De båda redaktörerna arbetade med läroböcker och lärarmaterial för grundskolan. Kvinnan ansvarade för samhälls- och naturvetenskapliga ämnen. Mannen för matematik.
Kvinnan tjänade 1 570 kronor mindre i månaden än mannen, enligt JämO som hävdade att lönesättningen var könsdiskriminerande.
Sif konstaterade att det inte fanns några förutsättningar att driva frågan om könsdiskriminerande lönesättning. Löneskillnaden kunde i stället förklaras med att mannen hade lärarbakgrund och kunskaper i matematik som är en bristvara på marknaden. Sifklubben hänvisade till kollektivavtalets skrivning om marknadskrafternas inverkan på lönesättningen.
JämO:s jurist Luca Nesi anser att skillnaden i utbildningen inte är relevant.
- Vi tycker att det är lika eller likvärdiga arbeten, kraven är lika stora, säger Luca Nesi.
Sif förklarade också löneskillnaden med att verksamheten är kvinnodominerad och att ambitionen var att förbättra balansen mellan könen.
- Positiv särbehandling är tillåten vid rekrytering men inte vid lönesättning, säger Luca Nesi.
Liber förklarade löneskillnaden med att det var svårt att rekrytera matematiklärare.
JämO ansåg att det inte fanns någon grund för det argumentet eftersom det aldrig skedde någon annonsering eller egentligt rekryteringsförfarande före anställningen av den manlige redaktören som tidigare frilansat.
När parterna förlikades prövades inte Libers argument i domstol.
- Det hade varit intressant att veta vad bevisen var för att marknaden tvingade fram den lönen, säger Luca Nesi.
JämO krävde ett skadestånd på 150 000 kronor för brott mot jämställdhetslagen och att kvinnan skulle kompenseras för löneskillnaden med drygt 36 500 kronor. Resultatet av förlikningen blev att kvinnan fick 35 000 kronor och 750 kronor mer i lön vilket inte är tillräckligt för att lönen ska nå upp till kollegans.

CHRISTINA SWAHN