Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Påpekade felaktiga fakturor - förlorade jobbet

När företagets redovisningsansvarig påtalade märkliga fakturor blev chefen rasande - och gav henne en skriftlig varning. När hon därefter ville lämna rummet hävdade han att hon sagt upp sig. Nu har Unionen stämt bolaget.
Ola Rennstam Publicerad
Bild på faktura.
Arbetsgivaren blev rasande när företagets redovisningsansvarig påpekade att några fakturor var felaktiga. Foto: Jessica Gow/TT.

Kvinnan hade hunnit arbeta som redovisningsansvarig på ett Stockholmsföretag ett par månader när hon upptäckte ett antal fakturor för märkeskläder som inte kunde härledas till någon av bolagets kunder. När hon inte fick tag i sin chef kontaktade hon i stället mannens mamma, som sitter i bolagets styrelse, men denne kunde inte ge någon förklaring till inköpet.

Kort därpå fick redovisningsekonomen en utskällning av chefen med anledning av hon kontaktat modern.

– Hon förklarade att hon är skyldig att bokföra fakturorna på rätt sätt och var tydlig med att hon inte tänkte medverka i något olagligt, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder kvinnan.

Ville lämna rummet - ansågs ha sagt upp sig

Nästa dag blev hon inkallad i ett konferensrum på arbetsplatsen där chefen anklagade henne för en lång rad fel han ansåg att hon begått.

Därefter räckte han fram ett papper med en skriftlig varning som han krävde att hon skulle underteckna. När hon till slut skrev på pappret och berättade att hon tänkte lämna rummet tolkade chefen det som att hon sa upp sig.

– Vår medlem protesterade genast mot denna tolkning och förklarade att hon enbart avsåg att återgå till sina arbetsuppgifter, säger Annika Melin Koeppel.

Trots kvinnans protester fick hon ett sms från chefen samma kväll som bekräftade att hon sagt upp sig och att han skulle återkomma med besked om hennes sista anställningsdag. Under veckorna som följde fick hon dagligen sms från chefen som påtalade hur inkompetent hon var.

På kvinnans näst sista arbetsdag tilldelades hon ytterligare en varning från mannen via sms, dessutom fick hon instruktioner om att dagen därpå lämna tillbaka samtliga arbetsredskap, annars skulle hon polisanmälas för stöld.

"Påpekande om fakturor orsak till uppsägning"

Unionen, som nu stämt företaget i Solna tingsrätt, slår fast att arbetsgivarens agerande är att jämställa med en uppsägning.

– Vi menar att hennes påtalande om fakturorna är den enda anledningen till att arbetsgivaren inte ville ha henne kvar. Innan detta tillfälle har hon endast fått beröm för hur hon skött sina arbetsuppgifter, säger Annika Melin Koeppel.

Unionen menar att bolaget har brutit mot god sed på arbetsmarknaden genom att tilldela kvinnan två ogrundade varningar och påstå att hon sagt upp sig själv och därefter ignorera hennes protester mot detta. Unionen kräver 100 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Tidigare i somras stämde Unionen samma företag i ett helt annat ärende. Detta sedan en säljare blivit av med jobbet då han protesterat mot att arbetsgivaren plötsligt bestämt sig för att ta bort hans fasta grundlön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.