Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sa nej till sämre villkor – blev av med jobbet

En säljare blev av med sin fasta grundlön och när han protesterade blev han uppsagd. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot förhandlingsskyldigheten.
Elisabeth Brising Publicerad
Man sitter vid dator och håller telefonen i hand.
Säljaren accepterade inte nya, försämrade villkor, då blev han uppsagd. Foto: Shutterstock

Mannen började arbeta som account manager i ett företag som säljer kontorstjänster i november förra året. Han blev direktrekryterad via Linkedin och erbjöds fast grundlön, en provisionsbaserad lön och en tjänstebil.

Mannen trivdes bra på det nya jobbet och lyckades bra med försäljningen. Men efter ett halvår ville en delägare i företaget ändra alla säljares lönemodell och skära bort deras fasta grundlön.

I stället skulle lönen enbart vara provisionsbaserad och tjänstebilen tas bort. Dessutom införde arbetsgivaren strikta krav på säljmål och ett visst antal kundbesök varje månad.

Fick veta via sms

Mannen fick informationen om de nya villkoren via ett sms från ledningen. Vid ett senare möte med chefen fick den anställde veta att han skulle bli uppsagd på grund av ”arbetsbrist” om han inte accepterade de nya anställningsvillkoren.

Medarbetaren vägrade gå med på förändringen utan en facklig förhandling. Chefen svarade då att den anställde skulle sägas upp. Säljaren fick också höra att han skulle bli arbetsbefriad under uppsägningstiden och ombads lämna ifrån sig all utrustning som dator och mobil.

Kräver skadestånd

Unionen kallade till en tvisteförhandling med företaget om den felaktigt genomförda uppsägningen, men samtalet avslutades i oenighet. Företagets ledning hävdar att de inte visste att mannen är medlem i Unionen medan medlemmen säger att han har informerat om det.

Nu stämmer Unionen bolaget i tingsrätten för brott mot förhandlingsskyldigheten. Unionens jurist yrkar på allmänt skadestånd till Unionen för felaktig uppsägning samt ekonomiskt skadestånd till den anställde för utebliven grundlön, provisionslön, förmåner och semesterersättning.

Felaktig uppsägning
En uppsägning ska vara skriftlig och innehålla en besvärshänvisning.

Arbetsgivaren har enligt medbestämmandelagen skyldighet att förhandla med fackliga representanter innan uppsägning sker på grund av arbetsbrist.

Det är i första hand företagets uppgift att fråga anställda om de är medlemmar i ett fackförbund innan de genomför uppsägningar, enligt Unionens jurister.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.