Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Missbruk av visstider är fackets ansvar"

Fackförbunden måste ta sitt ansvar och driva frågan om missbruk av visstidsanställningar. Det sa arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) i en debatt i riksdagen i dag, som svar på Ylva Johanssons (S) krav på lagändring.
Gabriella Westberg Publicerad

Det var Ylva Johansson, riksdagsledamot och vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet, som tog upp frågan om missbruket av visstidsanställningar, som hon menar framför allt drabbar kvinnor. Det förekommer att arbetsgivare staplar olika former av visstidsanställningar på varandra år efter år, konstaterade hon.

Ylva Johansson tog också upp EU-kommissionens kritik, att Sverige bryter mot EU:s direktiv om visstider. När avser regeringen att ändra lagstiftningen, var frågan för dagen.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström svarade att hon är medveten om att det förekommer missbruk av visstidsanställningar, det vill säga att olika former av tidsbegränsade anställningar staplas på varandra - men att hon till skillnad från Ylva Johansson inte tror att en ändrad lagstiftning är lösningen på problemet. Det skulle istället riskera att slå ut jobb, menade hon.

- Jag är inte beredd att ändra regler som möjliggör en nödvändig flexibilitet, sa Hillevi Engström.

I känsliga konjunkturlägen finns ett stort behov av flexibilitet på arbetsmarknaden, sa hon, och menade att ansvaret för att se till att missbruk av flexibiliteten stävjas främst ligger på arbetsmarknadens parter, inte på lagstiftarens.

För att bli en attraktiv arbetsgivare måste man erbjuda goda villkor, konstaterade arbetsmarknadsministern. Det är fack och arbetsgivare som genom avtal måste anpassa skyddet till de specifika behov som råder inom olika branscher, sa hon och exemplifierade med Unionens avtal med public service-företagen från i våras.

Det är ett avtal som ger möjlighet att låta visstidsanställda stanna kvar längre än las-gränsen annars medger, så att de visstidsanställda åtminstone slipper lasas ut efter elva månader. Samtidigt konstaterade Hillevi Engström att i fall parterna tecknar avtal som leder till missbruk är det inte bra.

- När TCO svarar att det inte finns några vägledande rättsfall, det finns ju möjlighet att driva fall till domstol. Facken måste våga driva den här frågan!

Se hela debatten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.