Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Inget brott att neka döv anställning

Tolkcentralen gjorde sig inte skyldig till diskriminering när de nekade Laith Fathulla jobbet som receptionist på grund av att han är döv. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom som chockerar Laith Fathulla.
Ola Rennstam Publicerad 22 januari 2020, kl 11:41
Peter Knutson
Laith Fathulla Peter Knutson

Laith Fathulla blev – trots goda kvalifikationer – aldrig kallad till intervju för ett vikariat som receptionist på en verksamhet som förmedlar tolktjänster åt personer med döv- och blindhet. I stället gick jobbet till en person med betydligt mindre erfarenhet. När han bad om en förklaring fick han svaret att han inte uppfyllde kravet att kunna besvara taltelefonsamtal.

Läs mer: Döv nekades anställning

I dag finns en mängd kommunikationsalternativ som bild- och texttelefon, e-post, sms och videochatt som enligt Laith Fathulla hade gjort det möjligt för honom att klara arbetsuppgifterna.

Unionen stämde Tolkcentralen, som drivs av Region Stockholm, för diskriminering och krävde 100 000 kronor i skadestånd. Genom att ställa upp krav på att behärska alla telefontekniker missgynnades Laith Fathulla av företaget, menade förbundet.

Nu har Arbetsdomstolen sagt sitt i frågan. Enligt domen gjorde arbetsgivaren inte sig skyldig till diskriminering när de valde att inte kalla Laith Fathulla till intervju. Domstolen slår fast att Laith Fathulla inte kunde arbeta med taltelefonsamtal på grund av sin funktionsnedsättning och att detta, efter e-post, var det vanligaste sättet att ta emot tolkbeställningar.

Sammantaget finner Arbetsdomstolen att med tanke på hur bemanningen såg ut vid tidpunkten för rekryteringen, mängden av beställningar via taltelefon och att brådskande beställningar var beroende av taltelefonen var arbetsgivarens krav att anställa någon som kunde ta emot beställningar även via just taltelefon nödvändigt.

Laith Fathulla är bedrövad över Arbetsdomstolens beslut.

– Jag är förtvivlad, chockad och helt enkelt livrädd. Ett landsting får diskriminera en döv som söker sig till en teckenspråkig arbetsmiljö. Hur kan det vara tillåtet i demokratiskt Sverige som skrev under FN-konvention för personer med funktionsnedsättningar? Civilsamhället måste jobba med frågan, via facket och alla tänkbara sätt, säger Laith Fathulla.

Sveriges Dövas Riksförbund, SDR, anser att Laith Fathullas fall är särskilt uppseendeväckande eftersom arbetsgivarsidan är Region Stockholm och Tolkcentralen – en skattefinansierad verksamhet med döva och teckenspråkiga som målgrupp. Organsiationen är kritisk till Arbetsdomstolens beslut.

– Det är en stor besvikelse för alla döva. Det bekräftar våra farhågor att det finns ett hål i det svenska diskrimineringsskyddet. Det kan inte vara värdigt ett Sverige år 2020 att arbetsgivare tillåts att sortera bort döva på detta sätt under rekryteringsprocesser. SDR arbetar för ett jämlikt samhälle där vi alla har ett ansvar att utgå från människors potential och att det finns lösningar. Detta ansvar har Region Stockholm uppenbart inte tagit, säger Åsa Henningsson, förbundsordförande i SDR, i ett pressmeddelande.

Unionen ska nu betala arbetsgivarsidans rättegångskostnader på 201 000 kronor. Annika Jonasson, förbundsjurist som haft hand om ärendet, tycker det är tråkigt att AD inte delat Unionens bedömning. Men poängterar samtidigt att det är positivt att Unionen valt att driva frågan.

– Även om det är en förlust för medlemmen så är det en vinst i den meningen att vi får ett klargörande av rättsläget gällande bristande tillgänglighet, det har funnits relativt få domar inom det området. Sen är det också en fråga om lagstiftningen, som tyvärr har sina brister. Men det är en politisk fråga, säger hon.

Region Stockholm välkomnar Arbetsdomstolens beslut.

– Vi har nolltolerans mot diskriminering. Det är glädjande att AD anser att det inte varit diskriminering i det här fallet och delar vår uppfattning att de begärda tillgänglighetsåtgärderna inte var skäliga, respektive inte hade hjälpt, säger verksamhetschef Marianne Risberg.

Arbetsrätt

Undantag i las missgynnade äldre på Stampen

Nya las är tandlös och bäddar för ålderism. Det menar anställda på Stampen, där hälften av de uppsagda Unionenmedlemmarna på annonsavdelningen är över 50 år.
Johanna Rovira Publicerad 20 november 2023, kl 06:01
Stampen-huset i centrala Göteborg. Fasadbild.
Undantagen i turordningsregeln kommer att fortsätta missgynna äldre och andra utsatta grupper, menar Dimce Storm, klubbordförande för Unionen på mediekoncernen Stampen. Foto: Björn Larsson Roswall/TT.

När lagen om anställningsskydd, las, gjordes om, var det många som befarade att undantagsregeln, skulle kunna missbrukas av arbetsgivarna. Nu får kritikerna vatten på sin kvarn. Dimce Storm, klubbordförande för Unionen på mediekoncernen Stampen Media AB menar att hans arbetsgivare plockade russinen ur kakan när företaget på grund av sparkrav sade upp personal. 

–  På Stampen Media AB fick 39 Unionenmedlemmar gå med kort varsel på grund av arbetsbrist. När jag tittar på åldersspannet bland säljarna är 65 procent av de som fick sluta över 40 år. Hälften är över 50.

Dimce Storm.

Eftersom medlemmarna var anställda på olika så kallade driftsenheter (adresser), kunde arbetsgivarna göra tre undantag från turordningsregeln, först in, sist ut, på varje driftsenhet. På en driftsenhet valde Stampen alternativet att plocka bort 15 procent av de som varslats från listan och kunde därför undanta fyra personer från turordningen. 

– Vips kom man åt dem som jobbat i 25-30 år. Många av medlemmarna anser att nya las är fullständigt tandlös och inte är till någon nytta när arbetsgivarna får göra på det här sättet, säger Dimce Storm.  

–  Medlemmar har uttryckt oro kring sitt fortsatta arbetsliv. De undrar hur det ska gå till att jobba till 67, när det saknas anställningstrygghet och när de tvingas lämna jobbet efter så många år i företaget - när företaget kan välja bort medarbetare utan saklig grund, säger Dimce Storm, som också är ledamot i Unionen Göteborgs regionstyrelse. 

Vill se hårdare tag mot ålderism

Dimce Storm pläderade tillsammans med en annan styrelseledamot i Göteborg, Roberto Bastiancich, nyligen på Unionens kongress, att förbundet behöver göra mer för att stävja den ökande åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden. En utveckling som går stick i stäv mot kravet att vi ska jobba allt längre upp i åldrarna. 

–  Sverige är ett av världens mest åldersdiskriminerande länder, visar forskning. Ålderism är ett stort samhällsproblem och det kommer att komma fler exempel som Stampen framöver. Unionen kan och ska göra mer i denna fråga. Jag vägrar tro att vi inte kan göra mer, säger Roberto Bastiancich. 

Både han och Dimce Storm menar att undantagen i turordningsregeln kommer att fortsätta utnyttjas för att missgynna framför allt äldre, men även andra utsatta grupper.  De befarar också att en tystnadskultur brer ut sig bland anställda. 

–  Ingen vågar stå upp för något längre. Arbetsgivaren kan göra sig av med oönskade medlemmar och behöver inte förklara sig. Detta undantag är djävulens påfund, säger Dimce Storm. 

Turordning enligt las

  • Arbetsgivare kan numer undanta tre personer från turordningen vid  nedskärning på grund av arbetsbrist. 
  • För fack och arbetsgivare som omfattas av nya huvudavtalet finns ett alternativ: 15 procent av de varslade kan undantas. Detta undantag får dock inte vara fler än 10 procent av de som arbetar på berörd driftsenhet.
  • Tidigare fick arbetsgivare med max tio anställda undanta högst två medarbetare från turordningen vid en uppsägning på grund av arbetsbrist.