Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regeringen förhalar EU-prövning

På söndag är det deadline för regeringen att komma in med ett svar till EU-kommissionen. Det handlar om TCO:s anmälan om möjligheten att stapla visstidsanställningar på varandra i Sverige. Under eftermiddagen i dag lämnade så regeringen sitt svar, där regeringen begär mer tid.
Sandra Lund Publicerad

Uppdatering: Under eftermiddagen har regeringen lämnat sitt svar till EU-kommissionen där de meddelar att man vill vänta in resultatet av en SCB-undersökning om visstider, som ska vara klar i slutet av 2014. Men de framhåller samtidigt i sitt svar att missbruket av visstidsanställningar inte förekommer.

Eftersom vi står inför en midsommarhelg och tiden för regeringens svar löper ut på söndag borde ett yttrande vara på plats under dagen.

- Jag kan inte ge en exakt tidpunkt. Men naturligtvis kommer regeringen att svara EU-kommissionen i tid, säger Linda Norberg som är pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M).

Mer än så vill hon inte säga. Enligt en källa på regeringskansliet kommer dock regeringens svar bestå av att vinna mer tid, eftersom man planerar en egen SCB-undersökning om visstidsanställda till slutet av året.

Även TCO:s chefsjurist Samuel Engblom, som också var en av dem som anmälde regeringen till EU-kommissionen redan 2007, tror att regeringen vill få mer tid.

- Jag hoppas att de kommer att föreslå åtgärder i dag. Men eftersom regeringen inte har velat träffa parterna för att diskutera hur sådana åtgärder kan se ut är jag tyvärr rädd att de återigen försöker vinna tid.

Följetongen med TCO:s anmälan till EU-kommissionen, som alltså kom när lagen om anställningsskydd ändrades och bland annat allmän visstidsanställning infördes 2007, ser därmed ut att fortsätta. Fackets kritik går främst ut på möjligheten för arbetsgivare att stapla olika former av visstidsanställning på varandra. Regeringen har å sin sida hävdat att det är en teori utan förankring i verkligheten, att det inte finns arbetsgivare som missbrukar lagen så.

TCO gjorde förra sommaren en undersökning som bland annat visade att 40 procent, av de över tusen tillfrågade, hade varit visstidsanställda i olika former hos en och samma arbetsgivare i mer än ett år. Av dem hade elva procentenheter varit visstidare i över fem år.

Efter flera skriftväxlingar mellan EU-kommissionen och regeringen, där den första ansåg att Sverige bryter mot ett EU-direktiv när det gäller skydd för visstidsanställda, kom kommissionen i april i år med ett ”kompletterande motiverade yttrande”. Vilket är ett slags sista formellt steg innan kommissionen väljer om man ska gå vidare och lämnar regeringens hanterande till EU-domstolen. Där hade kommissionen tagit fast på TCO:s undersökning och krävde att den svenska regeringen ändrar lagen.

Men. Det har varit EU-val och en ny kommission ska tillsättas. Det är semestertider. Och det är ett svenskt riksdagsval i september. Inget talar för att EU-kommissionen går till EU-domstolen under sommaren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.