Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

7 nya lagar och regler 2025 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2025 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att hålla koll på. Bland annat gällande a-kassa, tjänstepension och arbetsmiljö.
Lina Björk Publicerad
En ordförandeklubba och årtalet 2025
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2025. Foto: TT/Shutterstock

År 2025 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

För dig som tar bilen till jobbet

Den så kallade ”malus”-skatten, alltså en skatt för bilar med höga utsläpp justeras för att gynna miljövänligare alternativ. Bland annat kommer etanolbilar nu att betala samma malus som bensinbilar. Husbilsägare får dock malus-skatten helt borttagen.  

A-kassan baseras på inkomst

Till skillnad från i dag då a-kassan baseras på hur länge du har arbetat, kommer ersättningen enbart baseras på din inkomst från och med 1 oktober 2025. Det kommer att innebära mindre uppgifter från arbetsgivaren och att arbetslösa inte behöver lägga lika mycket tid på att få fram dem. Även taket för den högsta ersättningen höjs och blir 34 000 kronor i månadslön i tolv månader, i stället för det tidigare taket på 33 000 kronor. 

Förslaget påverkar två grupper mest: Långtidsarbetslösa får med de nya reglerna sin ersättning minskad snabbare än i dag. Däremot kommer en tydlig förbättring för dem som inte haft rätt till a-kassa alls eftersom de inte arbetat tillräckligt mycket. De kommer att få möjlighet till ersättning om de har haft 11 000 kronor i inkomst i fyra månader. 

Möjlighet att pausa tjänstepensionen

Från och med 1 januari 2025 blir det möjligt att göra en paus i utbetalningen av tjänstepension. Det vanligaste skälet att vilja pausa sina tjänstepensionsutbetalningar är att man börjat arbeta igen. Om du tar ut både lön och pension samtidigt riskerar den sammanlagda inkomsten att bli så hög att du behöver betala en högre, statlig skatt. Genom att pausa pensionsutbetalningarna jämnar du ut inkomsten över tid vilket kan ge lägre skatt, och dessutom blir pensionsutbetalningarna lite högre när de aktiveras igen. 

Nya arbetsmiljöregler

Arbetsmiljöverket har gjort den största förändringen på arbetsmiljöregelområdet på 40 år, nämligen ändrat i strukturen för föreskrifterna. Regler och krav för bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete och utformning av arbetsplatser och arbetsanpassning är oförändrade. Däremot har föreskrifterna kring hot och våld fått ett eget kapitel. 

Bemanningsanställda ska erbjudas tillsvidareanställning

Den nya uthyrningslagen innebär att du som hyrs in från ett bemanningsföretag ska erbjudas en tillsvidareanställning i kundföretaget, eller två månadslöner, om du jobbat mer än två år under en period av 36 månader. Om du väljer att tacka nej till erbjudandet fortsätter anställningen som vanligt. 

Hårdare kontroll av lönegarantin vid konkurser

Lönegaranti är ett skydd för dig när din arbetsgivare gått i konkurs eller går igenom en rekonstruktion och du inte får ut din lön. Det är konkursförvaltaren eller rekonstruktören som bestämmer om du har rätt till lönegaranti och hur mycket pengar du ska få. Den statliga lönegarantin har dock varit utsatt för bedrägerier, med stora belopp under åren. Regeringen har därför beslutat att den myndighet som betalar ut pengarna, snabbt ska kontrollera uppgifterna om lönegaranti mot Skatteverkets databaser innan garantibeloppet betalas ut. Skatteverket ska också få mandat att kräva tillbaka felaktiga utbetalningar. 

Skattesänkningar för anställda och pensionärer

Från och med 2025 förstärks jobbskatteavdraget, alltså skatten på arbete vilket betyder att de flesta som arbetar kommer få lite mer pengar i plånboken. Även pensionärer får ta del av skattesänkningar som motsvarar förstärkningen av jobbskatteavdraget. 

Källa: Unionen, Regeringskansliet, Transportstyrelsen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten