Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regler mot matchfixning krockar med arbetsrätten

Svensk idrott föreslår nya regler för att komma till rätta med matchfixning. Hårda regler, med ett maxstraff på avstängning i tio år. Unionen är skeptiskt till flera punkter och menar att reglerna krockar med arbetsrätten.
– I regelverket låtsas man att det inte finns sådant som anställningsskydd, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.
Linnea Andersson, Gabriella Westberg Publicerad
Robert Granström/TT
Enligt Riksidrottsförbundets förslag på nytt regelverk för att stävja matchfixning kan en professionell spelare riskera att bli avstängd och därigenom förhindrad att utöva sitt yrke i upp till tio år, om en misstanke eller ett erbjudande om att manipulera ett matchresultat inte anmäls. Orimligt, tycker Unionen. På bilden Skellefteå AIK:s David Rundblad. Robert Granström/TT

 

Förslaget om nytt regelverk röstades igenom på lördagen, vid Riksidrottsförbundets stämma i Helsingborg. Läs mer om det här: Kritiserat förslag om matchfixning gick igenom.

 

På fredagen inleddes Riksidrottsmötet, då ledare inom svensk idrott samlas för att bestämma riktning för idrotten. Stämman ska bland annat besluta om ett nytt reglemente för uppgjorda matcher, så kallad matchfixning, samt hur idrottsrörelsen ska arbeta mot det.

De flesta inom idrottsrörelsen instämmer i att uppgjorda matcher och vadhållning är ett växande problem, såväl internationellt som i Sverige. Men det reglemente som Riksidrottsstyrelsen (RS) föreslagit och som Riksidrottsförbundet (RF) troligen kommer att klubba igenom i helgen, innehåller tuffa sanktioner och påföljder. Inte bara för den som själv är inblandad i någon form av manipulation av matchresultat: låter du bli att anmäla att du misstänker någon annan eller låter bli att anmäla om du själv blivit utsatt för hot eller påtryckning från någon som vill att du ska påverka ett resultat, risker du också att straffas. Även om du stått emot hoten och spelat ärligt.  

Allt fler professionella idrottare organiserar sig fackligt, framför allt inom fotboll, basket och handboll, för att få till bättre anställningsvillkor som överensstämmer med rådande villkor inom andra branscher. Det visar bland annat Unionens trendspaning för organisationer och föreningar som presenterades i veckan. Unionen företräder tillsammans med Sico många professionella idrottare, framför allt hockeyspelare.

Unionens chefsjurist, Martin Wästfelt, håller med om att det är ett gemensamt ansvar att stävja läggmatcher om de förekommer men är kritisk till flera delar i förslaget. Bland annat att en person kan dömas till avstängning* i som mest tio år.

– För Unionen, som spelarnas fackförbund, är det värsta att man verkar strunta helt i arbetsrätten. Att man i regelverket låtsas som att det inte finns sådant som anställningsskydd. Det kommer vi självklart inte att acceptera, utan se till att få det prövat, säger Martin Wästfelt.

Men han tycker att det är dumt att skapa klarhet först efter en prövning, i stället för att ta fram ett regelverk i samklang med andra lagar och regler redan från början. Eftersom professionalismen ökar inom idrotten och allt fler har idrott som yrke är det, enligt Wästfelt, särskilt viktigt att det är ordning och reda och att anställda ”naturligtvis ska omfattas av kollektivavtal”.

Stefan Bessman, ledamot i Riksidrottsstyrelsen, säger att det är skilda prövningar för avstängning och eventuell uppsägning eller avskedande.

– Om det är så att arbetsgivaren, i det här fallet en klubb eller ett idrotts AB, tar till kontraktuella påföljder i anställningsförhållandet så får det prövas separat. Det är ingen prövning som sker inom idrotten, utan är i så fall en arbetsrättslig prövning, säger Stefan Bessman.

Men vilket förbund vill ha kvar en spelare som inte får spela?
– Med det som utgångspunkt kan det ju bli besvärligt. Frågan är i och för sig hur lång avstängningstid det skulle handla om.

Stefan Bessman poängterar dock att avstängning som påföljd främst är avsett för dem som själva organiserar och deltar i olovlig vadhållning.

– För underlåtenhet att anmäla kommer avstängning inte att vara normalfallet. Utan det gäller i så fall extrema undantag av mycket grova fall, där någon har befunnit sig mitt i ett organiserat och grovt kriminellt nätverk men inte själv deltagit. Men jag har svårt att se att man skulle komma till avstängning ens då.

Sverige är generellt sett försiktigt med anmälningsplikt när det gäller brott. Det är i princip bara när det gäller sådana allvarliga brott som mord och mordbrand som anmälningsplikt råder. Martin Wästfelt är också kritisk till att Riksidrottsstyrelsen väljer att ta till så drastiska påföljder för att komma till rätta med fulspelet, att sanktionerna inte står i proportion till det man vill uppnå. Dessutom tycker han att det bygger ett obehagligt klimat med anonyma tips och angiverisystem.

– Själva grundfundamentet för idrotten är att det ska vara schyst spel. Men är det verkligen befogat att skapa ett angiverisystem för att lösa problemet? Det försätter personer som inte själva varit oaktsamma eller begått något fel i en väldigt svår sits. Det förekommer kriminella i den typen av verksamhet, säger Martin Wästfelt.

Han ger ett hypotetiskt exempel med en spelare som får ett förslag om att lägga sig i en match, men nekar. Låter spelaren bli att anmäla det riskerar hen långtgående sanktioner, men anmäler spelaren kanske hen blir utsatt för hot och våld.

Stefan Bessman säger att anmälningsplikten är en gränsdragningsfråga som inte är lätt, men att de ändå har kommit fram till att det är nödvändigt och att det måste finnas ett effektivt system för att hantera det stora problemet med matchfixning.

– Deltar man i organiserad idrott och ser grovt fusk utan att på något sätt protesterar eller ger det till känna, så gör man sig, tycker vi, till en del av problemet. Då accepterar man fusket, säger Bessman.

Hur tror du att det påverkar stämningen och arbetsmiljön för spelare som förväntas ange sina kollegor, och även ange misstankar?
– Du ska ha rätt mycket på fötterna för att det ska vara rimlig misstanke.

I regelverket finns möjligheten att, till sitt försvar, ta upp att man blivit hotad, påminner Stefan Bessman.

Unionen/Sico har kommit med synpunkter på förslaget, trots att de inte är remissinstanser till Riksidrottsförbundet. (länk).

Läs hela Riksidrottsstyrelsen förslag Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet. 

 

*Avstängning innebär att den dömde inte får delta i någon form av organiserad idrottsverksamhet inom något Specialidrottsförbund som ingår i Riksidrottsförbundet. För fall som rör manipulation ska straffet vara minst ett år. Ur reglementet: Det finns dock anledning att påpeka att maxstraffet ska förbehållas fall där omständigheterna är synnerligen graverande.

Unionens/Sicos främsta invändningar mot RS förslag:

  • Det är ett angiverisystem
  • Funktionärers och domares utsagor tillmäts större vikt än spelares
  • Bevisbördan ligger tungt på den som anmäler
  • Påföljderna/sanktionerna är extremt tunga

 

Sico, ishockeyspelares centralorganisation, har till uppgift att tillvara ta medlemmars idrottsliga, ekonomiska, sociala och fackliga intressen i deras roll som arbetstagare och spelare. Att företräda dem i förhållande till arbetsgivaren, klubbarna/föreningarna, deras organisationer (SHL och AHF) samt till Svenska Ishockeyförbundet (SIF).

Sico har ett nära samarbete med Unionen.

Sico och Unionens uppgift

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blev uppsagd från Tesla – kallades illojal

En medarbetare på Tesla bad om två timmars föräldraledighet för att kunna hämta barn på förskolan. Kort därefter blev han uppsagd, anklagad för illojalitet och samarbetssvårigheter. Nu stämmer Unionen elbilsjätten.
Ola Rennstam Publicerad 1 april 2026, kl 11:36
Bilar på väg in till en Tesla-verkstad.
Unionen stämmer biltillverkaren Tesla efter att en anställd sagts upp på grund av illojalitet och bristande prestation. Uppsägningen innebar att mannen förlorade Teslaaktier värda 144 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den 34-åriga mannen hade en senior roll på en av Teslas anläggningar utanför Stockholm. Där hade han bland annat hand om försäkringsärenden och mötte kunder i verkstaden på TM Sweden AB, Teslas svenska dotterbolag.
 

Bad om ledigt – förlorade jobbet

I höstas bad han sin arbetsgivare om att få bli föräldraledig på 25 procent för att kunna hämta sina barn på förskolan. Arbetsgivaren hade nämligen ändrat hans arbetstider från klockan 07-16 till 08-17. Det innebar att förskolan hann stänga innan han kunde hämta barnen. 
Teslas svar blev att han kunde vara föräldraledig, men mellan klockan 8 och 10 på morgonen – ett upplägg som inte på något sätt underlättade hämtningen.

Kort därefter sade företaget upp honom av personliga skäl. Tesla hävdade att mannen hade samarbetssvårigheter, hade underpresterat, bristande kundnöjdhet samt varit illojal mot bolaget. 

Fick toppbetyg – ändå uppsagd

Unionen har en annan uppfattning i frågan. Förbundet påpekar att medlemmen blev befordrad ett halvår tidigare och att han hade fina vitsord.
– En kort tid före uppsägningen gav bolaget honom omdömet ”top scorer” – det vill säga bolagets högsta betyg för prestation.  Att medlemmen skulle ha underpresterat är inte korrekt, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.
 

Unionen: Kräver 150 000 i skadestånd

Unionen menar att uppsägningen saknar saklig grund och har nu stämt TM Sweden i Solna tingsrätt. 
– De påståenden som arbetsgivaren lägger till grund för uppsägningen stämmer inte. Uppsägningen initierades efter att medlemmen ansökt om föräldraledighet för att kunna hämta sitt barn på förskola. Det är därför vi driver det här, förklarar Lena Isenstam. 

Unionen kräver 150 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Förlorade aktier värda 144 000 kronor

Som en följd av uppsägningen förlorade Teslamedarbetaren dessutom en aktiepost i det amerikanska moderbolaget Tesla Inc som värderas till cirka 144 000 kronor. Eftersom uppsägningen inte har sakliga skäl bör arbetsgivaren kompensera medlemmen för aktieinnehavet, menar Unionen i sin stämningsansökan. 

Kollega söker TM Sweden AB för en kommentar.

TM Sweden AB

  • Svenskt dotterbolag till det amerikanska biltillverkare Tesla Inc.
  • Företaget hanterar service, reparationer och laddstationsnätverk för Teslas elbilar.
  • TM Sweden har sedan 2023 varit i en utdragen konflikt med fackförbundet IF Metall eftersom företaget vägrar teckna kollektivavtal.
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

Ovanligt högt belopp i förlikning

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Arbetsgivaren: flera regelverk måste vägas

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.
Arbetsrätt

Tog stol från jobbets container – tvingas böta

En man i Skåne tog en kontorsstol från en container utanför sitt jobb. Nu döms han till 10 000 kronor i böter. Att ta saker från sin arbetsgivare är nästan alltid otillåtet – även om det finns undantag.
David Österberg, Oscar Broström Publicerad 19 mars 2026, kl 06:02
Kontorsstolar i ett ljust kontor som används för att belysa fråga om det är tillåtet att ta arbetsplatsens saker hem.
Det är inte tillåtet att låna hem en kontorsstol utan att fråga om lov först, enligt en dom från Lunds tingsrätt. Att den kanske skulle slängas saknar betydelse. Colourbox

Två kollegor vid Lunds universitet hittade tre kontorsstolar i en container utanför jobbet. Männen tyckte att stolarna var i hyggligt skick och bar därför in dem igen, skriver tidningen Lundagård. Tanken var att använda dem som reservstolar.

Några veckor senare stoppade en väktare en av männen när han rullade ut en av kontorsstolarna till sin bil. Mannen uppgav att han skulle ta hem stolen till sin son, för att sonen skulle se om han gillade modellen. 

Väktaren skrev en rapport och universitet uppmanade därefter mannen att ta tillbaka stolen till arbetsplatsen. Det gjorde han också, men polisanmäldes ändå för att ha tagit den. 

Döms för egenmäktigt förfarande

Tingsrätten i Lund ansåg att mannen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, ett brott man kan bli dömd för om man olovligen tagit något utan avsikt att behålla det. Straffet blev 20 dagsböter på sammanlagt 10 000 kronor. Enligt domen spelade det ingen roll att mannen hittat stolen i en container eftersom stolen tillhörde universitetet så fort den burits tillbaka till universitetets lokaler.

Får man ta en penna från jobbet?

Att ta en kontorsstol från sin arbetsgivare hör kanske till ovanligheterna. Men många har nog fått med sig kontorsmaterial som papper och pennor hem någon gång. Huruvida det är brottsligt eller inte beror på om du tar grejerna för att använda dem privat eller inte. Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

– Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren, har Annika Jonasson, jurist på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Inte stöld att ta choklad på Cloetta

Avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren kan leda till arbetsrättsliga åtgärder. Men arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska kunna vara grund för ett avskedande.

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att en stöld inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Ett liknande fall rörde en kvinnlig polisanställd som tog med sig ett paket kaffe hem från sin arbetsgivare. Hon hävdade i rätten att det fanns en kultur av att låna hem saker från stationen och att hon skulle köpa nytt kaffe till arbetsplatsen. Hon dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Det här gäller när du tar saker från jobbet

  • Det är inte tillåtet att ta arbetsgivarens egendom utan uttryckligt tillstånd.
     
  • Att ta saker kan vara brottsligt och bedömas som stöld, ringa stöld eller egenmäktigt förfarande.
     
  • Värdet spelar liten roll – även småsaker som pennor, kuvert eller kaffe kan få konsekvenser.
     
  • Arbetsgivaren måste kunna visa att du haft uppsåt att använda saken privat för att det ska kunna leda till avsked.
     
  • Interna regler och kultur spelar roll – otydliga riktlinjer kan påverka hur domstolar bedömer situationen.