Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Otryggt för frilansare och vikarier på SVT

Kritiken om att SVT tillämpar rovdrift på frilansare och visstidsanställda är högst befogad. Det menar Gun Karlsson, ordförande i Unionenklubben på SVT.
– Det hör till vardagen, personalpolitiken när det gäller visstidsanställda ser ut på det här viset.
Johanna Rovira Publicerad
Claudio Bresciani/SCANPIX
Missnöjet gror på Sveriges Television. Claudio Bresciani/SCANPIX

Två programledare, Daniel Sjölin och Lina Thomsgård, har i olika sammanhang vittnat om att de tvingats välja mellan att behålla sina jobb på Sveriges television, SVT,  eller vara föräldralediga. SVT har i Svenska Dagbladet kontrat med att säga att ingen blivit sparkad på grund av graviditet.

Unionenklubbens ordförande Gun Karlsson, menar dock att kritiken från programledarna helt klart är befogad.

– Det gäller inte bara programledare. Det är en otrygg tillvaro för alla visstidsanställda på företaget. Företaget har som strategi att se till att visstidsanställda inte kan utnyttja sin företrädesrätt enligt lagen om anställningsskydd, säger hon.

Läs även: Jag kände mig utnyttjad

Gun Karlsson menar också att mycket av problemen består i att chefer såväl som projektledare är okunniga i arbetsrätt och vilka regler som finns i SVT:s kollektivavtal.  Just nu pågår exempelvis en förhandling med arbetsgivaren kring felaktiga kontrakt för programanställda som inte stämmer enligt lag och avtal.

– Vi gör vad vi kan för att hjälpa medlemmarna, men det är inte lätt att förändra personalpolitiken på SVT – det här har ju fortgått under många, många år. Vi försöker påtala att det inte är bra för företagets varumärke att ha den här personalpolitiken, säger Gun Karlsson.

– Jag är också upprörd över att SVT:s HR-chef Sabina Rasiwala går ut och säger att de fast anställda på SVT stannar långt upp i åldrarna. Det känns som åldersdiskriminering och att de inte är lika mycket värda.

Läs även: Ohållbar situation på SVT Nyheter

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.