Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Mer lust att jobba med välfärd och trygghet

Generösa välfärdssystem och reglerade arbetsmarknader följs av hög arbetsmotivation. Det hävdar sociologen Ingrid Esser i sin avhandling "Why Work".
Publicerad
Ingrid Esser har jämfört olika industriländer för att undersöka hur anställdas motivation påverkas av välfärdssystem och arbetsmarknadsregleringar. Med arbetsmotivation avser hon de drivkrafter, förutom de ekonomiska, som folk känner för att arbeta. Hennes avhandling på Stockholms universitet visar att i länder med generösa välfärdssystem och reglerad arbetsmarknad är människors lust att arbeta starkare.
Sverige och Norge toppar både vad gäller trygghet och motivation. De engelskspråkiga länderna Storbritannien, USA och Nya Zeeland ligger i botten. Tyskland, Italien och Schweiz utgör mittfältet.
Ingrid Esser har inte i första hand studerat orsakssambanden, men presenterar några möjliga förklaringar.
- Till att börja med bygger man in ekonomiska incitament att arbeta i välfärdssystemen. För att få a-kassa måste man ha jobbat tidigare, säger hon.
- Dessutom innebär trygghet större svängrum och möjlighet att hitta ett jobb som passar en själv bättre.
Det kan också vara så att arbetsglädjen ökar när det ekonomiska tvånget att arbeta och beroendet av arbetsgivaren minskar.
- Det enda negativa sambandet jag hittade var att befolkningen i länder där man kan gå länge på a-kassa har svagare pliktkänsla att arbeta. Det gäller Finland, Holland och Frankrike, men inte Sverige som man skulle kunna tro.
Upprepade undersökningar i framtiden kan kasta ljus över ämnet.
- För att egentligen komma åt mekanismerna bakom behövs data över tid, säger Ingrid Esser.

JÖRAN LINDEBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.