Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Fler undantag från turordningslistan och lättare att säga upp den som missköter sitt jobb. Det är två av förslagen i las-utredningen som presenterades i dag. Utredaren vill också att arbetsgivare som inte erbjuder kompetensutveckling ska betala skadestånd.
David Österberg Publicerad
 Fredrik Sandberg / TT
Las-utredningen föreslår bland annat att fler personer ska kunna undantas från turordningslistan. Fredrik Sandberg / TT

I dag, måndag, presenterades las-utredningen formellt. Det mesta av innehållet var dock känt eftersom SVT kommit över utredningen för en vecka sedan.

Utredaren föreslår att fler personer ska kunna undantas från turordningslistan. Alla arbetsgivare, oavsett storlek, ska kunna undanta fem personer från listan. Ett fackförbund ska inte heller kunna begära att flera driftsenheter slås ihop när turordningslistan sammanställs. Det innebär att turordningskretsarna blir mindre.

Dessutom ska det bli billigare att säga upp personer som arbetsgivaren inte anser sköter sitt jobb. I dag får en person behålla sitt jobb tills en domstol avgjort om det var rätt eller fel att säga upp personen. Utredningen föreslår att uppsägningen i stället ska gälla omedelbart. Om domstolen kommer fram till att det inte fanns saklig grund för att säga upp personen får arbetsgivaren betala skadestånd som motsvarar minst åtta månadslöner. Det är två månadslöner mer än i dag. Om domstolen kommer fram till att uppsägningen var riktig behöver arbetsgivaren inte betala någonting.

Läs mer: Så funkar las

Utredningen vill också skärpa arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling. Alla arbetsgivare ska se till att medarbetare med minst sex månaders anställningstid får kompetensutveckling. Som kompetensutveckling räknas all utbildning som ger kompetens som är relevant i arbetslivet. Insatserna ska vara relevanta för företaget en person jobbar för. Det handlar alltså inte om utbildning som gör att man kan byta jobb.

En arbetsgivare som inte vidareutbildar sina medarbetare ska betala skadestånd. Den som har varit anställd kortare än fem år får motsvarande två månadslöner i skadestånd. Den som har längre anställningstid än så får tre månadslöner.

Utredningen vill också se bättre skydd för personer med vikariat. Efter nio månaders visstidsanställning ska en person ha företräde till en tillsvidareanställning. I dag gäller tolv månaders anställningstid.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Utredaren anser att förslagen gör det lättare för företagen att behålla nödvändig kompetens vid uppsägningar och minskar kostnaden vid uppsägningar där det finns saklig grund. Det innebär i sin tur att arbetsgivare blir mer benägna att rekrytera, enligt utredaren. Anställningstiden får mindre betydelse för anställningsskyddet och kompetens ökad betydelse. Utredaren anser dock att det även i fortsättningen finns skydd mot godtyckliga uppsägningar.

Utredningen har tidigare fått omfattande kritik från både fackligt och politiskt håll. Kritikerna anser att förslagen gynnar arbetsgivare mer än anställda. I dag kritiserade även arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), utredningen.

Till Dagens Nyheter säger hon att utredningen inte lever upp till direktiven.

– Jag kan konstatera att den inte lever upp till kravet på att balans mellan parterna ska upprätthållas. Det var en viktig del av både överenskommelsen i januariavtalet och i de direktiv som vi har gett utredningen. Där lever utredningen inte upp till det kravet. Det är en kraftig slagsida till arbetsgivarens fördel.

Den bedömningen gör även tjänstemannaorganisationen TCO.

– Anställningsskyddet för den enskilde skulle försvagas och godtyckliga uppsägningar bli vardag. Det ger varken fler eller bättre jobb utan bara en ökad otrygghet för alla arbetstagare i Sverige. För mig är det helt otänkbart att regeringen skulle kunna gå vidare med utredningens förslag, säger Therese Svanström, ordförande i TCO, i ett pressmeddelande.

Regeringens samarbetspartier, Centerpartiet och Liberalerna, anser dock att flera av utredningens förslag är bra.

– I grunden finns det ingen anställningstrygghet om det inte finns några jobb. Genom att modernisera arbetsrätten ger vi många fler personer chansen att anställas som annars inte hade fått något jobb allas, säger Anders W Jonssson (C), vikarierande partiledare, i ett pressmeddelande.

Även Liberalerna är positiva. Partiledaren Nyamko Sabuni anser, till skillnad från Eva Nordmark, att utredaren följt direktiven. På en pressträff betonade hon dessutom att direktiven är en del av januariavtalet.

Politikerna har dock lovat att utredningens förslag inte ska bli lag om fack och arbetsgivare lyckas förhandla fram en egen lösning av hur arbetsrätten ska ändras. De förhandlingarna inleddes förra året och fortsätter efter sommaren.

Läs mer: Unionen hoppas på egen uppgörelse om las

Svenskt Näringsliv anser visserligen att utredningen innehåller en del bra förslag men tror att den partsgemensamma lösningen blir bättre. Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, säger på organisationens hemsida att möjligheten till undantag från turordningslistan bör stå i proportion till företagets storlek och att förslaget om kompetensutveckling är krångligt och dyrt.

Martin Linder, ordförande för Unionen, kommenterar utredningen på Twitter och kallar den ”irrelevant”:

”Att lagstifta om kompetensutveckling över huvudet på parterna leder möjligtvis till fler tvister och skadestånd, men knappast till så mycket mer kompetensutveckling. Det är ett stort problem med den statliga utredningen – för begränsad, ganska irrelevant, adresserar fel frågor.”

Även LO vill lösa frågan via förhandlingar. På en pressträff sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson att utredningens förslag ”sammantaget är ett skitförslag”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.