- De försöker skjuta skulden på facket, säger Axheim.
Bakgrunden är att facket sagt nej till avtalsturlista, då facket inte fick veta vilka som kom i fråga. Samtidigt nekade företaget att betala avgångsvederlag, alltså något extra utöver uppsägningslönen. Den lösningen har förekommit vid tidigare tillfällen då antalet anställda successivt minskats med cirka 100 personer.
- Nu är det bara elitspelarna kvar. Det går inte att hävda att någon inte har tillräcklig kompetens, säger Håkan Axheim.
Som ett alternativ till nedläggning presenterade företaget också ett nytt lönesystem vilket innebar 10 procent lägre lön samt ytterligare 20 procent lägre om målen för den rörliga delen inte uppfylldes, enligt Axheim.
- Det är inte på fackets agenda att sänka lönerna. Det vore orealistiskt att sänka lönerna så mycket, konstaterar Axheim som tidigare varit med vid strandningen av de lokala förhandlingarna om IT-avtalets höjning på 2,6 procent.
Samtidigt finns misstankar om att nedläggningen i Luleå har funnits på agendan en tid. Frontecs köp av Acando har ökat vinstkraven, en omstrukturering av bolaget har enligt Axheim lett till att konsulterna i Luleå har fått svårare att konkurrera om uppdragen. Samtidigt har företaget ställt sig svalt till fackets krav att inriktningen på verksamheten skulle diskuteras.
Nu pågår förhandlingar om avveckling, facket överväger att ta in löntagarkonsult.
Jan-Erik Westerberg som är ansvarig för Frontecs norra region vill inte kommentera nedläggningen.
Frontec finns på åtta orter i Sverige och har cirka 500 anställda.

CHRISTINA SWAHN