Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sms-hot orsak till strejken

Den direkt utlösande orsaken till att förhandlingarna mellan Norwegian och facket bröt samman och att en strejk inleddes i onsdags var ett sms som flygbolagets ledning skickade ut till personalen där den hotades med massuppsägningar om en strejk skulle bryta ut.
Anita Täpp Publicerad

Som Kollega tidigare berättat är bakgrunden till konflikten att flygbolaget vill säga upp samtliga kabinanställda och i stället anställa dem i två bemanningsföretag som ägs av Norwegian. Fackförbundet Parat anser att det finns en risk för att flygbolagen sedan säljer dotterbolagen och personalen är orolig för sämre villkor och att på sikt bli ersatta av lågavlönad utländsk personal.

Sedan förhandlingarna natten till i onsdags bröt samman var strejken ett faktum. Hittills har dock bara en person i den norska kabinpersonalen tagits ut i strejk.  Men enligt facket kan en strejk, som berör 1 300 Norwegiananställda komma att inledas när som helst med fem dagars varsel, senast den 26 maj.

Nu har det blivit känt att en direkt orsak till att förhandlingarna bröt samman var ett sms som arbetsgivaren mitt under pågående förhandling skickade ut till de anställda där de hotades med massuppsägningar om en strejk blev av. Enligt sms:et skulle strejken leda till att alla norska kabinbaser, förutom Gardemoen, avvecklas, jobben i Köpenhamn outsourcas till Proffice och de rabatterade personalbiljetterna avskaffas i tre år.

Men att det skulle vara ett hot tillbakavisas av ledningen. För Aftonbladet förklarar flygbolagets informationschef Charlotte Holmbergh Jacobsson att sms:et innehöll ”ren information”.

De kabinanställda i Sverige har inte deltagit i förhandlingarna eftersom de redan flyttats över till bemanningsföretaget Proffice. Det sedan de strax före jul ställdes inför alternativen att gå över till Proffice eller bli av med jobbet, varpå en majoritet valde att skriva på för bemanningsföretaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.