Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Las funkar dåligt i praktiken"

Företagsledare tycker att det ska finnas någon form av anställningstrygghet men de tycker inte att las i praktiken fungerar som det var tänkt. Det visar en rapport som näringslivets forskningsinstitut, Ratio, har gjort.
Sofia Broomé Publicerad 29 oktober 2018, kl 14:41
Colourbox
Arbetsgivarna anser att las gör det svårt att få ihop kompetenspusslet Colourbox

Ratio har undersökt anställningsskyddets konsekvenser ur företagsledares perspektiv. Det har man gjort genom att intervjua tolv företagsledare inom tillverkningsindustrin i företag med mellan 20 och 80 anställda. Samtliga företagsledare hade erfarenhet av att säga upp anställda.

Ratio menar att lagen om anställningsskydd, las, ”skapar friktioner på svensk arbetsmarknad”. Detta på grund av att arbetsgivarna vill att företagen ska kunna vara flexibla och vill ha rätten att fördela arbetsuppgifter så gynnsamt som möjligt för verksamheten medan arbetstagarna vill ha trygga anställningar.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert håller inte med om den beskrivningen. Han menar att trygga anställningar skapar trygga arbetsplatser och arbetstagare som är lojala med företaget.

– Anställningstryggheten skapar arbetsplatser med högt i tak och bidrar till att anställda är lojala med företagen där de är anställda. Det gynnar ju arbetsgivarna.

Företagarna som intervjuas av Ratio tycker att det ska finnas någon form av anställningstrygghet men att det finns ett glapp mellan syftet med las och hur det fungerar i praktiken.

De är villiga att betala ett ganska högt pris för att kunna behålla just de anställda som de vill ha, eftersom de menar att kompetens är viktigare än turordningsreglerna. Antingen köper de på ett eller annat sätt ut dem som de inte vill behålla eller så försöker de manipulera arbetssituationen för att kunna hävda övertalighet eller att det krävs specifik kompetens för att få vara kvar.

– Vi träffar lokala överenskommelser i nio fall av tio om vilka som ska sägas upp. De överenskommelserna kan innehålla kompensation till dem som slutar men min bild är att det i de flesta fall inte rör sig om några större kostnader för företagen, säger Niklas Hjert.

– Det är rimligt att arbetsgivaren inte godtyckligt kan säga upp anställda. Det är heller inte så att Sverige är unikt i världen när det gäller regler för anställningstrygghet. De allra flesta utvecklade länder har någon form av anställningstrygghet.

Företagarna menar att las skapar en mindre förlåtande arbetsmarknad, att företagen avstår från att anställa hellre än att riskera att anställa fel person.

– Vi har ju i våra kollektivavtal skapat stora möjligheter för arbetsgivarna att visstidsanställa. På flera avtalsområden kan man anställa någon i 36 månader inom en femårsperiod. Det gör det möjligt för arbetsgivarna och den anställde att bedöma om det fungerar.

Rapporten tar även upp några fall där det har varit väldigt svårt att avskeda på grund av personliga skäl.

– Jag har inte läst in mig på de enskilda fallen men över lag tycker jag inte att det ställs för hårda krav. Jag tycker det är rimligt att ha ett starkt anställningsskydd. Anställningsavtalet är unikt, eftersom det har en så stor betydelser för människors försörjning, säger Niklas Hjert.

Är det någonting i den här rapporten som är anmärkningsvärt?

– Nej.

Är det någonting i las som du tycker borde justeras?

– Parterna har redan i avtal anpassat las. Till exempel genom Omställningsavtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv och genom reglerna om anställningsformer i våra branschavtal. Parterna kommer även fortsättningsvis ha behov av att göra det. Vi vill till exempel utveckla Omställningsavtalet så att privatanställda tjänstemän får möjlighet att studera under sitt yrkesliv. För att åstadkomma det behövs finansiering av studier och studievägledning. I utbyte mot det är vi beredda att låta kompetens spela en större roll för vilka som får vara kvar vid en neddragning.

Arbetsrätt

37 miljoner till Unionens medlemmar

Drygt 37 miljoner kronor betalades ut till Unionens medlemmar 2023 efter rättsprocesser. Det som sticker ut i årets statistik är det ökande antalet konkurser.
Lina Björk Publicerad 1 mars 2024, kl 06:00
En ordförandeklubba ligger på ett bord
En Unionenmedlem som hamnar i tvist med sin arbetsgivare kan få rättslig hjälp att driva sitt ärende av förbundets jurister. Foto: Shutterstock

Under 2023 gick totalt 8 868 företag i konkurs, enligt myndigheten Tillväxtanalys. Alla branscher drabbades även om byggindustrin och finansbranschen var extra utsatta. Antalet är det högsta sedan 1998, vilket också märks i Unionens statistik. 

Malin Wulkan
Foto: Peter Knutsson

–  Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det är ett tecken på dåliga tider, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.

Under fjolåret avslutades 403 arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades ut drygt 25 miljoner kronor i ersättning till förbundets medlemmar. Förbundets jurister hjälpte dessutom till i 156 försäkringsrättsärenden under 2023, alltså rättsprocesser om arbetsskador och arbetslöshetsersättning. Här fick medlemmarna 11,5 miljoner kronor i ersättning.

Båda summorna är betydligt lägre än 2022, men det beror på flera saker. Dels kom det in färre ärenden tidigare år och en rättsprocess kan lång tid, vilket skapar en eftersläpning i statistiken. 

Även medlemmar krävs på skadestånd

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 38 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Men ofta lyckas vi hjälpa till så att det slutgiltiga beloppet som medlemmen behöver betala även i ärenden där brott bedöms vara begångna blir väsentligt lägre än det krav som arbetsgivare ställt från början. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året hade 27 medlemmar anspråk på ekonomisk kompensation och 11 av dem fick sammanlagt 121 620 kronor i ersättning, där det bedömdes att förbundet hade brustit i handläggningen.