Tanken är att hemlandsprincipen ska gälla i hela EU, Norge, Island och Lichtenstein. Det skulle göra det möjligt för företag att bara följa hemlandets regler oavsett var de verkar. Facket befarar att det kan leda till att företag väljer att ha sitt säte i ett land med låga löner och minsta möjliga arbetsrättsliga lagstiftning för att sedan verka i de övriga länderna. Europafacket har invändningar på många punkter, liksom TCO.
- Det skulle bli social dumpning i stor skala, säger Leif Dergel.
Att myndigheterna i företagets hemland ska stå för övervakningen av hur reglerna följs kan också öppna för laglöshet.
- Myndigheterna kommer att strunta i att övervaka reglerna. Det innebär att politiker i Grekland och Polen ska bestämma vilka regler som ska gälla här. Om problem upptäcks här kan de svenska politikerna inte göra något, säger Dan Holke, chef för LO-TCO Rättsskydd.
Nordens situation kompliceras ytterligare av att arbetsmarknaden regleras i kollektivavtal, något som författarna till direktivet verkar ha förbisett.
- Övervakningen ska ske i företagens hemländer, det går inte med det svenska systemet där facket övervakar reglerna på arbetsplatserna, säger Dan Holke.
Tjänstedirektivet ses som ett stort steg på vägen för att uppnå Lissabonstrategins mål att skapa världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning till 2010. Men samtidigt hävdar Europafacket att direktivet strider mot EU:s grundlag, enligt den gäller de regler som finns i det land där arbetet utförs.
Tjänstemarknaden står för 60 procent av ekonomin i EU och omfattar stora delar av industrin. Direktivet gäller tjänster inom handel, distribution, reklam, resor, IT-sektorn med mera.
I förslaget finns också en mängd undantag som regleras genom annan EU-lagstiftning. Dit hör utstationeringsdirektivet, finansiella tjänster, telekommunikation och delar av transportsektorn.

CHRISTINA SWAHN