbetsgivaren mitt under pågående förhandling skickade ut till de anställda där de hotades med massuppsägningar om en strejk blev av. Enligt sms:et skulle strejken leda till att alla norska kabinbaser, förutom Gardemoen, avvecklas, jobben i Köpenhamn outsourcas till Proffice och de rabatterade personalbiljetterna avskaffas i tre år.

Men att det skulle vara ett hot tillbakavisas av ledningen. För Aftonbladet förklarar flygbolagets informationschef Charlotte Holmbergh Jacobsson att sms:et innehöll ”ren information”.

De kabinanställda i Sverige har inte deltagit i förhandlingarna eftersom de redan flyttats över till bemanningsföretaget Proffice. Det sedan de strax före jul ställdes inför alternativen att gå över till Proffice eller bli av med jobbet, varpå en majoritet valde att skriva på för bemanningsföretaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.