Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så lite som var fjärde småföretagare nöjd med kollektivavtalen

Många är nöjda med den svenska modellen när det gäller att reglera frågor mellan arbetsgivare och anställda. Men inte alla.<br />- En del känner sig små i de stora systemen, säger Gunvor Engström, vd för Företagarna.
Publicerad
En undersökning som Företagarna gjort nyligen visar att alla inte är nöjda med den svenska modellen. Nästan hälften av de tillfrågade småföretagarna vill ha individuella avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ytterligare 25 procent vill att myndigheterna ska sköta kontrollerna genom lagstiftning. Endast 25 procent av de tillfrågade var nöjda med kollektivavtalen.
- Det finns ingen självklar acceptans för det vi har idag, säger Jens Karlsson, chefsjurist på Företagarna.
Nära 3 800 småföretagare deltog i Företagarnas undersökning. En liknade undersökning gjordes hösten 2005 av Sifo. Då deltog nästan 4 400 företag med upp till 50 anställda, i olika branscher över hela landet. Undersökningen gav ett liknande resultat som Företagarnas.
Hälften av de tillfrågade hade ett kollektivavtal eller hängavtal. Men många av dem som inte styrs av kollektivavtal har andra avtal som är likvärdiga.
- Vissa individuella avtal kan vara minst lika bra som kollektivavtalen, säger Eva Haussling, avdelningschef på Tysk-Svenska handelskammaren.
I Sifos undersökning uppgav 30 procent av småföretagarna att de upplevt problem med kollektivavtalen. Samtidigt ansåg över 40 procent att de är ett stöd i verksamheten. Vilket stärker bilden av att den svenska modellen trots allt anses vara bra.
Men enligt Företagarna finns det skäl att slopa kollektivavtalen. Dels för att ge företagarna en möjlighet att utforma sina avtal efter företagets förutsättningar och de anställdas önskemål. Det är även viktigt att forma avtalen så att alla företagare vill vara med, menar Företagarna.

ANN-ELIE HANSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.