Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Polisanmälda tjänstemän slipper åtal

Fem anställda på Flextronics i Visby blev i september avskedade och polisanmälda. Nu har åklagaren lagt ned förundersökningen. Men företaget förbereder en stämning där man kräver skadestånd.
Publicerad
Flextronics skulle lägga ned sin verksamhet i Visby. Det kom till fem anställdas kännedom. För att rädda kvar sina, och förhoppningsvis andras, jobb beslutade de i juni att starta ett eget företag och ta upp tråden där Flextronics släppte den.
-Vår verksamhet har hela tiden varit förankrad i företagsledningen här i Visby, säger Daniel Ekelund, en av de fem.
Men den dag i september när de skulle ha en presentation av det nya företaget dök Sverigechefen Glenn Svedberg upp med polisen i släptåg och avskedanden i handen. Flextronics polisanmälde de fem anställda för trolöshet mot huvudman, stöld och förskingring.
- Vi fick åka polisbil till stationen där vi förhördes. Sedan fick vi sitta i arresten, säger Daniel Ekelund.
Sifs förhandlare Bo Rönnholm anser att Flextronics jagar mygg med kanoner.
- Det enda fel de här killarna gjort är att de inte skaffade skriftligt på de överenskommelser man hade med platschefen. Jag har varit med om liknande uppgörelser många gånger, och har man att göra med folk som står vid sitt ord är det inget problem att köra igång på lösa boliner, säger han.
Men Glenn Svedberg håller inte med.
- Vi anser att vi har sex punkter som är direkt avskedsgrundande. En av dem rör det muntliga avtal som man anser sig ha med den lokala ledningen i Visby. Om vi hade gjort saker i rätt ordning och skrivit på avtal som reglerade verksamheten hade det inte behövt gå så här långt, säger han.
Flextronics anser att de fem tidigare anställda har använt sig av material, anställda och lokaler som tillhör företaget, och kräver ersättning för det.
- Vi vill ha alla intäkter som de fått medan de varit anställda på Flextronics. Det är en ganska rimlig begäran anser vi.
Daniel Ekelund påpekar att han och de andra har betalat för det de har använt.
- Vi har köpt produkter och tjänster av Flextronics. 900 000 har vi betalat. Glenn Svedberg menar att vi har stulit utrustning och sålt vidare för egen vinning, men alla pengar vi har fått in finns kvar i företaget.
Nu förbereder parterna stämningar på varsitt håll. De sparkade vill ha upprättelse och kräver att företaget säger upp dem med uppsägningstid i stället. Ärendet kommer att tas upp i Arbetsdomstolen om de inte kommer överens. Flextronics arbetar på en stämning där företaget kräver skadestånd för de ekonomiska förluster man anser sig ha gjort på grund av de tidigare anställdas egna verksamhet.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.