Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Att vara bemanningsanställd kan vara osäkrare än att ha en vanlig anställning. Den 1 oktober 2022 ändrades därför reglerna i uthyrningslagen. Enligt de nya reglerna ska den som har varit uthyrd till ett företag i mer än 24 månader erbjudas anställning hos kunden. Om kunden inte vill anställa ska konsulten få två månadslöner som kompensation.
Ändringarna var en del i det las-paket som flera fackförbund och arbetsgivare kom överens om 2020. Tanken var att reglerna skulle skydda bemanningsanställda.
Nu har det gått 24 månader sedan lagen ändrades. Det innebär att de nya reglerna nu träder i kraft. Men det är fortsatt oklart exakt vilka följder de kommer att få. Kritiker anser att det finns stor risk för att kundföretagen kommer att säga upp avtal efter 23 månader för att slippa anställa eller tvingas betala de två månadslönerna.
I en artikel i Dagens Arbete berättar Mikael Wretling att han nu förlorat sitt uppdrag på ABB Robotics, efter 14 år som bemanningsanställd.
– Jag trivs bra med själva jobbet, transport och logistik. Jag hade hoppats att få en anställning, säger han.
Och han är inte ensam om att få gå, enligt Susanne Forsbacka, ordförande i IF Metall-klubben på företaget.
– Jag vet inte exakt antal, men de inhyrda avslutas vartefter, säger hon till tidningen.
Det finns också kritiker som anser att lagen är onödigt sträng – och ställer till med problem för konsulter som inte alls behöver extra skydd. En av dem är entreprenören Dan Olofsson. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver han att det är fel att företagen tvingas anställa IT- och ingenjörskonsulter. Ett anställningsbeslut är inget man fattar lättvindigt om det ska bli bra för företag och anställda, anser han. Dessutom är anställningstryggheten minst lika bra i ett konsultbolag som i ett kundföretag, enligt Dan Olofsson.
”Det som nu händer är att kunderna upplever det här med Uthyrningslagen som bekymmersamt och avslutar många uppdrag före 24-månadersgränsen, det vill säga våra anställda som är medlemmar i facket blir av med sina uppdrag”, skriver han.
Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och en av dem som var med och ändrade reglerna. Tillsammans med Malin Wulkan, chefsjurist på förbundet, svarar han på kritiken i Svenska Dagbladet. De håller inte med om att lagen är problematisk:
”Efter två år kan kundföretaget erbjuda arbetstagaren en tillsvidareanställning eller välja att betala en ersättning motsvarande två månadslöner till arbetstagaren. Om arbetstagaren inte tar anställningserbjudandet fortsätter anställningen hos bemanningsföretaget och uthyrningen kan fortsätta. Uthyrningen kan även fortsätta om kundföretaget väljer att betala ersättningen. Det är alltså inte fråga om ett förbud att fortsatt anlita bemanningsföretaget eller om ett yrkesförbud av något slag.”
De skriver också att de nya reglerna ska följas upp och utvärderas.
Påverkas du av de nya reglerna kring bemanning? Hör av dig till vår reporter David Österberg på david.osterberg@kollega.se eller 072-599 21 49.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
