Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

H&M misstänks kartlägga anställdas privatliv

H&M misstänks sedan tidigare för att ha lagrat otillåtna uppgifter om anställda i Tyskland. I veckan kom uppgifter om att känslig information även ska ha samlats in i Sverige. Absurt och orimligt, tycker Unionens ombudsman.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Janerik Henriksson TT
H&M anklagas för att kartlägga känsliga uppgifter om anställda i Sverige. Janerik Henriksson TT

I december blev det känt att den svenska klädjätten H&M i hemlighet hade samlat in och lagrat detaljerad information om sina anställda på ett callcenter i tyska Nürnberg.

Totalt handlar det om drygt 60 gigabyte känslig information om sådant som personalens sjukdomar, familjeproblem och kvinnliga medarbetares problem kopplade till menscykeln. Uppgifterna ska, utan personalens kännedom, ha lagrats i ett dataregister, som ett stort antal chefer har tillgång till, rapporterar SVT Nyheter.

Det finns misstankar om att uppgifterna har samlats in för att avgöra vilka medarbetare som inte ska få behålla sina jobb. Merparten av de omkring 600 medarbetarna som berörs har tidsbegränsade kontrakt, skriver Dagens Nyheter.

Det tyska fackförbundet Verdi är kritiskt till hur klädbolaget har hanterat information om sin personal, och hävdar att informationsinsamlandet har pågått i flera år.

Unionens ser också allvarligt på det som inträffat i Tyskland.

– Det låter absurt, helt orimligt. Frågan är vad syftet har varit. Och om det kan finnas ytterligare uppgifter registrerade om till exempel åsikter och fackliga företrädare. Jag vet inte om det här bara förkommer i Tyskland, säger Mikael Svensson, ombudsman på Unionen.

I en skriftlig kommentar till DN skriver H&M:s huvudkontor i Stockholm att skydd av personuppgifter har hög prioritet för dem.

Läs mer: H&M röstade nej till levnadslöner

”Så fort händelsen uppdagades tog givetvis personuppgiftsansvarig i Tyskland omedelbart kontakt med de lokala dataskyddsmyndigheterna som nu utreder händelsen. Det är naturligtvis oacceptabelt att vi har medarbetare som blivit drabbade av detta. H&M Tyskland har vidtagit ett antal åtgärder och för en dialog med berörda," uppgav H&M:s presskontakt Lottie Karlsson.

Datainspektionen i Hamburg utreder nu företaget för ett ”massivt brott mot dataskyddsreglerna.

Ska ha kartlagt anställda även i Sverige

Efter kritiken mot att personuppgifter lagrats i Tyskland anklagas nu klädbolaget även för att kartlägga sin personal i Sverige. På måndagen rapporterade SVT att känsliga uppgifter om en tidigare anställd designer på H&M:s huvudkontor i Stockholm ska ha lagrats. Enligt kvinnan handlar det om 200 sidor information om hennes medicinering, familjerådgivning och sådant som hon sagt i förtroende till sin chef.

På en fråga från SVT ville H&M:s nya vd Helena Helmersson varken dementera eller bekräfta att bolaget lagrar känsliga uppgifter om sina anställda.

– Det låter väldigt märkligt och jag har inte insyn i det. Jag vet vilka regler vi har och det är ju superstrikt att följa de lagar som finns. Det är superviktigt för oss.

En arbetsgivare får, enligt dataskyddsförordningen GDRP, samla in och behandla information om anställda, som behövs för anställningsförhållandet. Arbetsgivare har dock en långtgående informationsskyldighet och ska vara öppna med vilka personuppgifter de samlar in om sina anställda. Och uppgifterna ska vara adekvata, relevanta och inte fler än vad som verkligen behövs.

Är det fråga om känsliga personuppgifter om hälsa gäller ännu strängare krav för att det ska vara tillåtet att behandla uppgifterna. Det kan till exempel vara tillåtet att lagra uppgifter om hälsa för att beräkna sjuklön, utreda frånvarorätt eller inleda en rehabiliteringsutredning.

– Det är alltså inte tillåtet att samla in eller bevara uppgifterna slentrianmässigt, säger Katarina Högquist, jurist på Datainspektionen.

Unionens förbundsjurist Pierre Dahlqvist tillägger att det avgörs från fall till fall om det är tillåtet att lagra personuppgifter. Information om sjukdomar och medicinering får därmed lagras i vissa fall.

– Såvitt avser uppgift om familjeproblem kan det ifrågasättas i vilken mån detta är nödvändigt att arbetsgivaren behandlar, säger han.

Datainspektionen i Sverige avgör om tillsyn av en verksamhet ska göras.

– Vi känner till tillsynen i Tyskland och vi kommer att ta ställning till om det finns skäl för oss att inleda tillsyn här. Vi kan inte ge något närmare besked än så i dagsläget, säger Katarina Högquist.

Efter att artikeln publicerats beskriver H&M Sverige vilken slags uppgifter som registreras om anställda.

”H&M-gruppen har tydliga riktlinjer kring vilken information som får sparas om enskilda medarbetare, där vi följer GDPR och lokal lagstiftning. Den information som sparas kan exempelvis vara uppgifter för att kunna hantera anställning och betala ut lön, utvecklingsplaner samt information kring exempelvis en pågående rehabilitering. Vi har som arbetsgivare ett omfattande rehabiliteringsansvar och utifrån det ansvaret är vi skyldiga att följa de lagar och regler som gäller inom området. Det kan till exempel gälla arbetsmiljölagen, arbetsmiljöföreskrifter och socialförsäkringsbalken”, skriver Danielle Kisch, presskontakt H&M Sverige, i en mejlkommentar till Kollega.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD