Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

H&M misstänks kartlägga anställdas privatliv

H&M misstänks sedan tidigare för att ha lagrat otillåtna uppgifter om anställda i Tyskland. I veckan kom uppgifter om att känslig information även ska ha samlats in i Sverige. Absurt och orimligt, tycker Unionens ombudsman.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Janerik Henriksson TT
H&M anklagas för att kartlägga känsliga uppgifter om anställda i Sverige. Janerik Henriksson TT

I december blev det känt att den svenska klädjätten H&M i hemlighet hade samlat in och lagrat detaljerad information om sina anställda på ett callcenter i tyska Nürnberg.

Totalt handlar det om drygt 60 gigabyte känslig information om sådant som personalens sjukdomar, familjeproblem och kvinnliga medarbetares problem kopplade till menscykeln. Uppgifterna ska, utan personalens kännedom, ha lagrats i ett dataregister, som ett stort antal chefer har tillgång till, rapporterar SVT Nyheter.

Det finns misstankar om att uppgifterna har samlats in för att avgöra vilka medarbetare som inte ska få behålla sina jobb. Merparten av de omkring 600 medarbetarna som berörs har tidsbegränsade kontrakt, skriver Dagens Nyheter.

Det tyska fackförbundet Verdi är kritiskt till hur klädbolaget har hanterat information om sin personal, och hävdar att informationsinsamlandet har pågått i flera år.

Unionens ser också allvarligt på det som inträffat i Tyskland.

– Det låter absurt, helt orimligt. Frågan är vad syftet har varit. Och om det kan finnas ytterligare uppgifter registrerade om till exempel åsikter och fackliga företrädare. Jag vet inte om det här bara förkommer i Tyskland, säger Mikael Svensson, ombudsman på Unionen.

I en skriftlig kommentar till DN skriver H&M:s huvudkontor i Stockholm att skydd av personuppgifter har hög prioritet för dem.

Läs mer: H&M röstade nej till levnadslöner

”Så fort händelsen uppdagades tog givetvis personuppgiftsansvarig i Tyskland omedelbart kontakt med de lokala dataskyddsmyndigheterna som nu utreder händelsen. Det är naturligtvis oacceptabelt att vi har medarbetare som blivit drabbade av detta. H&M Tyskland har vidtagit ett antal åtgärder och för en dialog med berörda," uppgav H&M:s presskontakt Lottie Karlsson.

Datainspektionen i Hamburg utreder nu företaget för ett ”massivt brott mot dataskyddsreglerna.

Ska ha kartlagt anställda även i Sverige

Efter kritiken mot att personuppgifter lagrats i Tyskland anklagas nu klädbolaget även för att kartlägga sin personal i Sverige. På måndagen rapporterade SVT att känsliga uppgifter om en tidigare anställd designer på H&M:s huvudkontor i Stockholm ska ha lagrats. Enligt kvinnan handlar det om 200 sidor information om hennes medicinering, familjerådgivning och sådant som hon sagt i förtroende till sin chef.

På en fråga från SVT ville H&M:s nya vd Helena Helmersson varken dementera eller bekräfta att bolaget lagrar känsliga uppgifter om sina anställda.

– Det låter väldigt märkligt och jag har inte insyn i det. Jag vet vilka regler vi har och det är ju superstrikt att följa de lagar som finns. Det är superviktigt för oss.

En arbetsgivare får, enligt dataskyddsförordningen GDRP, samla in och behandla information om anställda, som behövs för anställningsförhållandet. Arbetsgivare har dock en långtgående informationsskyldighet och ska vara öppna med vilka personuppgifter de samlar in om sina anställda. Och uppgifterna ska vara adekvata, relevanta och inte fler än vad som verkligen behövs.

Är det fråga om känsliga personuppgifter om hälsa gäller ännu strängare krav för att det ska vara tillåtet att behandla uppgifterna. Det kan till exempel vara tillåtet att lagra uppgifter om hälsa för att beräkna sjuklön, utreda frånvarorätt eller inleda en rehabiliteringsutredning.

– Det är alltså inte tillåtet att samla in eller bevara uppgifterna slentrianmässigt, säger Katarina Högquist, jurist på Datainspektionen.

Unionens förbundsjurist Pierre Dahlqvist tillägger att det avgörs från fall till fall om det är tillåtet att lagra personuppgifter. Information om sjukdomar och medicinering får därmed lagras i vissa fall.

– Såvitt avser uppgift om familjeproblem kan det ifrågasättas i vilken mån detta är nödvändigt att arbetsgivaren behandlar, säger han.

Datainspektionen i Sverige avgör om tillsyn av en verksamhet ska göras.

– Vi känner till tillsynen i Tyskland och vi kommer att ta ställning till om det finns skäl för oss att inleda tillsyn här. Vi kan inte ge något närmare besked än så i dagsläget, säger Katarina Högquist.

Efter att artikeln publicerats beskriver H&M Sverige vilken slags uppgifter som registreras om anställda.

”H&M-gruppen har tydliga riktlinjer kring vilken information som får sparas om enskilda medarbetare, där vi följer GDPR och lokal lagstiftning. Den information som sparas kan exempelvis vara uppgifter för att kunna hantera anställning och betala ut lön, utvecklingsplaner samt information kring exempelvis en pågående rehabilitering. Vi har som arbetsgivare ett omfattande rehabiliteringsansvar och utifrån det ansvaret är vi skyldiga att följa de lagar och regler som gäller inom området. Det kan till exempel gälla arbetsmiljölagen, arbetsmiljöföreskrifter och socialförsäkringsbalken”, skriver Danielle Kisch, presskontakt H&M Sverige, i en mejlkommentar till Kollega.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.