Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Påpekade felaktiga fakturor - förlorade jobbet

När företagets redovisningsansvarig påtalade märkliga fakturor blev chefen rasande - och gav henne en skriftlig varning. När hon därefter ville lämna rummet hävdade han att hon sagt upp sig. Nu har Unionen stämt bolaget.
Ola Rennstam Publicerad
Bild på faktura.
Arbetsgivaren blev rasande när företagets redovisningsansvarig påpekade att några fakturor var felaktiga. Foto: Jessica Gow/TT.

Kvinnan hade hunnit arbeta som redovisningsansvarig på ett Stockholmsföretag ett par månader när hon upptäckte ett antal fakturor för märkeskläder som inte kunde härledas till någon av bolagets kunder. När hon inte fick tag i sin chef kontaktade hon i stället mannens mamma, som sitter i bolagets styrelse, men denne kunde inte ge någon förklaring till inköpet.

Kort därpå fick redovisningsekonomen en utskällning av chefen med anledning av hon kontaktat modern.

– Hon förklarade att hon är skyldig att bokföra fakturorna på rätt sätt och var tydlig med att hon inte tänkte medverka i något olagligt, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder kvinnan.

Ville lämna rummet - ansågs ha sagt upp sig

Nästa dag blev hon inkallad i ett konferensrum på arbetsplatsen där chefen anklagade henne för en lång rad fel han ansåg att hon begått.

Därefter räckte han fram ett papper med en skriftlig varning som han krävde att hon skulle underteckna. När hon till slut skrev på pappret och berättade att hon tänkte lämna rummet tolkade chefen det som att hon sa upp sig.

– Vår medlem protesterade genast mot denna tolkning och förklarade att hon enbart avsåg att återgå till sina arbetsuppgifter, säger Annika Melin Koeppel.

Trots kvinnans protester fick hon ett sms från chefen samma kväll som bekräftade att hon sagt upp sig och att han skulle återkomma med besked om hennes sista anställningsdag. Under veckorna som följde fick hon dagligen sms från chefen som påtalade hur inkompetent hon var.

På kvinnans näst sista arbetsdag tilldelades hon ytterligare en varning från mannen via sms, dessutom fick hon instruktioner om att dagen därpå lämna tillbaka samtliga arbetsredskap, annars skulle hon polisanmälas för stöld.

"Påpekande om fakturor orsak till uppsägning"

Unionen, som nu stämt företaget i Solna tingsrätt, slår fast att arbetsgivarens agerande är att jämställa med en uppsägning.

– Vi menar att hennes påtalande om fakturorna är den enda anledningen till att arbetsgivaren inte ville ha henne kvar. Innan detta tillfälle har hon endast fått beröm för hur hon skött sina arbetsuppgifter, säger Annika Melin Koeppel.

Unionen menar att bolaget har brutit mot god sed på arbetsmarknaden genom att tilldela kvinnan två ogrundade varningar och påstå att hon sagt upp sig själv och därefter ignorera hennes protester mot detta. Unionen kräver 100 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Tidigare i somras stämde Unionen samma företag i ett helt annat ärende. Detta sedan en säljare blivit av med jobbet då han protesterat mot att arbetsgivaren plötsligt bestämt sig för att ta bort hans fasta grundlön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen