Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Gott hopp för uppsagda långtidssjukskrivna

De senaste två åren har antalet långtidssjukskrivna som sägs upp ökat - mycket. Den bedömningen gör TRR Trygghetsrådets vd Carl-Gustaf Leinar.<br />
Publicerad
- Jag fick till exempel ett samtal från en medarbetare i Malmö i dag, som berättade att 20 av 100 klienter är långtidssjukskrivna. För ett år sedan hade han inga.
Det är inte så att de sjuka pekas ut som övertaliga, däremot undantas de inte längre när det sker neddragningar.
- Det kan bero på att de långsjuka är många fler i dag än de var för tio år sedan. Facken kan tvingas acceptera att rehabiliteringsplaner och aktiva åtgärder inte har fungerat, och att sjuka sägs upp, säger Carl-Gustaf Leinar.
Till stöd för sina påståenden har han uppgifter från TRR-anställda runtom i landet. Det är en relativt samstämmig uppfattning att de senaste årens neddragningar går hårt åt de sjukskrivna.
- Det positiva i kråksången är att det går ganska bra för dem. I Nynäshamn, där Ericsson lägger ned, har tre fyra stycken långtidssjuka blivit friska och fått nya jobb. De behöver inte nämna något om att de varit sjuka, de tillhör helt enkelt dem som sägs upp. Uppsägningar sker så ofta nu att det inte är lika belastande.
Däremot kan de som varit borta från arbetsplatsen en längre tid och sägs upp behöva mer stöd från till exempel TRR.
- Det behövs i regel längre tid med stöd och engagemang från vår sida. Man behöver definitivt en part som ser en och bekräftar en som person. Det tar lång tid att bygga upp sitt ofta usla självförtroende.
TRR räknar med att i år ta emot 17 900 uppsagda tjänstemän. Det är nästan 13 000 fler än under 80-talets högkonjunktur.
- Vi tror inte att vi någonsin kommer tillbaka till de nivåerna. Trots att det är bra konjunktur på börsen är det inte bra på arbetsmarknaden.
TRR arbetar med att ta fram en rapport i ämnet. Den beräknas bli klar i början av december.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.