Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Jobbade hemma – fick sparken

Efter att ha jobbat på distans flera år fick kvinnan plötsligt sparken för att hon inte följde chefens nya på-plats-regler. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för olaga avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna sitter framför dator vid skrivbord.
När kvinnan fortsatte jobba hemifrån, efter order från arbetsgivaren att komma till kontoret, blev hon avskedad. Foto: Shutterstock

En kvinna jobbade på distans i flera år utan att få kritik, men blev avskedad i april för att hon inte följde chefens nya regler. 

Kvinnan påbörjade en provanställning som administratör på ett energiföretag i augusti 2018. Redan från början skrevs det in i anställningskontraktet att arbetet skulle utgå från kvinnans bostad, även om hon kom in till arbetsplatsen ibland.

Provanställningen gick över i en fast anställning och även i det anställningsavtalet framgick att hennes arbete skulle utgå hemifrån. Kvinnan skötte sitt arbete på distans utan knussel i två års tid.

Fick sparken för ”ogiltig frånvaro”

Efter pandemin ville kvinnans chef att allt arbete av alla anställda skulle skötas på plats efter ett visst datum. Beslutet kom som en order och förhandlades inte. När kvinnan inte dök upp på det fysiska kontoret, utan fortsatte arbeta hemifrån som vanligt, fick hon sparken i april 2022. 

Skälet för avskedandet var enligt chefen att kvinnan haft ogiltig frånvaro från arbetsplatsen på bolagets kontor.

Arbetsgivaren förhandlade aldrig en förändring av kvinnans avtal om arbete hemifrån, utan ogiltigförklarade hennes kontrakt och krävde att hon från en dag till en annan skulle infinna sig på bolagets kontor och arbeta därifrån. 

Kräver skadestånd

Avskedandet var olagligt enligt Unionens jurister som nu stämmer företaget i tingsrätten för olaga avskedande. Unionen kräver att kvinnan får ekonomiskt skadestånd för utebliven lön och semesterlön.

Fackförbundets juridiska ombud yrkar också på att kvinnan får ett allmänt skadestånd på 150 000 kronor för den kränkning som avskedet inneburit. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten