Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Missbruk av visstider är fackets ansvar"

Fackförbunden måste ta sitt ansvar och driva frågan om missbruk av visstidsanställningar. Det sa arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) i en debatt i riksdagen i dag, som svar på Ylva Johanssons (S) krav på lagändring.
Gabriella Westberg Publicerad

Det var Ylva Johansson, riksdagsledamot och vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet, som tog upp frågan om missbruket av visstidsanställningar, som hon menar framför allt drabbar kvinnor. Det förekommer att arbetsgivare staplar olika former av visstidsanställningar på varandra år efter år, konstaterade hon.

Ylva Johansson tog också upp EU-kommissionens kritik, att Sverige bryter mot EU:s direktiv om visstider. När avser regeringen att ändra lagstiftningen, var frågan för dagen.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström svarade att hon är medveten om att det förekommer missbruk av visstidsanställningar, det vill säga att olika former av tidsbegränsade anställningar staplas på varandra - men att hon till skillnad från Ylva Johansson inte tror att en ändrad lagstiftning är lösningen på problemet. Det skulle istället riskera att slå ut jobb, menade hon.

- Jag är inte beredd att ändra regler som möjliggör en nödvändig flexibilitet, sa Hillevi Engström.

I känsliga konjunkturlägen finns ett stort behov av flexibilitet på arbetsmarknaden, sa hon, och menade att ansvaret för att se till att missbruk av flexibiliteten stävjas främst ligger på arbetsmarknadens parter, inte på lagstiftarens.

För att bli en attraktiv arbetsgivare måste man erbjuda goda villkor, konstaterade arbetsmarknadsministern. Det är fack och arbetsgivare som genom avtal måste anpassa skyddet till de specifika behov som råder inom olika branscher, sa hon och exemplifierade med Unionens avtal med public service-företagen från i våras.

Det är ett avtal som ger möjlighet att låta visstidsanställda stanna kvar längre än las-gränsen annars medger, så att de visstidsanställda åtminstone slipper lasas ut efter elva månader. Samtidigt konstaterade Hillevi Engström att i fall parterna tecknar avtal som leder till missbruk är det inte bra.

- När TCO svarar att det inte finns några vägledande rättsfall, det finns ju möjlighet att driva fall till domstol. Facken måste våga driva den här frågan!

Se hela debatten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.