Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

IT-anställda förlorar avtal

IT-jätten Oracle vägrar att teckna kollektivavtal av princip. Det drabbar nu anställda på två uppköpta bolag som mister rätten till inflytande och löneökningar efter att Oracle deklarerat att man kommer att säga upp deras avtal.
Ola Rennstam Publicerad
Paul Sakuma/AP/TT
Oracles huvudkontor i Redwood City i Kalifornien, USA. Paul Sakuma/AP/TT

Unionen har under flera år förgäves försökt få till ett kollektivavtal med den amerikanska IT-koncernen Oracle. Medarbetare har vittnat om att vissa grupper inte fått löneökningar på många år, trots att bolaget gör mångmiljardvinster.

När Oracle nyligen köpte upp IT-företagen Micros Fidelio och Micros Retail, som har kollektivavtal, ställdes frågan på sin spets. Enligt reglerna för verksamhetsövergång ska det uppköpande företaget nämligen ”smittas” av kollektivavtalet per automatik. Men eftersom Oracle absolut inte vill ha något avtal har man beslutat att begära utträde ur arbetsgivarorganisationen och säga upp avtalen för de två uppköpta bolagen.

Annica Wall Karlsson, ombudsman på Unionen Stockholm, har i förhandlingarna om uppköpet krävt svar från Oracles företagsledning på varför man vägrar avtal.

– De säger att man vill fatta besluten själva, det vill säga inte ge de anställda inflytande. Den anledningen skrämmer mig och den människosynen är beklämmande. När jag träffar arbetsgivare som är betydligt mindre anger de att kollektivavtalet kostar för mycket pengar, jag har större respekt för det. Men Oracle har 122 000 anställda, har köpt upp 111 företag de senaste tio åren och har gigantiska muskler, säger hon.

Personalen på Oracle har många förmåner som till exempel tjänstepension, rikskuponger och sjukvårdsförsäkring, men eftersom det är så kallade ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren när som helst ta bort dem. De anställda har inte heller rätt till facklig tid eller årliga löneökningar. Enligt Unionen genomför företaget lönerevisioner för att komma till rätta med oskäliga skillnader men håller lönekartläggningarna hemliga.

– Det finns de som har det jättebra på Oracle, och så finns det de som inte fått löneutveckling på sju år, säger Annica Wall Karlsson.

På de två uppköpta bolagen är oron nu stor inför vad som ska hända i framtiden.

– Personalen är van att få årliga löneökningar som åtminstone följer inflationstakten och lite till. På Oracle är det upp till individen att initiera ett möte med sin chef, och då handlar det enbart om prestation, säger Annica Wall Karlsson.

På Micros Retail står man alltså plötsligt utan kollektivavtal och med en aktiv Unionenklubb som inte längre har förhandlingsrätt.

– Vi har alltid haft kollektivavtal inom det här företaget så vi har egentligen ingen koll på vad det kommer att innebära, men det känns förstå inte bra. Det har gått så fort och vi vet inte så mycket än så länge. Det finns ingen oro gällande nedskärningar men däremot kring att man kommer att säga upp kollektivavtalet. Det är besynnerligt av ett så pass stort företag, säger Roger Fröberg, klubbordförande.

Unionen har cirka 150 medlemmar på Oracle. En anställd, som vill vara anonym, berättar att det är många som gått miste om löneökningar eller bonusar under flera år.

– Företaget säger att det inte kan bli löneökningar och bonusar för att man behöver pengarna för att köpa upp nya bolag. Att man säger upp kollektivavtal på de företag man köpt upp är ett mycket märkligt agerande, men företaget är livrädda för alla typer av inlåsningar, säger Oracle-medarbetaren.

Konkurrenter som Huawei och Microsoft har tecknat avtal på senare år efter att Unionen lyckats övertyga ledningen om fördelarna. På Oracle har man inte nått lika stor framgång, delvis beroende på att personalen inte varit beredd att ta strid för att få till ett avtal.

– Företaget uppger att ledningen i USA kommer att dra sig ur Sverige om det skulle bli konflikt på arbetsplatsen. Jag tror inte på det, men vi vill absolut inte komma till en konfliktsituation, utan att få dem till förhandlingsbordet, säger Annica Wall Karlsson.

Hon anser att Oracle inte konkurrerar på lika villkor.

– En del av svenska modellen är att företagen konkurrerar med sina varor och tjänster men inte med anställningsvillkor.

Oracle bemöter kritiken här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.