Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Lag ska ge trygga konsulter – kan få motsatt effekt

Den som har varit uthyrd i två år ska få anställning hos kunden – eller två månadslöner. Men risken är att kundföretagen avslutar uppdragen innan två år har gått.
David Österberg Publicerad
Bemanningsanställda får starkare skydd: Efter 24 månader hos samma kund ska anställning eller kompensation ges. Kritiker varnar för att företag kan avsluta uppdrag tidigare.
Nya regler för bemanningsanställda. Efter två år hos samma kund ska anställning eller två månadslöner erbjudas. Men många företag avslutar uppdrag innan tidsgränsen. Foto: Colourbox.

Att vara bemanningsanställd kan vara osäkrare än att ha en vanlig anställning. Den 1 oktober 2022 ändrades därför reglerna i uthyrningslagen. Enligt de nya reglerna ska den som har varit uthyrd till ett företag i mer än 24 månader erbjudas anställning hos kunden. Om kunden inte vill anställa ska konsulten få två månadslöner som kompensation.

Ändringarna var en del i det las-paket som flera fackförbund och arbetsgivare kom överens om 2020. Tanken var att reglerna skulle skydda bemanningsanställda. 

Nu har det gått 24 månader sedan lagen ändrades. Det innebär att de nya reglerna nu träder i kraft. Men det är fortsatt oklart exakt vilka följder de kommer att få. Kritiker anser att det finns stor risk för att kundföretagen kommer att säga upp avtal efter 23 månader för att slippa anställa eller tvingas betala de två månadslönerna.

Förlorade sitt uppdrag efter 14 år

I en artikel i Dagens Arbete berättar Mikael Wretling att han nu förlorat sitt uppdrag på ABB Robotics, efter 14 år som bemanningsanställd.

– Jag trivs bra med själva jobbet, transport och logistik. Jag hade hoppats att få en anställning, säger han.

Och han är inte ensam om att få gå, enligt Susanne Forsbacka, ordförande i IF Metall-klubben på företaget.

– Jag vet inte exakt antal, men de inhyrda avslutas vartefter, säger hon till tidningen.

"Tryggt att arbeta som konsult"

Det finns också kritiker som anser att lagen är onödigt sträng – och ställer till med problem för konsulter som inte alls behöver extra skydd. En av dem är entreprenören Dan Olofsson. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver han att det är fel att företagen tvingas anställa IT- och ingenjörskonsulter. Ett anställningsbeslut är inget man fattar lättvindigt om det ska bli bra för företag och anställda, anser han. Dessutom är anställningstryggheten minst lika bra i ett konsultbolag som i ett kundföretag, enligt Dan Olofsson.

”Det som nu händer är att kunderna upplever det här med Uthyrningslagen som bekymmersamt och avslutar många uppdrag före 24-månadersgränsen, det vill säga våra anställda som är medlemmar i facket blir av med sina uppdrag”, skriver han.

Kan välja att betala två månadslöner

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och en av dem som var med och ändrade reglerna. Tillsammans med Malin Wulkan, chefsjurist på förbundet, svarar han på kritiken i Svenska Dagbladet. De håller inte med om att lagen är problematisk:

”Efter två år kan kundföretaget erbjuda arbetstagaren en tillsvidare­anställning eller välja att betala en ersättning motsvarande två månadslöner till arbetstagaren. Om arbetstagaren inte tar anställnings­erbjudandet fortsätter anställningen hos bemannings­företaget och uthyrningen kan fortsätta. Uthyrningen kan även fortsätta om kundföretaget väljer att betala ersättningen. Det är alltså inte fråga om ett förbud att fortsatt anlita bemanningsföretaget eller om ett yrkesförbud av något slag.”

De skriver också att de nya reglerna ska följas upp och utvärderas.

 

Efterlysning

Påverkas du av de nya reglerna kring bemanning? Hör av dig till vår reporter David Österberg på david.osterberg@kollega.se eller 072-599 21 49.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision