Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sa nej till sämre villkor – blev av med jobbet

En säljare blev av med sin fasta grundlön och när han protesterade blev han uppsagd. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot förhandlingsskyldigheten.
Elisabeth Brising Publicerad
Man sitter vid dator och håller telefonen i hand.
Säljaren accepterade inte nya, försämrade villkor, då blev han uppsagd. Foto: Shutterstock

Mannen började arbeta som account manager i ett företag som säljer kontorstjänster i november förra året. Han blev direktrekryterad via Linkedin och erbjöds fast grundlön, en provisionsbaserad lön och en tjänstebil.

Mannen trivdes bra på det nya jobbet och lyckades bra med försäljningen. Men efter ett halvår ville en delägare i företaget ändra alla säljares lönemodell och skära bort deras fasta grundlön.

I stället skulle lönen enbart vara provisionsbaserad och tjänstebilen tas bort. Dessutom införde arbetsgivaren strikta krav på säljmål och ett visst antal kundbesök varje månad.

Fick veta via sms

Mannen fick informationen om de nya villkoren via ett sms från ledningen. Vid ett senare möte med chefen fick den anställde veta att han skulle bli uppsagd på grund av ”arbetsbrist” om han inte accepterade de nya anställningsvillkoren.

Medarbetaren vägrade gå med på förändringen utan en facklig förhandling. Chefen svarade då att den anställde skulle sägas upp. Säljaren fick också höra att han skulle bli arbetsbefriad under uppsägningstiden och ombads lämna ifrån sig all utrustning som dator och mobil.

Kräver skadestånd

Unionen kallade till en tvisteförhandling med företaget om den felaktigt genomförda uppsägningen, men samtalet avslutades i oenighet. Företagets ledning hävdar att de inte visste att mannen är medlem i Unionen medan medlemmen säger att han har informerat om det.

Nu stämmer Unionen bolaget i tingsrätten för brott mot förhandlingsskyldigheten. Unionens jurist yrkar på allmänt skadestånd till Unionen för felaktig uppsägning samt ekonomiskt skadestånd till den anställde för utebliven grundlön, provisionslön, förmåner och semesterersättning.

Felaktig uppsägning
En uppsägning ska vara skriftlig och innehålla en besvärshänvisning.

Arbetsgivaren har enligt medbestämmandelagen skyldighet att förhandla med fackliga representanter innan uppsägning sker på grund av arbetsbrist.

Det är i första hand företagets uppgift att fråga anställda om de är medlemmar i ett fackförbund innan de genomför uppsägningar, enligt Unionens jurister.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.