Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
I december blev det känt att den svenska klädjätten H&M i hemlighet hade samlat in och lagrat detaljerad information om sina anställda på ett callcenter i tyska Nürnberg.
Totalt handlar det om drygt 60 gigabyte känslig information om sådant som personalens sjukdomar, familjeproblem och kvinnliga medarbetares problem kopplade till menscykeln. Uppgifterna ska, utan personalens kännedom, ha lagrats i ett dataregister, som ett stort antal chefer har tillgång till, rapporterar SVT Nyheter.
Det finns misstankar om att uppgifterna har samlats in för att avgöra vilka medarbetare som inte ska få behålla sina jobb. Merparten av de omkring 600 medarbetarna som berörs har tidsbegränsade kontrakt, skriver Dagens Nyheter.
Det tyska fackförbundet Verdi är kritiskt till hur klädbolaget har hanterat information om sin personal, och hävdar att informationsinsamlandet har pågått i flera år.
Unionens ser också allvarligt på det som inträffat i Tyskland.
– Det låter absurt, helt orimligt. Frågan är vad syftet har varit. Och om det kan finnas ytterligare uppgifter registrerade om till exempel åsikter och fackliga företrädare. Jag vet inte om det här bara förkommer i Tyskland, säger Mikael Svensson, ombudsman på Unionen.
I en skriftlig kommentar till DN skriver H&M:s huvudkontor i Stockholm att skydd av personuppgifter har hög prioritet för dem.
Läs mer: H&M röstade nej till levnadslöner
”Så fort händelsen uppdagades tog givetvis personuppgiftsansvarig i Tyskland omedelbart kontakt med de lokala dataskyddsmyndigheterna som nu utreder händelsen. Det är naturligtvis oacceptabelt att vi har medarbetare som blivit drabbade av detta. H&M Tyskland har vidtagit ett antal åtgärder och för en dialog med berörda," uppgav H&M:s presskontakt Lottie Karlsson.
Datainspektionen i Hamburg utreder nu företaget för ett ”massivt brott mot dataskyddsreglerna.
Efter kritiken mot att personuppgifter lagrats i Tyskland anklagas nu klädbolaget även för att kartlägga sin personal i Sverige. På måndagen rapporterade SVT att känsliga uppgifter om en tidigare anställd designer på H&M:s huvudkontor i Stockholm ska ha lagrats. Enligt kvinnan handlar det om 200 sidor information om hennes medicinering, familjerådgivning och sådant som hon sagt i förtroende till sin chef.
På en fråga från SVT ville H&M:s nya vd Helena Helmersson varken dementera eller bekräfta att bolaget lagrar känsliga uppgifter om sina anställda.
– Det låter väldigt märkligt och jag har inte insyn i det. Jag vet vilka regler vi har och det är ju superstrikt att följa de lagar som finns. Det är superviktigt för oss.
En arbetsgivare får, enligt dataskyddsförordningen GDRP, samla in och behandla information om anställda, som behövs för anställningsförhållandet. Arbetsgivare har dock en långtgående informationsskyldighet och ska vara öppna med vilka personuppgifter de samlar in om sina anställda. Och uppgifterna ska vara adekvata, relevanta och inte fler än vad som verkligen behövs.
Är det fråga om känsliga personuppgifter om hälsa gäller ännu strängare krav för att det ska vara tillåtet att behandla uppgifterna. Det kan till exempel vara tillåtet att lagra uppgifter om hälsa för att beräkna sjuklön, utreda frånvarorätt eller inleda en rehabiliteringsutredning.
– Det är alltså inte tillåtet att samla in eller bevara uppgifterna slentrianmässigt, säger Katarina Högquist, jurist på Datainspektionen.
Unionens förbundsjurist Pierre Dahlqvist tillägger att det avgörs från fall till fall om det är tillåtet att lagra personuppgifter. Information om sjukdomar och medicinering får därmed lagras i vissa fall.
– Såvitt avser uppgift om familjeproblem kan det ifrågasättas i vilken mån detta är nödvändigt att arbetsgivaren behandlar, säger han.
Datainspektionen i Sverige avgör om tillsyn av en verksamhet ska göras.
– Vi känner till tillsynen i Tyskland och vi kommer att ta ställning till om det finns skäl för oss att inleda tillsyn här. Vi kan inte ge något närmare besked än så i dagsläget, säger Katarina Högquist.
Efter att artikeln publicerats beskriver H&M Sverige vilken slags uppgifter som registreras om anställda.
”H&M-gruppen har tydliga riktlinjer kring vilken information som får sparas om enskilda medarbetare, där vi följer GDPR och lokal lagstiftning. Den information som sparas kan exempelvis vara uppgifter för att kunna hantera anställning och betala ut lön, utvecklingsplaner samt information kring exempelvis en pågående rehabilitering. Vi har som arbetsgivare ett omfattande rehabiliteringsansvar och utifrån det ansvaret är vi skyldiga att följa de lagar och regler som gäller inom området. Det kan till exempel gälla arbetsmiljölagen, arbetsmiljöföreskrifter och socialförsäkringsbalken”, skriver Danielle Kisch, presskontakt H&M Sverige, i en mejlkommentar till Kollega.
Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.
– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.
Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.
– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.
Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen.
Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.
– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:
– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.
Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”
Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.
Då framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”.
Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.
Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom.
Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.
– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.
Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.
– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.
Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått.
Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.
Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne.
– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.
De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.
– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad.
Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.
– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega.
I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?
– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.
Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.
Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.
I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.
Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.
Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket.
Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitetsklausuler i anställningsavtalen.
Källa: Vision och Unionen