Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Inget brott att neka döv anställning

Tolkcentralen gjorde sig inte skyldig till diskriminering när de nekade Laith Fathulla jobbet som receptionist på grund av att han är döv. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom som chockerar Laith Fathulla.
Ola Rennstam Publicerad 22 januari 2020, kl 11:41
Peter Knutson
Laith Fathulla Peter Knutson

Laith Fathulla blev – trots goda kvalifikationer – aldrig kallad till intervju för ett vikariat som receptionist på en verksamhet som förmedlar tolktjänster åt personer med döv- och blindhet. I stället gick jobbet till en person med betydligt mindre erfarenhet. När han bad om en förklaring fick han svaret att han inte uppfyllde kravet att kunna besvara taltelefonsamtal.

Läs mer: Döv nekades anställning

I dag finns en mängd kommunikationsalternativ som bild- och texttelefon, e-post, sms och videochatt som enligt Laith Fathulla hade gjort det möjligt för honom att klara arbetsuppgifterna.

Unionen stämde Tolkcentralen, som drivs av Region Stockholm, för diskriminering och krävde 100 000 kronor i skadestånd. Genom att ställa upp krav på att behärska alla telefontekniker missgynnades Laith Fathulla av företaget, menade förbundet.

Nu har Arbetsdomstolen sagt sitt i frågan. Enligt domen gjorde arbetsgivaren inte sig skyldig till diskriminering när de valde att inte kalla Laith Fathulla till intervju. Domstolen slår fast att Laith Fathulla inte kunde arbeta med taltelefonsamtal på grund av sin funktionsnedsättning och att detta, efter e-post, var det vanligaste sättet att ta emot tolkbeställningar.

Sammantaget finner Arbetsdomstolen att med tanke på hur bemanningen såg ut vid tidpunkten för rekryteringen, mängden av beställningar via taltelefon och att brådskande beställningar var beroende av taltelefonen var arbetsgivarens krav att anställa någon som kunde ta emot beställningar även via just taltelefon nödvändigt.

Laith Fathulla är bedrövad över Arbetsdomstolens beslut.

– Jag är förtvivlad, chockad och helt enkelt livrädd. Ett landsting får diskriminera en döv som söker sig till en teckenspråkig arbetsmiljö. Hur kan det vara tillåtet i demokratiskt Sverige som skrev under FN-konvention för personer med funktionsnedsättningar? Civilsamhället måste jobba med frågan, via facket och alla tänkbara sätt, säger Laith Fathulla.

Sveriges Dövas Riksförbund, SDR, anser att Laith Fathullas fall är särskilt uppseendeväckande eftersom arbetsgivarsidan är Region Stockholm och Tolkcentralen – en skattefinansierad verksamhet med döva och teckenspråkiga som målgrupp. Organsiationen är kritisk till Arbetsdomstolens beslut.

– Det är en stor besvikelse för alla döva. Det bekräftar våra farhågor att det finns ett hål i det svenska diskrimineringsskyddet. Det kan inte vara värdigt ett Sverige år 2020 att arbetsgivare tillåts att sortera bort döva på detta sätt under rekryteringsprocesser. SDR arbetar för ett jämlikt samhälle där vi alla har ett ansvar att utgå från människors potential och att det finns lösningar. Detta ansvar har Region Stockholm uppenbart inte tagit, säger Åsa Henningsson, förbundsordförande i SDR, i ett pressmeddelande.

Unionen ska nu betala arbetsgivarsidans rättegångskostnader på 201 000 kronor. Annika Jonasson, förbundsjurist som haft hand om ärendet, tycker det är tråkigt att AD inte delat Unionens bedömning. Men poängterar samtidigt att det är positivt att Unionen valt att driva frågan.

– Även om det är en förlust för medlemmen så är det en vinst i den meningen att vi får ett klargörande av rättsläget gällande bristande tillgänglighet, det har funnits relativt få domar inom det området. Sen är det också en fråga om lagstiftningen, som tyvärr har sina brister. Men det är en politisk fråga, säger hon.

Region Stockholm välkomnar Arbetsdomstolens beslut.

– Vi har nolltolerans mot diskriminering. Det är glädjande att AD anser att det inte varit diskriminering i det här fallet och delar vår uppfattning att de begärda tillgänglighetsåtgärderna inte var skäliga, respektive inte hade hjälpt, säger verksamhetschef Marianne Risberg.

Arbetsrätt

Får inte ha möte utan chefer – Unionen stämmer Apotea

Apotea har förbjudit arbetsmiljöombuden att ha möten utan att personer från bolaget är närvarande. Ett hindrande av ombudens arbete, anser Unionen som nu ännu en gång stämt nätapoteket i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 23 februari 2024, kl 11:02
Varor från nätapoteket Apotea i lådor.
Apotea hotar arbetsmiljöombudens arbete, menar Unionen och stämmer apoteksjätten igen. Bland annat får arbetsmiljöombuden inte ha möten utan chefer närvarande. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Arbetsmiljöproblemen på Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva har varit en följetong i media de senaste åren. Uppmärksamheten kring bristerna har lett till flera juridiska tvister med Unionen. Strax före jul rapporterade Kollega om att chefer på bolaget hade trängt sig in på ett fackligt möte, vilket fick förbundet att stämma Apotea i Arbetsdomstolen. I slutet av januari i år uppdagades det att medarbetare arbetat 19 000 timmar beordrad övertid, vilket fick Unionen att kräva ett skadestånd från nätapoteket på över tio miljoner kronor.

Nu är det dags igen. Det handlar om en lång rad brister i arbetsmiljöarbetet som fått Unionen att lämna in en ny stämning i Arbetsdomstolen där man kräver sammanlagt 300 000 kronor i skadestånd. 

− Det är allvarligt att  arbetsmiljöombuden inte tillåts ha egna möten. Om det sitter med en representant från arbetsgivaren vågar folk givetvis inte prata fritt, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.

"Bryter mot Förtroendemannalagen och Arbetsmiljölagen"

Enligt Unionen har Apotea hindrat arbetsmiljöombudens verksamhet på flera olika sätt. I december 2022 fattade ledningen ett beslut som förbjuder arbetsmiljöombuden att ha egna möten. Möten om arbetsmiljön får endast ske med företrädare från bolaget närvarande. Huvudarbetsmiljöombudet får inte heller ha möte med de övriga arbetsmiljöombuden på företaget. Enligt Unionen strider Apoteas agerande mot både Arbetsmiljölagen och Förtroendemannalagen.

Elisabet Ohlsson
Elisabet Ohlsson Unionen

Sammanlagt är det sex punkter där Unionen anser att Apotea hindrat det fackliga arbetet med arbetsmiljö. Till exempel ska bolaget vid upprepade tillfällen ha genomfört skyddsronder och riskbedömningar utan att arbetsmiljöombuden fick delta. Ombuden har inte heller fått ta del av protokoll efter de genomförda riskbedömningarna eller information om vilka åtgärder arbetsgivaren vidtagit.

− Riskbedömning är en väldigt viktig del för att förebygga ohälsa och olyckor. Genom att man inte involvera arbetstagarna, som är dem som har bäst kunskap om arbetsmiljön, riskerar man missa potentiella faror och risker, säger Elisabet Ohlsson.

Arbetade i kyla utan varma jackor

Ett exempel är att Apotea ändrade hur varor skulle plockas ur kylrummen, vilket innebar att personalen tvingades vistas längre tid i kyla. Bolaget gjorde ingen riskbedömning av förändringen förrän huvudarbetsmiljöombudet krävde detta och hon fick därefter ingen information om vad som skedde i frågan. Först ett halvår senare framkom det att arbetstagarna i kylrummet saknade tillgång till varma jackor.  Att Apotea inte gjort en riskanalys före förändringen och därefter inte involverat arbetsmiljöombuden har, enligt Unionen, lett till negativa konsekvenser för personalens arbetsmiljö.

Unionen har stämt Apotea fyra gånger i Arbetsdomstolen sedan i december. Elisabet Ohlsson understryker att orsaken är att förbundet vill komma till rätta med den bristande arbetsmiljön och delaktigheten på arbetsplatsen.

− Det är väldigt ovanligt att vi på så kort tid stämmer ett och samma företag så många gånger. Vi vill inte hålla på och stämma Apotea hela tiden utan vi vill få till stånd en bättre samverkan och delaktighet för att det ska bli en bättre arbetsmiljö, säger hon.

I ett skriftligt svar till Kollega skriver företagets vice vd Stefan Eriksson:
"Apotea följer de regler och lagar som gäller. Tyvärr har vi en infekterad konflikt med en av våra fackklubbar i Morgongåva som inte handlar om sakfrågor. Det är vår uppfattning att det är orsaken till även denna stämning".