Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

7 nya lagar och regler 2025 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2025 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att hålla koll på. Bland annat gällande a-kassa, tjänstepension och arbetsmiljö.
Lina Björk Publicerad
En ordförandeklubba och årtalet 2025
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2025. Foto: TT/Shutterstock

År 2025 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

För dig som tar bilen till jobbet

Den så kallade ”malus”-skatten, alltså en skatt för bilar med höga utsläpp justeras för att gynna miljövänligare alternativ. Bland annat kommer etanolbilar nu att betala samma malus som bensinbilar. Husbilsägare får dock malus-skatten helt borttagen.  

A-kassan baseras på inkomst

Till skillnad från i dag då a-kassan baseras på hur länge du har arbetat, kommer ersättningen enbart baseras på din inkomst från och med 1 oktober 2025. Det kommer att innebära mindre uppgifter från arbetsgivaren och att arbetslösa inte behöver lägga lika mycket tid på att få fram dem. Även taket för den högsta ersättningen höjs och blir 34 000 kronor i månadslön i tolv månader, i stället för det tidigare taket på 33 000 kronor. 

Förslaget påverkar två grupper mest: Långtidsarbetslösa får med de nya reglerna sin ersättning minskad snabbare än i dag. Däremot kommer en tydlig förbättring för dem som inte haft rätt till a-kassa alls eftersom de inte arbetat tillräckligt mycket. De kommer att få möjlighet till ersättning om de har haft 11 000 kronor i inkomst i fyra månader. 

Möjlighet att pausa tjänstepensionen

Från och med 1 januari 2025 blir det möjligt att göra en paus i utbetalningen av tjänstepension. Det vanligaste skälet att vilja pausa sina tjänstepensionsutbetalningar är att man börjat arbeta igen. Om du tar ut både lön och pension samtidigt riskerar den sammanlagda inkomsten att bli så hög att du behöver betala en högre, statlig skatt. Genom att pausa pensionsutbetalningarna jämnar du ut inkomsten över tid vilket kan ge lägre skatt, och dessutom blir pensionsutbetalningarna lite högre när de aktiveras igen. 

Nya arbetsmiljöregler

Arbetsmiljöverket har gjort den största förändringen på arbetsmiljöregelområdet på 40 år, nämligen ändrat i strukturen för föreskrifterna. Regler och krav för bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete och utformning av arbetsplatser och arbetsanpassning är oförändrade. Däremot har föreskrifterna kring hot och våld fått ett eget kapitel. 

Bemanningsanställda ska erbjudas tillsvidareanställning

Den nya uthyrningslagen innebär att du som hyrs in från ett bemanningsföretag ska erbjudas en tillsvidareanställning i kundföretaget, eller två månadslöner, om du jobbat mer än två år under en period av 36 månader. Om du väljer att tacka nej till erbjudandet fortsätter anställningen som vanligt. 

Hårdare kontroll av lönegarantin vid konkurser

Lönegaranti är ett skydd för dig när din arbetsgivare gått i konkurs eller går igenom en rekonstruktion och du inte får ut din lön. Det är konkursförvaltaren eller rekonstruktören som bestämmer om du har rätt till lönegaranti och hur mycket pengar du ska få. Den statliga lönegarantin har dock varit utsatt för bedrägerier, med stora belopp under åren. Regeringen har därför beslutat att den myndighet som betalar ut pengarna, snabbt ska kontrollera uppgifterna om lönegaranti mot Skatteverkets databaser innan garantibeloppet betalas ut. Skatteverket ska också få mandat att kräva tillbaka felaktiga utbetalningar. 

Skattesänkningar för anställda och pensionärer

Från och med 2025 förstärks jobbskatteavdraget, alltså skatten på arbete vilket betyder att de flesta som arbetar kommer få lite mer pengar i plånboken. Även pensionärer får ta del av skattesänkningar som motsvarar förstärkningen av jobbskatteavdraget. 

Källa: Unionen, Regeringskansliet, Transportstyrelsen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bad om föräldraledighet – fick sparken

En 36-årig man ansökte om att vara föräldraledig i ett år. Arbetsgivaren beviljade fem månader och ville sedan skicka honom till Indien. Nu stämmer Unionen företaget och kräver drygt 300 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 17 augusti 2026, kl 06:00
Barnvagn
En man ansökte om ett års föräldraledighet. Företaget godkände bara fem månader och krävde sedan att mannen skulle flytta till Indien. Colourbox

Mannen arbetar som ingenjör och anställdes 2011 av ett företag i Indien. 2016 blev han utstationerad till Sverige. Företaget han arbetade för i Sverige är ett svenskt dotterbolag till det indiska moderbolaget.

Förra året ansökte han om ett års föräldraledighet. Den 36-åriga mannen har två barn och hade mycket sparad ledighet. Arbetsgivaren beviljade bara tre månader och mannen påbörjade föräldraledigheten. När han senare förstod att han enligt lag hade rätt att vara föräldraledig ansökte han om ytterligare nio månader. Företaget beviljade två av dem och avslog resten.

Krävde att mannen återvände till Indien

När ledigheten löpte ut upphörde mannens tjänst i Sverige. Företaget anser enligt stämningsansökan att han varit utstationerad från det indiska moderbolaget och att utstationeringen därför kunde avslutas. Unionen hävdar däremot att han sedan flera år varit anställd av det svenska bolaget och att företaget därför inte hade rätt att kräva att han skulle återvända till Indien.

Fackförbundet anser att företagets agerande ska betraktas som ett avskedande. Enligt stämningsansökan saknades både skäl för avskedande och grund för uppsägning. Unionen anser också att bolaget brutit mot föräldraledighetslagen genom att inte bevilja den begärda ledigheten och genom att missgynna mannen på grund av hans föräldraledighet.

Unionen: Brott mot föräldraledighetslagen

Unionen kräver att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet och att mannen får behålla sin anställning. Förbundet kräver dessutom sammanlagt 290 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen för brott mot lagen om anställningsskydd och föräldraledighetslagen. Därutöver yrkas lön, semesterersättning, pensionsinbetalningar och ränta. Unionen kräver även 25 000 kronor i skadestånd till förbundet.

Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen