Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nya EU-regler kan leda till social dumpning

Panamaflagg på land. Det skulle EU-kommissionens förslag till nytt tjänstedirektiv innebära enligt Leif Dergel på TCO.
Publicerad
Tanken är att hemlandsprincipen ska gälla i hela EU, Norge, Island och Lichtenstein. Det skulle göra det möjligt för företag att bara följa hemlandets regler oavsett var de verkar. Facket befarar att det kan leda till att företag väljer att ha sitt säte i ett land med låga löner och minsta möjliga arbetsrättsliga lagstiftning för att sedan verka i de övriga länderna. Europafacket har invändningar på många punkter, liksom TCO.
- Det skulle bli social dumpning i stor skala, säger Leif Dergel.
Att myndigheterna i företagets hemland ska stå för övervakningen av hur reglerna följs kan också öppna för laglöshet.
- Myndigheterna kommer att strunta i att övervaka reglerna. Det innebär att politiker i Grekland och Polen ska bestämma vilka regler som ska gälla här. Om problem upptäcks här kan de svenska politikerna inte göra något, säger Dan Holke, chef för LO-TCO Rättsskydd.
Nordens situation kompliceras ytterligare av att arbetsmarknaden regleras i kollektivavtal, något som författarna till direktivet verkar ha förbisett.
- Övervakningen ska ske i företagens hemländer, det går inte med det svenska systemet där facket övervakar reglerna på arbetsplatserna, säger Dan Holke.
Tjänstedirektivet ses som ett stort steg på vägen för att uppnå Lissabonstrategins mål att skapa världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning till 2010. Men samtidigt hävdar Europafacket att direktivet strider mot EU:s grundlag, enligt den gäller de regler som finns i det land där arbetet utförs.
Tjänstemarknaden står för 60 procent av ekonomin i EU och omfattar stora delar av industrin. Direktivet gäller tjänster inom handel, distribution, reklam, resor, IT-sektorn med mera.
I förslaget finns också en mängd undantag som regleras genom annan EU-lagstiftning. Dit hör utstationeringsdirektivet, finansiella tjänster, telekommunikation och delar av transportsektorn.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.