Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Gott hopp för uppsagda långtidssjukskrivna

De senaste två åren har antalet långtidssjukskrivna som sägs upp ökat - mycket. Den bedömningen gör TRR Trygghetsrådets vd Carl-Gustaf Leinar.<br />
Publicerad
- Jag fick till exempel ett samtal från en medarbetare i Malmö i dag, som berättade att 20 av 100 klienter är långtidssjukskrivna. För ett år sedan hade han inga.
Det är inte så att de sjuka pekas ut som övertaliga, däremot undantas de inte längre när det sker neddragningar.
- Det kan bero på att de långsjuka är många fler i dag än de var för tio år sedan. Facken kan tvingas acceptera att rehabiliteringsplaner och aktiva åtgärder inte har fungerat, och att sjuka sägs upp, säger Carl-Gustaf Leinar.
Till stöd för sina påståenden har han uppgifter från TRR-anställda runtom i landet. Det är en relativt samstämmig uppfattning att de senaste årens neddragningar går hårt åt de sjukskrivna.
- Det positiva i kråksången är att det går ganska bra för dem. I Nynäshamn, där Ericsson lägger ned, har tre fyra stycken långtidssjuka blivit friska och fått nya jobb. De behöver inte nämna något om att de varit sjuka, de tillhör helt enkelt dem som sägs upp. Uppsägningar sker så ofta nu att det inte är lika belastande.
Däremot kan de som varit borta från arbetsplatsen en längre tid och sägs upp behöva mer stöd från till exempel TRR.
- Det behövs i regel längre tid med stöd och engagemang från vår sida. Man behöver definitivt en part som ser en och bekräftar en som person. Det tar lång tid att bygga upp sitt ofta usla självförtroende.
TRR räknar med att i år ta emot 17 900 uppsagda tjänstemän. Det är nästan 13 000 fler än under 80-talets högkonjunktur.
- Vi tror inte att vi någonsin kommer tillbaka till de nivåerna. Trots att det är bra konjunktur på börsen är det inte bra på arbetsmarknaden.
TRR arbetar med att ta fram en rapport i ämnet. Den beräknas bli klar i början av december.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.