Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regler mot matchfixning krockar med arbetsrätten

Svensk idrott föreslår nya regler för att komma till rätta med matchfixning. Hårda regler, med ett maxstraff på avstängning i tio år. Unionen är skeptiskt till flera punkter och menar att reglerna krockar med arbetsrätten.
– I regelverket låtsas man att det inte finns sådant som anställningsskydd, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.
Linnea Andersson, Gabriella Westberg Publicerad
Robert Granström/TT
Enligt Riksidrottsförbundets förslag på nytt regelverk för att stävja matchfixning kan en professionell spelare riskera att bli avstängd och därigenom förhindrad att utöva sitt yrke i upp till tio år, om en misstanke eller ett erbjudande om att manipulera ett matchresultat inte anmäls. Orimligt, tycker Unionen. På bilden Skellefteå AIK:s David Rundblad. Robert Granström/TT

 

Förslaget om nytt regelverk röstades igenom på lördagen, vid Riksidrottsförbundets stämma i Helsingborg. Läs mer om det här: Kritiserat förslag om matchfixning gick igenom.

 

På fredagen inleddes Riksidrottsmötet, då ledare inom svensk idrott samlas för att bestämma riktning för idrotten. Stämman ska bland annat besluta om ett nytt reglemente för uppgjorda matcher, så kallad matchfixning, samt hur idrottsrörelsen ska arbeta mot det.

De flesta inom idrottsrörelsen instämmer i att uppgjorda matcher och vadhållning är ett växande problem, såväl internationellt som i Sverige. Men det reglemente som Riksidrottsstyrelsen (RS) föreslagit och som Riksidrottsförbundet (RF) troligen kommer att klubba igenom i helgen, innehåller tuffa sanktioner och påföljder. Inte bara för den som själv är inblandad i någon form av manipulation av matchresultat: låter du bli att anmäla att du misstänker någon annan eller låter bli att anmäla om du själv blivit utsatt för hot eller påtryckning från någon som vill att du ska påverka ett resultat, risker du också att straffas. Även om du stått emot hoten och spelat ärligt.  

Allt fler professionella idrottare organiserar sig fackligt, framför allt inom fotboll, basket och handboll, för att få till bättre anställningsvillkor som överensstämmer med rådande villkor inom andra branscher. Det visar bland annat Unionens trendspaning för organisationer och föreningar som presenterades i veckan. Unionen företräder tillsammans med Sico många professionella idrottare, framför allt hockeyspelare.

Unionens chefsjurist, Martin Wästfelt, håller med om att det är ett gemensamt ansvar att stävja läggmatcher om de förekommer men är kritisk till flera delar i förslaget. Bland annat att en person kan dömas till avstängning* i som mest tio år.

– För Unionen, som spelarnas fackförbund, är det värsta att man verkar strunta helt i arbetsrätten. Att man i regelverket låtsas som att det inte finns sådant som anställningsskydd. Det kommer vi självklart inte att acceptera, utan se till att få det prövat, säger Martin Wästfelt.

Men han tycker att det är dumt att skapa klarhet först efter en prövning, i stället för att ta fram ett regelverk i samklang med andra lagar och regler redan från början. Eftersom professionalismen ökar inom idrotten och allt fler har idrott som yrke är det, enligt Wästfelt, särskilt viktigt att det är ordning och reda och att anställda ”naturligtvis ska omfattas av kollektivavtal”.

Stefan Bessman, ledamot i Riksidrottsstyrelsen, säger att det är skilda prövningar för avstängning och eventuell uppsägning eller avskedande.

– Om det är så att arbetsgivaren, i det här fallet en klubb eller ett idrotts AB, tar till kontraktuella påföljder i anställningsförhållandet så får det prövas separat. Det är ingen prövning som sker inom idrotten, utan är i så fall en arbetsrättslig prövning, säger Stefan Bessman.

Men vilket förbund vill ha kvar en spelare som inte får spela?
– Med det som utgångspunkt kan det ju bli besvärligt. Frågan är i och för sig hur lång avstängningstid det skulle handla om.

Stefan Bessman poängterar dock att avstängning som påföljd främst är avsett för dem som själva organiserar och deltar i olovlig vadhållning.

– För underlåtenhet att anmäla kommer avstängning inte att vara normalfallet. Utan det gäller i så fall extrema undantag av mycket grova fall, där någon har befunnit sig mitt i ett organiserat och grovt kriminellt nätverk men inte själv deltagit. Men jag har svårt att se att man skulle komma till avstängning ens då.

Sverige är generellt sett försiktigt med anmälningsplikt när det gäller brott. Det är i princip bara när det gäller sådana allvarliga brott som mord och mordbrand som anmälningsplikt råder. Martin Wästfelt är också kritisk till att Riksidrottsstyrelsen väljer att ta till så drastiska påföljder för att komma till rätta med fulspelet, att sanktionerna inte står i proportion till det man vill uppnå. Dessutom tycker han att det bygger ett obehagligt klimat med anonyma tips och angiverisystem.

– Själva grundfundamentet för idrotten är att det ska vara schyst spel. Men är det verkligen befogat att skapa ett angiverisystem för att lösa problemet? Det försätter personer som inte själva varit oaktsamma eller begått något fel i en väldigt svår sits. Det förekommer kriminella i den typen av verksamhet, säger Martin Wästfelt.

Han ger ett hypotetiskt exempel med en spelare som får ett förslag om att lägga sig i en match, men nekar. Låter spelaren bli att anmäla det riskerar hen långtgående sanktioner, men anmäler spelaren kanske hen blir utsatt för hot och våld.

Stefan Bessman säger att anmälningsplikten är en gränsdragningsfråga som inte är lätt, men att de ändå har kommit fram till att det är nödvändigt och att det måste finnas ett effektivt system för att hantera det stora problemet med matchfixning.

– Deltar man i organiserad idrott och ser grovt fusk utan att på något sätt protesterar eller ger det till känna, så gör man sig, tycker vi, till en del av problemet. Då accepterar man fusket, säger Bessman.

Hur tror du att det påverkar stämningen och arbetsmiljön för spelare som förväntas ange sina kollegor, och även ange misstankar?
– Du ska ha rätt mycket på fötterna för att det ska vara rimlig misstanke.

I regelverket finns möjligheten att, till sitt försvar, ta upp att man blivit hotad, påminner Stefan Bessman.

Unionen/Sico har kommit med synpunkter på förslaget, trots att de inte är remissinstanser till Riksidrottsförbundet. (länk).

Läs hela Riksidrottsstyrelsen förslag Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet. 

 

*Avstängning innebär att den dömde inte får delta i någon form av organiserad idrottsverksamhet inom något Specialidrottsförbund som ingår i Riksidrottsförbundet. För fall som rör manipulation ska straffet vara minst ett år. Ur reglementet: Det finns dock anledning att påpeka att maxstraffet ska förbehållas fall där omständigheterna är synnerligen graverande.

Unionens/Sicos främsta invändningar mot RS förslag:

  • Det är ett angiverisystem
  • Funktionärers och domares utsagor tillmäts större vikt än spelares
  • Bevisbördan ligger tungt på den som anmäler
  • Påföljderna/sanktionerna är extremt tunga

 

Sico, ishockeyspelares centralorganisation, har till uppgift att tillvara ta medlemmars idrottsliga, ekonomiska, sociala och fackliga intressen i deras roll som arbetstagare och spelare. Att företräda dem i förhållande till arbetsgivaren, klubbarna/föreningarna, deras organisationer (SHL och AHF) samt till Svenska Ishockeyförbundet (SIF).

Sico har ett nära samarbete med Unionen.

Sico och Unionens uppgift

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.

Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger Lena Isenstam. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.