Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så lite som var fjärde småföretagare nöjd med kollektivavtalen

Många är nöjda med den svenska modellen när det gäller att reglera frågor mellan arbetsgivare och anställda. Men inte alla.<br />- En del känner sig små i de stora systemen, säger Gunvor Engström, vd för Företagarna.
Publicerad
En undersökning som Företagarna gjort nyligen visar att alla inte är nöjda med den svenska modellen. Nästan hälften av de tillfrågade småföretagarna vill ha individuella avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ytterligare 25 procent vill att myndigheterna ska sköta kontrollerna genom lagstiftning. Endast 25 procent av de tillfrågade var nöjda med kollektivavtalen.
- Det finns ingen självklar acceptans för det vi har idag, säger Jens Karlsson, chefsjurist på Företagarna.
Nära 3 800 småföretagare deltog i Företagarnas undersökning. En liknade undersökning gjordes hösten 2005 av Sifo. Då deltog nästan 4 400 företag med upp till 50 anställda, i olika branscher över hela landet. Undersökningen gav ett liknande resultat som Företagarnas.
Hälften av de tillfrågade hade ett kollektivavtal eller hängavtal. Men många av dem som inte styrs av kollektivavtal har andra avtal som är likvärdiga.
- Vissa individuella avtal kan vara minst lika bra som kollektivavtalen, säger Eva Haussling, avdelningschef på Tysk-Svenska handelskammaren.
I Sifos undersökning uppgav 30 procent av småföretagarna att de upplevt problem med kollektivavtalen. Samtidigt ansåg över 40 procent att de är ett stöd i verksamheten. Vilket stärker bilden av att den svenska modellen trots allt anses vara bra.
Men enligt Företagarna finns det skäl att slopa kollektivavtalen. Dels för att ge företagarna en möjlighet att utforma sina avtal efter företagets förutsättningar och de anställdas önskemål. Det är även viktigt att forma avtalen så att alla företagare vill vara med, menar Företagarna.

ANN-ELIE HANSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.