Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
| Förslaget om nytt regelverk röstades igenom på lördagen, vid Riksidrottsförbundets stämma i Helsingborg. Läs mer om det här: Kritiserat förslag om matchfixning gick igenom. |
På fredagen inleddes Riksidrottsmötet, då ledare inom svensk idrott samlas för att bestämma riktning för idrotten. Stämman ska bland annat besluta om ett nytt reglemente för uppgjorda matcher, så kallad matchfixning, samt hur idrottsrörelsen ska arbeta mot det.
De flesta inom idrottsrörelsen instämmer i att uppgjorda matcher och vadhållning är ett växande problem, såväl internationellt som i Sverige. Men det reglemente som Riksidrottsstyrelsen (RS) föreslagit och som Riksidrottsförbundet (RF) troligen kommer att klubba igenom i helgen, innehåller tuffa sanktioner och påföljder. Inte bara för den som själv är inblandad i någon form av manipulation av matchresultat: låter du bli att anmäla att du misstänker någon annan eller låter bli att anmäla om du själv blivit utsatt för hot eller påtryckning från någon som vill att du ska påverka ett resultat, risker du också att straffas. Även om du stått emot hoten och spelat ärligt.
Allt fler professionella idrottare organiserar sig fackligt, framför allt inom fotboll, basket och handboll, för att få till bättre anställningsvillkor som överensstämmer med rådande villkor inom andra branscher. Det visar bland annat Unionens trendspaning för organisationer och föreningar som presenterades i veckan. Unionen företräder tillsammans med Sico många professionella idrottare, framför allt hockeyspelare.
Unionens chefsjurist, Martin Wästfelt, håller med om att det är ett gemensamt ansvar att stävja läggmatcher om de förekommer men är kritisk till flera delar i förslaget. Bland annat att en person kan dömas till avstängning* i som mest tio år.
– För Unionen, som spelarnas fackförbund, är det värsta att man verkar strunta helt i arbetsrätten. Att man i regelverket låtsas som att det inte finns sådant som anställningsskydd. Det kommer vi självklart inte att acceptera, utan se till att få det prövat, säger Martin Wästfelt.
Men han tycker att det är dumt att skapa klarhet först efter en prövning, i stället för att ta fram ett regelverk i samklang med andra lagar och regler redan från början. Eftersom professionalismen ökar inom idrotten och allt fler har idrott som yrke är det, enligt Wästfelt, särskilt viktigt att det är ordning och reda och att anställda ”naturligtvis ska omfattas av kollektivavtal”.
Stefan Bessman, ledamot i Riksidrottsstyrelsen, säger att det är skilda prövningar för avstängning och eventuell uppsägning eller avskedande.
– Om det är så att arbetsgivaren, i det här fallet en klubb eller ett idrotts AB, tar till kontraktuella påföljder i anställningsförhållandet så får det prövas separat. Det är ingen prövning som sker inom idrotten, utan är i så fall en arbetsrättslig prövning, säger Stefan Bessman.
Men vilket förbund vill ha kvar en spelare som inte får spela?
– Med det som utgångspunkt kan det ju bli besvärligt. Frågan är i och för sig hur lång avstängningstid det skulle handla om.
Stefan Bessman poängterar dock att avstängning som påföljd främst är avsett för dem som själva organiserar och deltar i olovlig vadhållning.
– För underlåtenhet att anmäla kommer avstängning inte att vara normalfallet. Utan det gäller i så fall extrema undantag av mycket grova fall, där någon har befunnit sig mitt i ett organiserat och grovt kriminellt nätverk men inte själv deltagit. Men jag har svårt att se att man skulle komma till avstängning ens då.
Sverige är generellt sett försiktigt med anmälningsplikt när det gäller brott. Det är i princip bara när det gäller sådana allvarliga brott som mord och mordbrand som anmälningsplikt råder. Martin Wästfelt är också kritisk till att Riksidrottsstyrelsen väljer att ta till så drastiska påföljder för att komma till rätta med fulspelet, att sanktionerna inte står i proportion till det man vill uppnå. Dessutom tycker han att det bygger ett obehagligt klimat med anonyma tips och angiverisystem.
– Själva grundfundamentet för idrotten är att det ska vara schyst spel. Men är det verkligen befogat att skapa ett angiverisystem för att lösa problemet? Det försätter personer som inte själva varit oaktsamma eller begått något fel i en väldigt svår sits. Det förekommer kriminella i den typen av verksamhet, säger Martin Wästfelt.
Han ger ett hypotetiskt exempel med en spelare som får ett förslag om att lägga sig i en match, men nekar. Låter spelaren bli att anmäla det riskerar hen långtgående sanktioner, men anmäler spelaren kanske hen blir utsatt för hot och våld.
Stefan Bessman säger att anmälningsplikten är en gränsdragningsfråga som inte är lätt, men att de ändå har kommit fram till att det är nödvändigt och att det måste finnas ett effektivt system för att hantera det stora problemet med matchfixning.
– Deltar man i organiserad idrott och ser grovt fusk utan att på något sätt protesterar eller ger det till känna, så gör man sig, tycker vi, till en del av problemet. Då accepterar man fusket, säger Bessman.
Hur tror du att det påverkar stämningen och arbetsmiljön för spelare som förväntas ange sina kollegor, och även ange misstankar?
– Du ska ha rätt mycket på fötterna för att det ska vara rimlig misstanke.
I regelverket finns möjligheten att, till sitt försvar, ta upp att man blivit hotad, påminner Stefan Bessman.
Unionen/Sico har kommit med synpunkter på förslaget, trots att de inte är remissinstanser till Riksidrottsförbundet. (länk).
Läs hela Riksidrottsstyrelsen förslag Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet.
*Avstängning innebär att den dömde inte får delta i någon form av organiserad idrottsverksamhet inom något Specialidrottsförbund som ingår i Riksidrottsförbundet. För fall som rör manipulation ska straffet vara minst ett år. Ur reglementet: Det finns dock anledning att påpeka att maxstraffet ska förbehållas fall där omständigheterna är synnerligen graverande.
Sico, ishockeyspelares centralorganisation, har till uppgift att tillvara ta medlemmars idrottsliga, ekonomiska, sociala och fackliga intressen i deras roll som arbetstagare och spelare. Att företräda dem i förhållande till arbetsgivaren, klubbarna/föreningarna, deras organisationer (SHL och AHF) samt till Svenska Ishockeyförbundet (SIF).
Sico har ett nära samarbete med Unionen.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder.
Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget.
– Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten.
Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra.
Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen.
Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras.
– Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.
