Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krångligt förslag på nya visstidsregler

Den sista juli gick tiden ut för att lämna synpunkter på regeringens förslag om striktare begränsning av visstidsanställningar. 50 instanser har svarat. Förslaget är otillräckligt och framför allt på tok för krångligt, lyder kritiken.
Gabriella Westberg Publicerad
Peter Hoelstad/TT
EU-domstolen i Luxemburg. Här kan Sveriges regler för visstidsanställningar komma att prövas, om kommissionen går vidare med anmälan från TCO om brott mot EU:s visstidsdirektiv. Peter Hoelstad/TT

TCO har ända sedan de nya reglerna för visstidsanställning infördes 2007 påtalat att de möjliggör ett staplande av visstidsanställningar, och därmed ett missbruk av reglerna.

I september 2013 anmälde organisationen Sverige till EU-kommissionen för brott mot EU:s visstidsdirektiv, som är striktare än de nuvarande svenska reglerna.  Men beslut från kommissionen dröjde, och frågan om de svenska reglerna skulle komma att prövas i EU-rätten låg sedan som ett lågintensivt åskmuller över arbetsmarknadsdepartementet.

När Ylva Johansson så tog över ministerposten förra hösten lovade hon att reglerna kring visstiderna skulle skärpas. I maj lämnade regeringen ett förslag (Ds 2015:29), som 50 domstolar, förbund, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, universitet och högskolor nu svarat på. Remisstiden gick ut den 31 juli. (Unionen har inte lämnat enskilt remissvar utan svarar genom centralorganisationen TCO.)

Som manöver för att undvika prövning i EU-rätten får förslaget från de flesta godkänt (dock ej alla, se nedan), men som lagtext blir det underkänt.

”Formuleringen av bestämmelsen är svårtolkad, närmast obegriplig, och konstruktionen systemfrämmande. Om syftet är att ändra i den svenska lagstiftningen på minsta möjliga sätt så har syftet uppnåtts”, står det i LO:s syrliga kommentar.

”Den föreslagna kompletteringen är tämligen teknisk till sin natur”, skriver Sveriges Ingenjörer, som befarar att den kan uppfattas som för svår och därför inte får genomslag.

Otydligheten i lagtexten kan innebära att den kommer i konflikt med EU-rättens effektivitetsprincip, varnar TCO. Effektivitetsprincipen innebär att nationella bestämmelser inte får göra det praktiskt omöjligt eller orimligt svårt för enskilda att utöva rättigheter enligt EU-rätten.  Dessutom kan den få till effekt att arbetsgivare helt avstår från att anställa, då det upplevs för besvärligt, skriver TCO.

En krångligt formulerad lagtext kan dock också skapa jobbtillfällen. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg konstaterar förvisso att det utifrån förslaget blir svårt för en ickejurist att sluta sig till hur och när en allmän visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning, men å andra sidan:

”Det handlar (…)  typiskt om arbetsgivare som i sin anställningspolitik har trätt över rimliga gränser och som i strid mot visstidsdirektivets syfte annat än tillfälligtvis anlitar arbetstagare på tidsbegränsade anställningar. Det är en naturlig utgångspunkt att en sådan arbetsgivare anlitar professionella rådgivare”, skriver hon.

Även Arbetsdomstolens jurister anser att förslaget är svårläst och bidrar konstruktivt i sitt remissvar med ett eget förslag på hur lagtexten skulle kunna benas upp och förtydligas.

Såväl TCO som Advokatsamfundet är dessutom tveksamma till att förslaget som det ser ut i dag faktiskt innebär att Sverige uppfyller EU:s visstidsdirektiv. Advokatsamfundet påpekar att det enbart tar sikte på LAS och inte också innefattar kollektivavtalens specialskrivningar, och därmed torde hamna utanför EU-direktivet. TCO menar att EU-rätten kräver ett tak på den tidsperiod som avses, och pekar på att det egna förslaget (se rutan till höger) bättre skulle säkerställa att Sverige undviker att ställas inför rätta i EU-domstolen.

På arbetsgivarsidan anser såväl Svenskt Näringsliv som Företagarna och IDEA att nuvarande reglering av visstider räcker gott och att det nya förslaget därmed är onödigt – om än inte orimligt. Dock kritiserar man regeln om upp till 180 dagars lucka mellan två visstider för att de ska räknas ihop, som alla tre arbetsgivarorganisationer anser vara för lång. Svenskt Näringsliv jämför med EU-rättens praxis där luckor på upp till 60 dagar räknas ihop.

 

Läs mer:

Visstidsreglerna begränsas

"Missbruket av visstider är fackets ansvar"

Förslag på nya visstidsregler

Regeringens förslag: Sammanlagt över två år allmän visstidsanställning (med eventuella uppehåll på upp till 180 dagar mellan anställningsperioderna där även vikariat och säsongsanställning kan ingå som länkar i kedjan) = tillsvidareanställning.

TCO:s & SACO:s förslag: Sammanlagt minst tre års visstid (oavsett form av visstid) under en femårsperiod = tillsvidareanställning.  

Läs regeringens hela förslag här

Läs alla 50 inkomna remissvar här. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Northvolts konkurs – det här kan anställda förvänta sig

Under onsdagen ansökte batteritillverkaren Northvolt om konkurs. Sammanlagt är närmare 4 500 anställda berörda. De här kan de förvänta sig framöver, enligt Unionens förbundsjurist Filip Vujcic.
Lina Björk Publicerad 13 mars 2025, kl 06:00
Northvolt_konkurs
De anställda på Northvolt ska gå till jobbet tills dess att konkursförvaltaren kommer med annan information, säger Unionens förbundsjurist Filip Vujcic. Foto: Jonas Westling/TT

Den största konkursen i modern tid är ett faktum. Men vad händer med de anställdas löner och anställningar? Unionen har förberett sig på ett antal scenarier sedan det stod klart att Northvolt stod vid ruinens brant. Ett av dem är det som händer nu, enligt Filip Vujcic. 

Vad kan de anställda förvänta sig nu?
– Det första som händer nu är att vi ska inleda en dialog med konkursförvaltaren tillsammans med alla parter och berörda fackförbund, om hur och när lönegarantin ska kicka igång, hur anställningarna ska hanteras och hur arbetsskyldigheten ser ut. 

Ska de anställda fortsätta gå till jobbet?
– Fortsätt att jobba som vanligt till dess att konkursförvaltaren kommer med andra instruktioner. Om du inte går till jobbet kan det ses som arbetsvägran och i slutändan betyda att du inte har rätt till den statliga lönegarantin.  

Kommer de anställda få någon lön?
– Ja, om konkursförvaltaren beviljar statlig lönegaranti. 

Hur lång tid tar det innan de anställda får sina pengar?
– Det beror på när i tiden konkursförvaltaren fattar beslut. Det brukar sedan vanligtvis ta några veckor innan Skatteverket betalar ut pengarna. 

Vad kan de anställda göra nu för att förbereda sig? 
– De kan ha pappersarbetet redo, anställningsavtal och tidigare lönespecifikationer. Se till att ha kopior sparade utanför företagets datasystem. Kontrollera så att företaget har betalat ut rätt löner bakåt i tiden, så att det inte finns skulder kvar. Om du blir arbetsbefriad är det viktigt att anmäla dig hos Arbetsförmedlingen omedelbart, vänta inte tills dagen efter du fått beskedet.

Vad kan hända med medarbetarnas anställningar på Northvolt?
– I 90 procent av fallen slutar konkurser med att de anställda blir uppsagda. Men den här konkursen är komplex, innehåller många bolag och möjligtvis intressenter som kan köpa eller bli delägare, så jag kan inte spekulera i det i nuläget.

Vilka är Unionens främsta prioriteringar just nu?
– Vi vill se en effektiv hantering av lönegarantibeslut hos konkursförvaltaren så att våra medlemmar får ut sina löner så fort som möjligt. Sedan kommer vi att fortsätta vår dialog och informera löpande under tiden. Sedan hoppas vi såklart att den kompetens som finns hos våra medlemmar tas till vara på. Det vore en enorm förlust för svensk och europeisk konkurrenskraft om dessa investeringar inte tas tillvara på.