Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Missbruk av visstider är fackets ansvar"

Fackförbunden måste ta sitt ansvar och driva frågan om missbruk av visstidsanställningar. Det sa arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) i en debatt i riksdagen i dag, som svar på Ylva Johanssons (S) krav på lagändring.
Gabriella Westberg Publicerad

Det var Ylva Johansson, riksdagsledamot och vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet, som tog upp frågan om missbruket av visstidsanställningar, som hon menar framför allt drabbar kvinnor. Det förekommer att arbetsgivare staplar olika former av visstidsanställningar på varandra år efter år, konstaterade hon.

Ylva Johansson tog också upp EU-kommissionens kritik, att Sverige bryter mot EU:s direktiv om visstider. När avser regeringen att ändra lagstiftningen, var frågan för dagen.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström svarade att hon är medveten om att det förekommer missbruk av visstidsanställningar, det vill säga att olika former av tidsbegränsade anställningar staplas på varandra - men att hon till skillnad från Ylva Johansson inte tror att en ändrad lagstiftning är lösningen på problemet. Det skulle istället riskera att slå ut jobb, menade hon.

- Jag är inte beredd att ändra regler som möjliggör en nödvändig flexibilitet, sa Hillevi Engström.

I känsliga konjunkturlägen finns ett stort behov av flexibilitet på arbetsmarknaden, sa hon, och menade att ansvaret för att se till att missbruk av flexibiliteten stävjas främst ligger på arbetsmarknadens parter, inte på lagstiftarens.

För att bli en attraktiv arbetsgivare måste man erbjuda goda villkor, konstaterade arbetsmarknadsministern. Det är fack och arbetsgivare som genom avtal måste anpassa skyddet till de specifika behov som råder inom olika branscher, sa hon och exemplifierade med Unionens avtal med public service-företagen från i våras.

Det är ett avtal som ger möjlighet att låta visstidsanställda stanna kvar längre än las-gränsen annars medger, så att de visstidsanställda åtminstone slipper lasas ut efter elva månader. Samtidigt konstaterade Hillevi Engström att i fall parterna tecknar avtal som leder till missbruk är det inte bra.

- När TCO svarar att det inte finns några vägledande rättsfall, det finns ju möjlighet att driva fall till domstol. Facken måste våga driva den här frågan!

Se hela debatten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.