Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sa nej till sämre villkor – blev av med jobbet

En säljare blev av med sin fasta grundlön och när han protesterade blev han uppsagd. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot förhandlingsskyldigheten.
Elisabeth Brising Publicerad 16 augusti 2022, kl 16:05
Man sitter vid dator och håller telefonen i hand.
Säljaren accepterade inte nya, försämrade villkor, då blev han uppsagd. Foto: Shutterstock

Mannen började arbeta som account manager i ett företag som säljer kontorstjänster i november förra året. Han blev direktrekryterad via Linkedin och erbjöds fast grundlön, en provisionsbaserad lön och en tjänstebil.

Mannen trivdes bra på det nya jobbet och lyckades bra med försäljningen. Men efter ett halvår ville en delägare i företaget ändra alla säljares lönemodell och skära bort deras fasta grundlön.

I stället skulle lönen enbart vara provisionsbaserad och tjänstebilen tas bort. Dessutom införde arbetsgivaren strikta krav på säljmål och ett visst antal kundbesök varje månad.

Fick veta via sms

Mannen fick informationen om de nya villkoren via ett sms från ledningen. Vid ett senare möte med chefen fick den anställde veta att han skulle bli uppsagd på grund av ”arbetsbrist” om han inte accepterade de nya anställningsvillkoren.

Medarbetaren vägrade gå med på förändringen utan en facklig förhandling. Chefen svarade då att den anställde skulle sägas upp. Säljaren fick också höra att han skulle bli arbetsbefriad under uppsägningstiden och ombads lämna ifrån sig all utrustning som dator och mobil.

Kräver skadestånd

Unionen kallade till en tvisteförhandling med företaget om den felaktigt genomförda uppsägningen, men samtalet avslutades i oenighet. Företagets ledning hävdar att de inte visste att mannen är medlem i Unionen medan medlemmen säger att han har informerat om det.

Nu stämmer Unionen bolaget i tingsrätten för brott mot förhandlingsskyldigheten. Unionens jurist yrkar på allmänt skadestånd till Unionen för felaktig uppsägning samt ekonomiskt skadestånd till den anställde för utebliven grundlön, provisionslön, förmåner och semesterersättning.

Felaktig uppsägning
En uppsägning ska vara skriftlig och innehålla en besvärshänvisning.

Arbetsgivaren har enligt medbestämmandelagen skyldighet att förhandla med fackliga representanter innan uppsägning sker på grund av arbetsbrist.

Det är i första hand företagets uppgift att fråga anställda om de är medlemmar i ett fackförbund innan de genomför uppsägningar, enligt Unionens jurister.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."