Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sms-hot orsak till strejken

Den direkt utlösande orsaken till att förhandlingarna mellan Norwegian och facket bröt samman och att en strejk inleddes i onsdags var ett sms som flygbolagets ledning skickade ut till personalen där den hotades med massuppsägningar om en strejk skulle bryta ut.
Anita Täpp Publicerad

Som Kollega tidigare berättat är bakgrunden till konflikten att flygbolaget vill säga upp samtliga kabinanställda och i stället anställa dem i två bemanningsföretag som ägs av Norwegian. Fackförbundet Parat anser att det finns en risk för att flygbolagen sedan säljer dotterbolagen och personalen är orolig för sämre villkor och att på sikt bli ersatta av lågavlönad utländsk personal.

Sedan förhandlingarna natten till i onsdags bröt samman var strejken ett faktum. Hittills har dock bara en person i den norska kabinpersonalen tagits ut i strejk.  Men enligt facket kan en strejk, som berör 1 300 Norwegiananställda komma att inledas när som helst med fem dagars varsel, senast den 26 maj.

Nu har det blivit känt att en direkt orsak till att förhandlingarna bröt samman var ett sms som arbetsgivaren mitt under pågående förhandling skickade ut till de anställda där de hotades med massuppsägningar om en strejk blev av. Enligt sms:et skulle strejken leda till att alla norska kabinbaser, förutom Gardemoen, avvecklas, jobben i Köpenhamn outsourcas till Proffice och de rabatterade personalbiljetterna avskaffas i tre år.

Men att det skulle vara ett hot tillbakavisas av ledningen. För Aftonbladet förklarar flygbolagets informationschef Charlotte Holmbergh Jacobsson att sms:et innehöll ”ren information”.

De kabinanställda i Sverige har inte deltagit i förhandlingarna eftersom de redan flyttats över till bemanningsföretaget Proffice. Det sedan de strax före jul ställdes inför alternativen att gå över till Proffice eller bli av med jobbet, varpå en majoritet valde att skriva på för bemanningsföretaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar