Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

H&M misstänks kartlägga anställdas privatliv

H&M misstänks sedan tidigare för att ha lagrat otillåtna uppgifter om anställda i Tyskland. I veckan kom uppgifter om att känslig information även ska ha samlats in i Sverige. Absurt och orimligt, tycker Unionens ombudsman.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Janerik Henriksson TT
H&M anklagas för att kartlägga känsliga uppgifter om anställda i Sverige. Janerik Henriksson TT

I december blev det känt att den svenska klädjätten H&M i hemlighet hade samlat in och lagrat detaljerad information om sina anställda på ett callcenter i tyska Nürnberg.

Totalt handlar det om drygt 60 gigabyte känslig information om sådant som personalens sjukdomar, familjeproblem och kvinnliga medarbetares problem kopplade till menscykeln. Uppgifterna ska, utan personalens kännedom, ha lagrats i ett dataregister, som ett stort antal chefer har tillgång till, rapporterar SVT Nyheter.

Det finns misstankar om att uppgifterna har samlats in för att avgöra vilka medarbetare som inte ska få behålla sina jobb. Merparten av de omkring 600 medarbetarna som berörs har tidsbegränsade kontrakt, skriver Dagens Nyheter.

Det tyska fackförbundet Verdi är kritiskt till hur klädbolaget har hanterat information om sin personal, och hävdar att informationsinsamlandet har pågått i flera år.

Unionens ser också allvarligt på det som inträffat i Tyskland.

– Det låter absurt, helt orimligt. Frågan är vad syftet har varit. Och om det kan finnas ytterligare uppgifter registrerade om till exempel åsikter och fackliga företrädare. Jag vet inte om det här bara förkommer i Tyskland, säger Mikael Svensson, ombudsman på Unionen.

I en skriftlig kommentar till DN skriver H&M:s huvudkontor i Stockholm att skydd av personuppgifter har hög prioritet för dem.

Läs mer: H&M röstade nej till levnadslöner

”Så fort händelsen uppdagades tog givetvis personuppgiftsansvarig i Tyskland omedelbart kontakt med de lokala dataskyddsmyndigheterna som nu utreder händelsen. Det är naturligtvis oacceptabelt att vi har medarbetare som blivit drabbade av detta. H&M Tyskland har vidtagit ett antal åtgärder och för en dialog med berörda," uppgav H&M:s presskontakt Lottie Karlsson.

Datainspektionen i Hamburg utreder nu företaget för ett ”massivt brott mot dataskyddsreglerna.

Ska ha kartlagt anställda även i Sverige

Efter kritiken mot att personuppgifter lagrats i Tyskland anklagas nu klädbolaget även för att kartlägga sin personal i Sverige. På måndagen rapporterade SVT att känsliga uppgifter om en tidigare anställd designer på H&M:s huvudkontor i Stockholm ska ha lagrats. Enligt kvinnan handlar det om 200 sidor information om hennes medicinering, familjerådgivning och sådant som hon sagt i förtroende till sin chef.

På en fråga från SVT ville H&M:s nya vd Helena Helmersson varken dementera eller bekräfta att bolaget lagrar känsliga uppgifter om sina anställda.

– Det låter väldigt märkligt och jag har inte insyn i det. Jag vet vilka regler vi har och det är ju superstrikt att följa de lagar som finns. Det är superviktigt för oss.

En arbetsgivare får, enligt dataskyddsförordningen GDRP, samla in och behandla information om anställda, som behövs för anställningsförhållandet. Arbetsgivare har dock en långtgående informationsskyldighet och ska vara öppna med vilka personuppgifter de samlar in om sina anställda. Och uppgifterna ska vara adekvata, relevanta och inte fler än vad som verkligen behövs.

Är det fråga om känsliga personuppgifter om hälsa gäller ännu strängare krav för att det ska vara tillåtet att behandla uppgifterna. Det kan till exempel vara tillåtet att lagra uppgifter om hälsa för att beräkna sjuklön, utreda frånvarorätt eller inleda en rehabiliteringsutredning.

– Det är alltså inte tillåtet att samla in eller bevara uppgifterna slentrianmässigt, säger Katarina Högquist, jurist på Datainspektionen.

Unionens förbundsjurist Pierre Dahlqvist tillägger att det avgörs från fall till fall om det är tillåtet att lagra personuppgifter. Information om sjukdomar och medicinering får därmed lagras i vissa fall.

– Såvitt avser uppgift om familjeproblem kan det ifrågasättas i vilken mån detta är nödvändigt att arbetsgivaren behandlar, säger han.

Datainspektionen i Sverige avgör om tillsyn av en verksamhet ska göras.

– Vi känner till tillsynen i Tyskland och vi kommer att ta ställning till om det finns skäl för oss att inleda tillsyn här. Vi kan inte ge något närmare besked än så i dagsläget, säger Katarina Högquist.

Efter att artikeln publicerats beskriver H&M Sverige vilken slags uppgifter som registreras om anställda.

”H&M-gruppen har tydliga riktlinjer kring vilken information som får sparas om enskilda medarbetare, där vi följer GDPR och lokal lagstiftning. Den information som sparas kan exempelvis vara uppgifter för att kunna hantera anställning och betala ut lön, utvecklingsplaner samt information kring exempelvis en pågående rehabilitering. Vi har som arbetsgivare ett omfattande rehabiliteringsansvar och utifrån det ansvaret är vi skyldiga att följa de lagar och regler som gäller inom området. Det kan till exempel gälla arbetsmiljölagen, arbetsmiljöföreskrifter och socialförsäkringsbalken”, skriver Danielle Kisch, presskontakt H&M Sverige, i en mejlkommentar till Kollega.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.