Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

IT-anställda förlorar avtal

IT-jätten Oracle vägrar att teckna kollektivavtal av princip. Det drabbar nu anställda på två uppköpta bolag som mister rätten till inflytande och löneökningar efter att Oracle deklarerat att man kommer att säga upp deras avtal.
Ola Rennstam Publicerad
Paul Sakuma/AP/TT
Oracles huvudkontor i Redwood City i Kalifornien, USA. Paul Sakuma/AP/TT

Unionen har under flera år förgäves försökt få till ett kollektivavtal med den amerikanska IT-koncernen Oracle. Medarbetare har vittnat om att vissa grupper inte fått löneökningar på många år, trots att bolaget gör mångmiljardvinster.

När Oracle nyligen köpte upp IT-företagen Micros Fidelio och Micros Retail, som har kollektivavtal, ställdes frågan på sin spets. Enligt reglerna för verksamhetsövergång ska det uppköpande företaget nämligen ”smittas” av kollektivavtalet per automatik. Men eftersom Oracle absolut inte vill ha något avtal har man beslutat att begära utträde ur arbetsgivarorganisationen och säga upp avtalen för de två uppköpta bolagen.

Annica Wall Karlsson, ombudsman på Unionen Stockholm, har i förhandlingarna om uppköpet krävt svar från Oracles företagsledning på varför man vägrar avtal.

– De säger att man vill fatta besluten själva, det vill säga inte ge de anställda inflytande. Den anledningen skrämmer mig och den människosynen är beklämmande. När jag träffar arbetsgivare som är betydligt mindre anger de att kollektivavtalet kostar för mycket pengar, jag har större respekt för det. Men Oracle har 122 000 anställda, har köpt upp 111 företag de senaste tio åren och har gigantiska muskler, säger hon.

Personalen på Oracle har många förmåner som till exempel tjänstepension, rikskuponger och sjukvårdsförsäkring, men eftersom det är så kallade ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren när som helst ta bort dem. De anställda har inte heller rätt till facklig tid eller årliga löneökningar. Enligt Unionen genomför företaget lönerevisioner för att komma till rätta med oskäliga skillnader men håller lönekartläggningarna hemliga.

– Det finns de som har det jättebra på Oracle, och så finns det de som inte fått löneutveckling på sju år, säger Annica Wall Karlsson.

På de två uppköpta bolagen är oron nu stor inför vad som ska hända i framtiden.

– Personalen är van att få årliga löneökningar som åtminstone följer inflationstakten och lite till. På Oracle är det upp till individen att initiera ett möte med sin chef, och då handlar det enbart om prestation, säger Annica Wall Karlsson.

På Micros Retail står man alltså plötsligt utan kollektivavtal och med en aktiv Unionenklubb som inte längre har förhandlingsrätt.

– Vi har alltid haft kollektivavtal inom det här företaget så vi har egentligen ingen koll på vad det kommer att innebära, men det känns förstå inte bra. Det har gått så fort och vi vet inte så mycket än så länge. Det finns ingen oro gällande nedskärningar men däremot kring att man kommer att säga upp kollektivavtalet. Det är besynnerligt av ett så pass stort företag, säger Roger Fröberg, klubbordförande.

Unionen har cirka 150 medlemmar på Oracle. En anställd, som vill vara anonym, berättar att det är många som gått miste om löneökningar eller bonusar under flera år.

– Företaget säger att det inte kan bli löneökningar och bonusar för att man behöver pengarna för att köpa upp nya bolag. Att man säger upp kollektivavtal på de företag man köpt upp är ett mycket märkligt agerande, men företaget är livrädda för alla typer av inlåsningar, säger Oracle-medarbetaren.

Konkurrenter som Huawei och Microsoft har tecknat avtal på senare år efter att Unionen lyckats övertyga ledningen om fördelarna. På Oracle har man inte nått lika stor framgång, delvis beroende på att personalen inte varit beredd att ta strid för att få till ett avtal.

– Företaget uppger att ledningen i USA kommer att dra sig ur Sverige om det skulle bli konflikt på arbetsplatsen. Jag tror inte på det, men vi vill absolut inte komma till en konfliktsituation, utan att få dem till förhandlingsbordet, säger Annica Wall Karlsson.

Hon anser att Oracle inte konkurrerar på lika villkor.

– En del av svenska modellen är att företagen konkurrerar med sina varor och tjänster men inte med anställningsvillkor.

Oracle bemöter kritiken här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.

Det populära Göteborgskaféet installerade 15 kameror som, enligt Unionen, användes för att kontrollera hur effektivt personalen arbetar. Toabesök och samtal med kollegor ledde till löneavdrag. Företaget nekar till Unionens anklagelser. Foto: Colourbox

UPPDATERAD.
Kaféet, som ligger vid Avenyn i centrala Göteborg, har installerat 15 kameror i lokalerna. De sitter uppsatta i samtliga utrymmen, förutom på toaletterna och i omklädningsrummen. Kamerabevakningen av personalen sker både i realtid och i efterhand då ledningen granskar inspelat material.

Gick på toa för länge – fick avdrag på lönen

Under det senaste året har arbetsgivaren även börjat använda kamerabevakningen för att granska medarbetarnas arbetsprestationer och i förlängningen som underlag för löneavdrag. 

En Unionenmedlem, som jobbat på kafét i tio år, fick i somras bland annat avdrag på sin lön för toalettbesök som ansågs för långa, samtal med kollegor som klassificerades som ”tjôta med kollega” och för att hon pratade "överdrivet" mycket med kunderna. Carl Siljehamre är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan.

Vår medlem fick ett löneavdrag på elva timmar. Sen hade chefen lagt till ytterligare fem timmars avdrag i ”administrationsavgift” eftersom hon hade behövt sitta och titta igenom filmerna, säger han och fortsätter:
Det är självklart att man ska kunna få gå på toa på arbetstid, jag har aldrig varit med om att någon fått löneavdrag för det.

Kräver 100 000 i skadestånd

Unionen reagerar på arbetsgivarens systematiska och omfattande övervakning av personalen och har nu stämt bolaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Förbundet kräver 100 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

I sin stämningsansökan påpekar Unionen att medlemmen aldrig gett sin tillåtelse till kamerabevakningen och att bolaget saknar lagligt stöd för den. 

Unionen: ”En enorm kränkning

Genom att använda kamerabevakningen till att göra avdrag på medlemmens lön har bolaget dessutom använt den till ett annat ändamål än det avsedda. Att ha 15 övervakningskameror uppsatta i en kafélokal beskriver Carl Siljehamre som häpnadsväckande

Det är verkligen en enorm kränkning av vår medlems personliga integritet att ständig vara övervakad på det här sättet på sin arbetsplats. Unionen ser mycket allvarligt på det här, säger han.

Kaféet tillbakavisar Unionens anklagelser

Kaféets chef har en annan bild av arbetsförhållandena och påpekar att det mesta Unionen påstår är helt felaktigt. I ett mejlsvar till Kollega skriver företaget att man inte vet hur många kameror som är aktiva ”vi har inte räknat, men 15 låter inte som en siffra som stämmer.”. Enligt bolaget har kamerorna inte använts till att utvärdera några arbetsprestationer.

"Prata med kunderna inte en arbetsuppgift"

Företaget tillbakavisar också att det gjorts avdrag på medarbetarens lön men påpekar att personalens toabesök, telefonsamtal med mera ska ske under den betalda paustid de har under sina pass:
”Att prata med kunder överdrivet länge är tyvärr en kostnad företaget valt att inte ta”. 
Eftersom personalen har mycket att göra finns det inte utrymme till socialisering med kunder och betraktas därför ”inte som en arbetsuppgift utan något en anställd kan ta sin betalda paustid till om hen önskar”, skriver bolaget till Kollega.

Slutligen understryker företaget att de anställda informerats om kamerorna, som inte är dolda och nämns i deras anställningsavtal. Kamerorna används, enligt företaget, för att hjälpa polisen klara upp brott och för att ta fram bilder till personalen om en gäst betett sig illa för att porta denne.