Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Jobbade hemma – fick sparken

Efter att ha jobbat på distans flera år fick kvinnan plötsligt sparken för att hon inte följde chefens nya på-plats-regler. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för olaga avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna sitter framför dator vid skrivbord.
När kvinnan fortsatte jobba hemifrån, efter order från arbetsgivaren att komma till kontoret, blev hon avskedad. Foto: Shutterstock

En kvinna jobbade på distans i flera år utan att få kritik, men blev avskedad i april för att hon inte följde chefens nya regler. 

Kvinnan påbörjade en provanställning som administratör på ett energiföretag i augusti 2018. Redan från början skrevs det in i anställningskontraktet att arbetet skulle utgå från kvinnans bostad, även om hon kom in till arbetsplatsen ibland.

Provanställningen gick över i en fast anställning och även i det anställningsavtalet framgick att hennes arbete skulle utgå hemifrån. Kvinnan skötte sitt arbete på distans utan knussel i två års tid.

Fick sparken för ogiltig frånvaro

Efter pandemin ville kvinnans chef att allt arbete av alla anställda skulle skötas på plats efter ett visst datum. Beslutet kom som en order och förhandlades inte. När kvinnan inte dök upp på det fysiska kontoret, utan fortsatte arbeta hemifrån som vanligt, fick hon sparken i april 2022. 

Skälet för avskedandet var enligt chefen att kvinnan haft ogiltig frånvaro från arbetsplatsen på bolagets kontor.

Arbetsgivaren förhandlade aldrig en förändring av kvinnans avtal om arbete hemifrån, utan ogiltigförklarade hennes kontrakt och krävde att hon från en dag till en annan skulle infinna sig på bolagets kontor och arbeta därifrån. 

Kräver skadestånd

Avskedandet var olagligt enligt Unionens jurister som nu stämmer företaget i tingsrätten för olaga avskedande. Unionen kräver att kvinnan får ekonomiskt skadestånd för utebliven lön och semesterlön.

Fackförbundets juridiska ombud yrkar också på att kvinnan får ett allmänt skadestånd på 150 000 kronor för den kränkning som avskedet inneburit. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.