Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Inget brott att neka döv anställning

Tolkcentralen gjorde sig inte skyldig till diskriminering när de nekade Laith Fathulla jobbet som receptionist på grund av att han är döv. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom som chockerar Laith Fathulla.
Ola Rennstam Publicerad
Peter Knutson
Laith Fathulla Peter Knutson

Laith Fathulla blev – trots goda kvalifikationer – aldrig kallad till intervju för ett vikariat som receptionist på en verksamhet som förmedlar tolktjänster åt personer med döv- och blindhet. I stället gick jobbet till en person med betydligt mindre erfarenhet. När han bad om en förklaring fick han svaret att han inte uppfyllde kravet att kunna besvara taltelefonsamtal.

Läs mer: Döv nekades anställning

I dag finns en mängd kommunikationsalternativ som bild- och texttelefon, e-post, sms och videochatt som enligt Laith Fathulla hade gjort det möjligt för honom att klara arbetsuppgifterna.

Unionen stämde Tolkcentralen, som drivs av Region Stockholm, för diskriminering och krävde 100 000 kronor i skadestånd. Genom att ställa upp krav på att behärska alla telefontekniker missgynnades Laith Fathulla av företaget, menade förbundet.

Nu har Arbetsdomstolen sagt sitt i frågan. Enligt domen gjorde arbetsgivaren inte sig skyldig till diskriminering när de valde att inte kalla Laith Fathulla till intervju. Domstolen slår fast att Laith Fathulla inte kunde arbeta med taltelefonsamtal på grund av sin funktionsnedsättning och att detta, efter e-post, var det vanligaste sättet att ta emot tolkbeställningar.

Sammantaget finner Arbetsdomstolen att med tanke på hur bemanningen såg ut vid tidpunkten för rekryteringen, mängden av beställningar via taltelefon och att brådskande beställningar var beroende av taltelefonen var arbetsgivarens krav att anställa någon som kunde ta emot beställningar även via just taltelefon nödvändigt.

Laith Fathulla är bedrövad över Arbetsdomstolens beslut.

– Jag är förtvivlad, chockad och helt enkelt livrädd. Ett landsting får diskriminera en döv som söker sig till en teckenspråkig arbetsmiljö. Hur kan det vara tillåtet i demokratiskt Sverige som skrev under FN-konvention för personer med funktionsnedsättningar? Civilsamhället måste jobba med frågan, via facket och alla tänkbara sätt, säger Laith Fathulla.

Sveriges Dövas Riksförbund, SDR, anser att Laith Fathullas fall är särskilt uppseendeväckande eftersom arbetsgivarsidan är Region Stockholm och Tolkcentralen – en skattefinansierad verksamhet med döva och teckenspråkiga som målgrupp. Organsiationen är kritisk till Arbetsdomstolens beslut.

– Det är en stor besvikelse för alla döva. Det bekräftar våra farhågor att det finns ett hål i det svenska diskrimineringsskyddet. Det kan inte vara värdigt ett Sverige år 2020 att arbetsgivare tillåts att sortera bort döva på detta sätt under rekryteringsprocesser. SDR arbetar för ett jämlikt samhälle där vi alla har ett ansvar att utgå från människors potential och att det finns lösningar. Detta ansvar har Region Stockholm uppenbart inte tagit, säger Åsa Henningsson, förbundsordförande i SDR, i ett pressmeddelande.

Unionen ska nu betala arbetsgivarsidans rättegångskostnader på 201 000 kronor. Annika Jonasson, förbundsjurist som haft hand om ärendet, tycker det är tråkigt att AD inte delat Unionens bedömning. Men poängterar samtidigt att det är positivt att Unionen valt att driva frågan.

– Även om det är en förlust för medlemmen så är det en vinst i den meningen att vi får ett klargörande av rättsläget gällande bristande tillgänglighet, det har funnits relativt få domar inom det området. Sen är det också en fråga om lagstiftningen, som tyvärr har sina brister. Men det är en politisk fråga, säger hon.

Region Stockholm välkomnar Arbetsdomstolens beslut.

– Vi har nolltolerans mot diskriminering. Det är glädjande att AD anser att det inte varit diskriminering i det här fallet och delar vår uppfattning att de begärda tillgänglighetsåtgärderna inte var skäliga, respektive inte hade hjälpt, säger verksamhetschef Marianne Risberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.