Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif häver arbetsgivares rätt att provanställa

De anställda på Sykes callcenter i Dals Ed har tröttnat på att arbetsgivaren inte respekterar avtalets regler för provanställning. Nu väntar central förhandling.
Publicerad
Sykes använder provanställning som regel i stället för undantag. I tjänstemannaavtalet står att provanställning kan användas om "medarbetarens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade" eller om det "föreligger särskilda skäl att pröva kvalifikationerna mot arbetsuppgifternas speciella krav".
-Kreti och pleti provanställs. Vi kan inte se att folk måste ha några särskilda kvalifikationer för att jobba här. Vi jobbar på ett callcenter och pratar i telefon. Har man någon gång sommarjobbat och haft kontakt med människor räcker det, säger Bendik Anthonsen, Sifklubbens ordförande.
Klubben sade upp provanställningsrätten i höstas. Under uppsägningstiden har företaget provanställt 25 personer.
-Vi har gett företaget flera möjligheter att sitta ned och komma överens, men det har inte lett till något, säger Bendik Anthonsen.
I morgon, onsdag, träffas de centrala parterna för förhandling. Åsa Erba Stenhammar leder förhandlingarna för Sif.
- Vår roll är inte att uppfostra arbetsgivaren, det ska Almega göra. Vi ska hedra det här avtalet, annars är det inget värt. Det är principiellt viktigt, säger hon.
Det är första gången Sif förhandlar för en klubb som sagt upp arbetsgivarens rätt att provanställa. Och Åsa Erba Stenhammar anser att det är en viktig fråga.
-Under en provanställning kan arbetsgivaren göra hur han vill. Man behöver inte motivera en uppsägning, det räcker att man har varit sjuk en gång för mycket eller kommit för sent. Man måste passa sig jäkligt noga. Det är därför det finns villkor i rätten att provanställa.
Om parterna inte kommer överens på onsdagen kommer frågan att hamna i tjänstemarknadsnämnden.
- Rimligt vore en avkylningsperiod på två år eller tills de har lärt sig. Vi kan köra det här ganska hårt eftersom ingen enskild hamnar i kläm. För en gångs skull behöver inte vi övertyga arbetsgivaren, det är de som ska övertyga oss om att de bättrar sig, säger Åsa Erba Stenhammar.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."