Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Fler undantag från turordningslistan och lättare att säga upp den som missköter sitt jobb. Det är två av förslagen i las-utredningen som presenterades i dag. Utredaren vill också att arbetsgivare som inte erbjuder kompetensutveckling ska betala skadestånd.
David Österberg Publicerad
 Fredrik Sandberg / TT
Las-utredningen föreslår bland annat att fler personer ska kunna undantas från turordningslistan. Fredrik Sandberg / TT

I dag, måndag, presenterades las-utredningen formellt. Det mesta av innehållet var dock känt eftersom SVT kommit över utredningen för en vecka sedan.

Utredaren föreslår att fler personer ska kunna undantas från turordningslistan. Alla arbetsgivare, oavsett storlek, ska kunna undanta fem personer från listan. Ett fackförbund ska inte heller kunna begära att flera driftsenheter slås ihop när turordningslistan sammanställs. Det innebär att turordningskretsarna blir mindre.

Dessutom ska det bli billigare att säga upp personer som arbetsgivaren inte anser sköter sitt jobb. I dag får en person behålla sitt jobb tills en domstol avgjort om det var rätt eller fel att säga upp personen. Utredningen föreslår att uppsägningen i stället ska gälla omedelbart. Om domstolen kommer fram till att det inte fanns saklig grund för att säga upp personen får arbetsgivaren betala skadestånd som motsvarar minst åtta månadslöner. Det är två månadslöner mer än i dag. Om domstolen kommer fram till att uppsägningen var riktig behöver arbetsgivaren inte betala någonting.

Läs mer: Så funkar las

Utredningen vill också skärpa arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling. Alla arbetsgivare ska se till att medarbetare med minst sex månaders anställningstid får kompetensutveckling. Som kompetensutveckling räknas all utbildning som ger kompetens som är relevant i arbetslivet. Insatserna ska vara relevanta för företaget en person jobbar för. Det handlar alltså inte om utbildning som gör att man kan byta jobb.

En arbetsgivare som inte vidareutbildar sina medarbetare ska betala skadestånd. Den som har varit anställd kortare än fem år får motsvarande två månadslöner i skadestånd. Den som har längre anställningstid än så får tre månadslöner.

Utredningen vill också se bättre skydd för personer med vikariat. Efter nio månaders visstidsanställning ska en person ha företräde till en tillsvidareanställning. I dag gäller tolv månaders anställningstid.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Utredaren anser att förslagen gör det lättare för företagen att behålla nödvändig kompetens vid uppsägningar och minskar kostnaden vid uppsägningar där det finns saklig grund. Det innebär i sin tur att arbetsgivare blir mer benägna att rekrytera, enligt utredaren. Anställningstiden får mindre betydelse för anställningsskyddet och kompetens ökad betydelse. Utredaren anser dock att det även i fortsättningen finns skydd mot godtyckliga uppsägningar.

Utredningen har tidigare fått omfattande kritik från både fackligt och politiskt håll. Kritikerna anser att förslagen gynnar arbetsgivare mer än anställda. I dag kritiserade även arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), utredningen.

Till Dagens Nyheter säger hon att utredningen inte lever upp till direktiven.

– Jag kan konstatera att den inte lever upp till kravet på att balans mellan parterna ska upprätthållas. Det var en viktig del av både överenskommelsen i januariavtalet och i de direktiv som vi har gett utredningen. Där lever utredningen inte upp till det kravet. Det är en kraftig slagsida till arbetsgivarens fördel.

Den bedömningen gör även tjänstemannaorganisationen TCO.

– Anställningsskyddet för den enskilde skulle försvagas och godtyckliga uppsägningar bli vardag. Det ger varken fler eller bättre jobb utan bara en ökad otrygghet för alla arbetstagare i Sverige. För mig är det helt otänkbart att regeringen skulle kunna gå vidare med utredningens förslag, säger Therese Svanström, ordförande i TCO, i ett pressmeddelande.

Regeringens samarbetspartier, Centerpartiet och Liberalerna, anser dock att flera av utredningens förslag är bra.

– I grunden finns det ingen anställningstrygghet om det inte finns några jobb. Genom att modernisera arbetsrätten ger vi många fler personer chansen att anställas som annars inte hade fått något jobb allas, säger Anders W Jonssson (C), vikarierande partiledare, i ett pressmeddelande.

Även Liberalerna är positiva. Partiledaren Nyamko Sabuni anser, till skillnad från Eva Nordmark, att utredaren följt direktiven. På en pressträff betonade hon dessutom att direktiven är en del av januariavtalet.

Politikerna har dock lovat att utredningens förslag inte ska bli lag om fack och arbetsgivare lyckas förhandla fram en egen lösning av hur arbetsrätten ska ändras. De förhandlingarna inleddes förra året och fortsätter efter sommaren.

Läs mer: Unionen hoppas på egen uppgörelse om las

Svenskt Näringsliv anser visserligen att utredningen innehåller en del bra förslag men tror att den partsgemensamma lösningen blir bättre. Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, säger på organisationens hemsida att möjligheten till undantag från turordningslistan bör stå i proportion till företagets storlek och att förslaget om kompetensutveckling är krångligt och dyrt.

Martin Linder, ordförande för Unionen, kommenterar utredningen på Twitter och kallar den ”irrelevant”:

”Att lagstifta om kompetensutveckling över huvudet på parterna leder möjligtvis till fler tvister och skadestånd, men knappast till så mycket mer kompetensutveckling. Det är ett stort problem med den statliga utredningen – för begränsad, ganska irrelevant, adresserar fel frågor.”

Även LO vill lösa frågan via förhandlingar. På en pressträff sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson att utredningens förslag ”sammantaget är ett skitförslag”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.