Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Lag ska ge trygga konsulter – kan få motsatt effekt

Den som har varit uthyrd i två år ska få anställning hos kunden – eller två månadslöner. Men risken är att kundföretagen avslutar uppdragen innan två år har gått.
David Österberg Publicerad
Bemanningsanställda får starkare skydd: Efter 24 månader hos samma kund ska anställning eller kompensation ges. Kritiker varnar för att företag kan avsluta uppdrag tidigare.
Nya regler för bemanningsanställda. Efter två år hos samma kund ska anställning eller två månadslöner erbjudas. Men många företag avslutar uppdrag innan tidsgränsen. Foto: Colourbox.

Att vara bemanningsanställd kan vara osäkrare än att ha en vanlig anställning. Den 1 oktober 2022 ändrades därför reglerna i uthyrningslagen. Enligt de nya reglerna ska den som har varit uthyrd till ett företag i mer än 24 månader erbjudas anställning hos kunden. Om kunden inte vill anställa ska konsulten få två månadslöner som kompensation.

Ändringarna var en del i det las-paket som flera fackförbund och arbetsgivare kom överens om 2020. Tanken var att reglerna skulle skydda bemanningsanställda. 

Nu har det gått 24 månader sedan lagen ändrades. Det innebär att de nya reglerna nu träder i kraft. Men det är fortsatt oklart exakt vilka följder de kommer att få. Kritiker anser att det finns stor risk för att kundföretagen kommer att säga upp avtal efter 23 månader för att slippa anställa eller tvingas betala de två månadslönerna.

Förlorade sitt uppdrag efter 14 år

I en artikel i Dagens Arbete berättar Mikael Wretling att han nu förlorat sitt uppdrag på ABB Robotics, efter 14 år som bemanningsanställd.

– Jag trivs bra med själva jobbet, transport och logistik. Jag hade hoppats att få en anställning, säger han.

Och han är inte ensam om att få gå, enligt Susanne Forsbacka, ordförande i IF Metall-klubben på företaget.

– Jag vet inte exakt antal, men de inhyrda avslutas vartefter, säger hon till tidningen.

"Tryggt att arbeta som konsult"

Det finns också kritiker som anser att lagen är onödigt sträng – och ställer till med problem för konsulter som inte alls behöver extra skydd. En av dem är entreprenören Dan Olofsson. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver han att det är fel att företagen tvingas anställa IT- och ingenjörskonsulter. Ett anställningsbeslut är inget man fattar lättvindigt om det ska bli bra för företag och anställda, anser han. Dessutom är anställningstryggheten minst lika bra i ett konsultbolag som i ett kundföretag, enligt Dan Olofsson.

”Det som nu händer är att kunderna upplever det här med Uthyrningslagen som bekymmersamt och avslutar många uppdrag före 24-månadersgränsen, det vill säga våra anställda som är medlemmar i facket blir av med sina uppdrag”, skriver han.

Kan välja att betala två månadslöner

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och en av dem som var med och ändrade reglerna. Tillsammans med Malin Wulkan, chefsjurist på förbundet, svarar han på kritiken i Svenska Dagbladet. De håller inte med om att lagen är problematisk:

”Efter två år kan kundföretaget erbjuda arbetstagaren en tillsvidare­anställning eller välja att betala en ersättning motsvarande två månadslöner till arbetstagaren. Om arbetstagaren inte tar anställnings­erbjudandet fortsätter anställningen hos bemannings­företaget och uthyrningen kan fortsätta. Uthyrningen kan även fortsätta om kundföretaget väljer att betala ersättningen. Det är alltså inte fråga om ett förbud att fortsatt anlita bemanningsföretaget eller om ett yrkesförbud av något slag.”

De skriver också att de nya reglerna ska följas upp och utvärderas.

 

Efterlysning

Påverkas du av de nya reglerna kring bemanning? Hör av dig till vår reporter David Österberg på david.osterberg@kollega.se eller 072-599 21 49.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.