Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krångligt förslag på nya visstidsregler

Den sista juli gick tiden ut för att lämna synpunkter på regeringens förslag om striktare begränsning av visstidsanställningar. 50 instanser har svarat. Förslaget är otillräckligt och framför allt på tok för krångligt, lyder kritiken.
Gabriella Westberg Publicerad
Peter Hoelstad/TT
EU-domstolen i Luxemburg. Här kan Sveriges regler för visstidsanställningar komma att prövas, om kommissionen går vidare med anmälan från TCO om brott mot EU:s visstidsdirektiv. Peter Hoelstad/TT

TCO har ända sedan de nya reglerna för visstidsanställning infördes 2007 påtalat att de möjliggör ett staplande av visstidsanställningar, och därmed ett missbruk av reglerna.

I september 2013 anmälde organisationen Sverige till EU-kommissionen för brott mot EU:s visstidsdirektiv, som är striktare än de nuvarande svenska reglerna.  Men beslut från kommissionen dröjde, och frågan om de svenska reglerna skulle komma att prövas i EU-rätten låg sedan som ett lågintensivt åskmuller över arbetsmarknadsdepartementet.

När Ylva Johansson så tog över ministerposten förra hösten lovade hon att reglerna kring visstiderna skulle skärpas. I maj lämnade regeringen ett förslag (Ds 2015:29), som 50 domstolar, förbund, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, universitet och högskolor nu svarat på. Remisstiden gick ut den 31 juli. (Unionen har inte lämnat enskilt remissvar utan svarar genom centralorganisationen TCO.)

Som manöver för att undvika prövning i EU-rätten får förslaget från de flesta godkänt (dock ej alla, se nedan), men som lagtext blir det underkänt.

”Formuleringen av bestämmelsen är svårtolkad, närmast obegriplig, och konstruktionen systemfrämmande. Om syftet är att ändra i den svenska lagstiftningen på minsta möjliga sätt så har syftet uppnåtts”, står det i LO:s syrliga kommentar.

”Den föreslagna kompletteringen är tämligen teknisk till sin natur”, skriver Sveriges Ingenjörer, som befarar att den kan uppfattas som för svår och därför inte får genomslag.

Otydligheten i lagtexten kan innebära att den kommer i konflikt med EU-rättens effektivitetsprincip, varnar TCO. Effektivitetsprincipen innebär att nationella bestämmelser inte får göra det praktiskt omöjligt eller orimligt svårt för enskilda att utöva rättigheter enligt EU-rätten.  Dessutom kan den få till effekt att arbetsgivare helt avstår från att anställa, då det upplevs för besvärligt, skriver TCO.

En krångligt formulerad lagtext kan dock också skapa jobbtillfällen. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg konstaterar förvisso att det utifrån förslaget blir svårt för en ickejurist att sluta sig till hur och när en allmän visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning, men å andra sidan:

”Det handlar (…)  typiskt om arbetsgivare som i sin anställningspolitik har trätt över rimliga gränser och som i strid mot visstidsdirektivets syfte annat än tillfälligtvis anlitar arbetstagare på tidsbegränsade anställningar. Det är en naturlig utgångspunkt att en sådan arbetsgivare anlitar professionella rådgivare”, skriver hon.

Även Arbetsdomstolens jurister anser att förslaget är svårläst och bidrar konstruktivt i sitt remissvar med ett eget förslag på hur lagtexten skulle kunna benas upp och förtydligas.

Såväl TCO som Advokatsamfundet är dessutom tveksamma till att förslaget som det ser ut i dag faktiskt innebär att Sverige uppfyller EU:s visstidsdirektiv. Advokatsamfundet påpekar att det enbart tar sikte på LAS och inte också innefattar kollektivavtalens specialskrivningar, och därmed torde hamna utanför EU-direktivet. TCO menar att EU-rätten kräver ett tak på den tidsperiod som avses, och pekar på att det egna förslaget (se rutan till höger) bättre skulle säkerställa att Sverige undviker att ställas inför rätta i EU-domstolen.

På arbetsgivarsidan anser såväl Svenskt Näringsliv som Företagarna och IDEA att nuvarande reglering av visstider räcker gott och att det nya förslaget därmed är onödigt – om än inte orimligt. Dock kritiserar man regeln om upp till 180 dagars lucka mellan två visstider för att de ska räknas ihop, som alla tre arbetsgivarorganisationer anser vara för lång. Svenskt Näringsliv jämför med EU-rättens praxis där luckor på upp till 60 dagar räknas ihop.

 

Läs mer:

Visstidsreglerna begränsas

"Missbruket av visstider är fackets ansvar"

Förslag på nya visstidsregler

Regeringens förslag: Sammanlagt över två år allmän visstidsanställning (med eventuella uppehåll på upp till 180 dagar mellan anställningsperioderna där även vikariat och säsongsanställning kan ingå som länkar i kedjan) = tillsvidareanställning.

TCO:s & SACO:s förslag: Sammanlagt minst tre års visstid (oavsett form av visstid) under en femårsperiod = tillsvidareanställning.  

Läs regeringens hela förslag här. 

Läs alla 50 inkomna remissvar här. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Får jag sjukskriva mig vid skilsmässa?

Oktober är den månad flest ansöker om skilsmässa, vilket kan få kan få långtgående konsekvenser för arbetslivet. Det här har du rätt till när privatlivet krisar.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 06:00
Delad bild av ett köksbord med dator, kalender och anteckningar samt en kontorsplats med skärm och skrivbordslampa.
Vad gäller på jobbet när en skilsmässa förändrar familjevardagen? Här är svaren om bland annat sjukfrånvaro, vab och arbetstider. Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

1. Har jag rätt att sjukskriva mig vid skilsmässa? 

Ja och nej. Avgörande är om skilsmässan påverkar din arbetsförmåga. Den bedömningen måste en läkare göra. Du kan dock sjukanmäla dig själv i sju kalenderdagar utan sjukintyg. 

2. Har jag rätt att jobba mindre när jag har barnen? 

Nej. Det är arbetsgivaren som har rätt att lägga scheman. Du kan dock föreslå en sådan lösning för arbetsgivaren. Dessutom har du rätt att gå ner i arbetstid om du har barn under 8 år. 

3. Kan jag bli uppsagd om jag vabbar mycket? 

Nej. Ersättning för vab kan betalas ut för 120 dagar per år och barn. Din arbetsgivare kan inte neka vab. Om barnet är sjukt längre än sju dagar behöver du ett intyg från en läkare eller sjuksköterska. 

4. Kan jag säga nej till att jobba obekväma arbetstider när jag har barnen? 

Det beror på. Om du arbetar i en bransch där arbete på kvällar och helger är norm blir det svårt. Däremot kan du säga nej till plötsliga schemaändringar. Arbetsgivaren ska kommunicera schemaändringar minst två veckor i förväg. 

5. Kan jag få permission för att fixa med bodelning eller besöka jurist? 

Kanske. De flesta kollektivavtal ger rätt till permission, alltså ledighet utan löneavdrag. De flesta avtal brukar också ge exempel på vad som ger rätt till permission. Skilsmässa brukar visserligen inte vara med på listan, men kolla med din arbetsgivare. 

6. Jag presterar sämre på grund av skilsmässan. Kan chefen ge mig andra arbetsuppgifter och sänka min lön? 

Det beror på vad som står i anställningsavtalet. Arbetsgivaren måste alltid förhandla om viktiga förändringar och dit räknas andra arbetsuppgifter. Om man själv känner att man inte riktigt orkar med jobbet kan man kanske tänka sig en skriftlig överenskommelse om att arbeta med annat under en period för att sedan komma tillbaka till den ordinarie tjänsten. 

7. Kan företagshälsovården hjälpa mig under skilsmässan?

Kanske. Företagshälsovården finns i första hand till för arbetsrelaterade besvär. Å andra sidan kan företagshälsovården hjälpa till med arbetsanpassningar, om du behöver det.

Källa: Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.