Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krångligt förslag på nya visstidsregler

Den sista juli gick tiden ut för att lämna synpunkter på regeringens förslag om striktare begränsning av visstidsanställningar. 50 instanser har svarat. Förslaget är otillräckligt och framför allt på tok för krångligt, lyder kritiken.
Gabriella Westberg Publicerad
Peter Hoelstad/TT
EU-domstolen i Luxemburg. Här kan Sveriges regler för visstidsanställningar komma att prövas, om kommissionen går vidare med anmälan från TCO om brott mot EU:s visstidsdirektiv. Peter Hoelstad/TT

TCO har ända sedan de nya reglerna för visstidsanställning infördes 2007 påtalat att de möjliggör ett staplande av visstidsanställningar, och därmed ett missbruk av reglerna.

I september 2013 anmälde organisationen Sverige till EU-kommissionen för brott mot EU:s visstidsdirektiv, som är striktare än de nuvarande svenska reglerna.  Men beslut från kommissionen dröjde, och frågan om de svenska reglerna skulle komma att prövas i EU-rätten låg sedan som ett lågintensivt åskmuller över arbetsmarknadsdepartementet.

När Ylva Johansson så tog över ministerposten förra hösten lovade hon att reglerna kring visstiderna skulle skärpas. I maj lämnade regeringen ett förslag (Ds 2015:29), som 50 domstolar, förbund, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, universitet och högskolor nu svarat på. Remisstiden gick ut den 31 juli. (Unionen har inte lämnat enskilt remissvar utan svarar genom centralorganisationen TCO.)

Som manöver för att undvika prövning i EU-rätten får förslaget från de flesta godkänt (dock ej alla, se nedan), men som lagtext blir det underkänt.

”Formuleringen av bestämmelsen är svårtolkad, närmast obegriplig, och konstruktionen systemfrämmande. Om syftet är att ändra i den svenska lagstiftningen på minsta möjliga sätt så har syftet uppnåtts”, står det i LO:s syrliga kommentar.

”Den föreslagna kompletteringen är tämligen teknisk till sin natur”, skriver Sveriges Ingenjörer, som befarar att den kan uppfattas som för svår och därför inte får genomslag.

Otydligheten i lagtexten kan innebära att den kommer i konflikt med EU-rättens effektivitetsprincip, varnar TCO. Effektivitetsprincipen innebär att nationella bestämmelser inte får göra det praktiskt omöjligt eller orimligt svårt för enskilda att utöva rättigheter enligt EU-rätten.  Dessutom kan den få till effekt att arbetsgivare helt avstår från att anställa, då det upplevs för besvärligt, skriver TCO.

En krångligt formulerad lagtext kan dock också skapa jobbtillfällen. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg konstaterar förvisso att det utifrån förslaget blir svårt för en ickejurist att sluta sig till hur och när en allmän visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning, men å andra sidan:

”Det handlar (…)  typiskt om arbetsgivare som i sin anställningspolitik har trätt över rimliga gränser och som i strid mot visstidsdirektivets syfte annat än tillfälligtvis anlitar arbetstagare på tidsbegränsade anställningar. Det är en naturlig utgångspunkt att en sådan arbetsgivare anlitar professionella rådgivare”, skriver hon.

Även Arbetsdomstolens jurister anser att förslaget är svårläst och bidrar konstruktivt i sitt remissvar med ett eget förslag på hur lagtexten skulle kunna benas upp och förtydligas.

Såväl TCO som Advokatsamfundet är dessutom tveksamma till att förslaget som det ser ut i dag faktiskt innebär att Sverige uppfyller EU:s visstidsdirektiv. Advokatsamfundet påpekar att det enbart tar sikte på LAS och inte också innefattar kollektivavtalens specialskrivningar, och därmed torde hamna utanför EU-direktivet. TCO menar att EU-rätten kräver ett tak på den tidsperiod som avses, och pekar på att det egna förslaget (se rutan till höger) bättre skulle säkerställa att Sverige undviker att ställas inför rätta i EU-domstolen.

På arbetsgivarsidan anser såväl Svenskt Näringsliv som Företagarna och IDEA att nuvarande reglering av visstider räcker gott och att det nya förslaget därmed är onödigt – om än inte orimligt. Dock kritiserar man regeln om upp till 180 dagars lucka mellan två visstider för att de ska räknas ihop, som alla tre arbetsgivarorganisationer anser vara för lång. Svenskt Näringsliv jämför med EU-rättens praxis där luckor på upp till 60 dagar räknas ihop.

 

Läs mer:

Visstidsreglerna begränsas

"Missbruket av visstider är fackets ansvar"

Förslag på nya visstidsregler

Regeringens förslag: Sammanlagt över två år allmän visstidsanställning (med eventuella uppehåll på upp till 180 dagar mellan anställningsperioderna där även vikariat och säsongsanställning kan ingå som länkar i kedjan) = tillsvidareanställning.

TCO:s & SACO:s förslag: Sammanlagt minst tre års visstid (oavsett form av visstid) under en femårsperiod = tillsvidareanställning.  

Läs regeringens hela förslag här

Läs alla 50 inkomna remissvar här. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.

Arbetsrätt

Facket: Anställd förlorade jobbet trots rätt kompetens

Teamchefen hade tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster – men förlorade ändå jobbet när assistansbolaget gjorde en omorganisation. Det hävdar Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen för brott mot turordningsreglerna.
Ola Rennstam Publicerad 24 juni 2026, kl 11:04
Arbetsdomstolens fasad
En teamchef sades upp efter en omorganisation – nu ska frågan om arbetsgivaren först borde ha erbjudit mannen en omplacering prövas i Arbetsdomstolen. Foto: Ola Rennstam

Hur långt sträcker sig en arbetsgivares omplaceringsskyldighet innan en anställd kan sägas upp? Den frågan ställs nu på sin spets i en tvist mellan Unionen och ett av landets större assistansbolag.

Teamchef sades upp vid omorganisationen

Hösten 2025 beslutade bolaget att minska personalstyrkan efter att ha förlorat en stor kund. Omorganisationen innebar att en Unionenmedlem, som hade en teamchefsroll, blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

Unionen menar att uppsägningen strider mot turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las. Förbundet har därför stämt företaget i Arbetsdomstolen.

Tvist om kvalifikationer för andra tjänster

Enligt Unionen hade mannen tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster inom bolaget, bland annat som assistanskoordinator. De jobben innehades av personer med kortare anställningstid.

Arbetsgivaren har gjort en annan bedömning. Under förhandlingarna med facket har bolaget hävdat att mannen saknade rätt kompetens för de aktuella rollerna.

Unionen: Borde ha erbjudits omplacering

I stämningsansökan slår Unionen fast att arbetsgivaren borde ha erbjudit en omplacering innan uppsägningen genomfördes. Nu kräver förbundet 100000 kronor i skadestånd till medlemmen.

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar. Almega, som företräder arbetsgivaren i AD, uppger att de inte vill kommentera ett pågående ärende. 

Omplaceringsskyldighet – det här gäller:

En arbetsgivare är enligt lagen om anställningsskydd skyldig att hitta andra arbetsuppgifter inom organisationen åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning. Det innebär att arbetsgivaren ska:

  • undersöka lediga tjänster
  • bedöma om den anställde har tillräckliga kvalifikationer
  • i vissa fall acceptera att den anställde kan lära sig jobbet inom rimlig tid.

    Källa: Unionen