Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Fler undantag från turordningslistan och lättare att säga upp den som missköter sitt jobb. Det är två av förslagen i las-utredningen som presenterades i dag. Utredaren vill också att arbetsgivare som inte erbjuder kompetensutveckling ska betala skadestånd.
David Österberg Publicerad
 Fredrik Sandberg / TT
Las-utredningen föreslår bland annat att fler personer ska kunna undantas från turordningslistan. Fredrik Sandberg / TT

I dag, måndag, presenterades las-utredningen formellt. Det mesta av innehållet var dock känt eftersom SVT kommit över utredningen för en vecka sedan.

Utredaren föreslår att fler personer ska kunna undantas från turordningslistan. Alla arbetsgivare, oavsett storlek, ska kunna undanta fem personer från listan. Ett fackförbund ska inte heller kunna begära att flera driftsenheter slås ihop när turordningslistan sammanställs. Det innebär att turordningskretsarna blir mindre.

Dessutom ska det bli billigare att säga upp personer som arbetsgivaren inte anser sköter sitt jobb. I dag får en person behålla sitt jobb tills en domstol avgjort om det var rätt eller fel att säga upp personen. Utredningen föreslår att uppsägningen i stället ska gälla omedelbart. Om domstolen kommer fram till att det inte fanns saklig grund för att säga upp personen får arbetsgivaren betala skadestånd som motsvarar minst åtta månadslöner. Det är två månadslöner mer än i dag. Om domstolen kommer fram till att uppsägningen var riktig behöver arbetsgivaren inte betala någonting.

Läs mer: Så funkar las

Utredningen vill också skärpa arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling. Alla arbetsgivare ska se till att medarbetare med minst sex månaders anställningstid får kompetensutveckling. Som kompetensutveckling räknas all utbildning som ger kompetens som är relevant i arbetslivet. Insatserna ska vara relevanta för företaget en person jobbar för. Det handlar alltså inte om utbildning som gör att man kan byta jobb.

En arbetsgivare som inte vidareutbildar sina medarbetare ska betala skadestånd. Den som har varit anställd kortare än fem år får motsvarande två månadslöner i skadestånd. Den som har längre anställningstid än så får tre månadslöner.

Utredningen vill också se bättre skydd för personer med vikariat. Efter nio månaders visstidsanställning ska en person ha företräde till en tillsvidareanställning. I dag gäller tolv månaders anställningstid.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Utredaren anser att förslagen gör det lättare för företagen att behålla nödvändig kompetens vid uppsägningar och minskar kostnaden vid uppsägningar där det finns saklig grund. Det innebär i sin tur att arbetsgivare blir mer benägna att rekrytera, enligt utredaren. Anställningstiden får mindre betydelse för anställningsskyddet och kompetens ökad betydelse. Utredaren anser dock att det även i fortsättningen finns skydd mot godtyckliga uppsägningar.

Utredningen har tidigare fått omfattande kritik från både fackligt och politiskt håll. Kritikerna anser att förslagen gynnar arbetsgivare mer än anställda. I dag kritiserade även arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), utredningen.

Till Dagens Nyheter säger hon att utredningen inte lever upp till direktiven.

– Jag kan konstatera att den inte lever upp till kravet på att balans mellan parterna ska upprätthållas. Det var en viktig del av både överenskommelsen i januariavtalet och i de direktiv som vi har gett utredningen. Där lever utredningen inte upp till det kravet. Det är en kraftig slagsida till arbetsgivarens fördel.

Den bedömningen gör även tjänstemannaorganisationen TCO.

– Anställningsskyddet för den enskilde skulle försvagas och godtyckliga uppsägningar bli vardag. Det ger varken fler eller bättre jobb utan bara en ökad otrygghet för alla arbetstagare i Sverige. För mig är det helt otänkbart att regeringen skulle kunna gå vidare med utredningens förslag, säger Therese Svanström, ordförande i TCO, i ett pressmeddelande.

Regeringens samarbetspartier, Centerpartiet och Liberalerna, anser dock att flera av utredningens förslag är bra.

– I grunden finns det ingen anställningstrygghet om det inte finns några jobb. Genom att modernisera arbetsrätten ger vi många fler personer chansen att anställas som annars inte hade fått något jobb allas, säger Anders W Jonssson (C), vikarierande partiledare, i ett pressmeddelande.

Även Liberalerna är positiva. Partiledaren Nyamko Sabuni anser, till skillnad från Eva Nordmark, att utredaren följt direktiven. På en pressträff betonade hon dessutom att direktiven är en del av januariavtalet.

Politikerna har dock lovat att utredningens förslag inte ska bli lag om fack och arbetsgivare lyckas förhandla fram en egen lösning av hur arbetsrätten ska ändras. De förhandlingarna inleddes förra året och fortsätter efter sommaren.

Läs mer: Unionen hoppas på egen uppgörelse om las

Svenskt Näringsliv anser visserligen att utredningen innehåller en del bra förslag men tror att den partsgemensamma lösningen blir bättre. Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, säger på organisationens hemsida att möjligheten till undantag från turordningslistan bör stå i proportion till företagets storlek och att förslaget om kompetensutveckling är krångligt och dyrt.

Martin Linder, ordförande för Unionen, kommenterar utredningen på Twitter och kallar den ”irrelevant”:

”Att lagstifta om kompetensutveckling över huvudet på parterna leder möjligtvis till fler tvister och skadestånd, men knappast till så mycket mer kompetensutveckling. Det är ett stort problem med den statliga utredningen – för begränsad, ganska irrelevant, adresserar fel frågor.”

Även LO vill lösa frågan via förhandlingar. På en pressträff sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson att utredningens förslag ”sammantaget är ett skitförslag”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen