Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

JämO fick framgång i lönediskrimineringsmål som Sif nobbat

En kvinnlig redaktör på Liber tjänade mindre än en manlig kollega. Men Sif ansåg inte att det var könsdiskriminering. JämO däremot drev det till Arbetsdomstolen och efter en förlikning får kvinnan något högre lön och 35 000 kronor.
Publicerad
De båda redaktörerna arbetade med läroböcker och lärarmaterial för grundskolan. Kvinnan ansvarade för samhälls- och naturvetenskapliga ämnen. Mannen för matematik.
Kvinnan tjänade 1 570 kronor mindre i månaden än mannen, enligt JämO som hävdade att lönesättningen var könsdiskriminerande.
Sif konstaterade att det inte fanns några förutsättningar att driva frågan om könsdiskriminerande lönesättning. Löneskillnaden kunde i stället förklaras med att mannen hade lärarbakgrund och kunskaper i matematik som är en bristvara på marknaden. Sifklubben hänvisade till kollektivavtalets skrivning om marknadskrafternas inverkan på lönesättningen.
JämO:s jurist Luca Nesi anser att skillnaden i utbildningen inte är relevant.
- Vi tycker att det är lika eller likvärdiga arbeten, kraven är lika stora, säger Luca Nesi.
Sif förklarade också löneskillnaden med att verksamheten är kvinnodominerad och att ambitionen var att förbättra balansen mellan könen.
- Positiv särbehandling är tillåten vid rekrytering men inte vid lönesättning, säger Luca Nesi.
Liber förklarade löneskillnaden med att det var svårt att rekrytera matematiklärare.
JämO ansåg att det inte fanns någon grund för det argumentet eftersom det aldrig skedde någon annonsering eller egentligt rekryteringsförfarande före anställningen av den manlige redaktören som tidigare frilansat.
När parterna förlikades prövades inte Libers argument i domstol.
- Det hade varit intressant att veta vad bevisen var för att marknaden tvingade fram den lönen, säger Luca Nesi.
JämO krävde ett skadestånd på 150 000 kronor för brott mot jämställdhetslagen och att kvinnan skulle kompenseras för löneskillnaden med drygt 36 500 kronor. Resultatet av förlikningen blev att kvinnan fick 35 000 kronor och 750 kronor mer i lön vilket inte är tillräckligt för att lönen ska nå upp till kollegans.

CHRISTINA SWAHN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.