Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Försäkringskassan: Inte okej att spela i band

Kan du spela musik så kan du jobba, resonerade Försäkringskassan och krävde tillbaka tre års sjukpenning och rehabiliteringsersättning från en sjukskriven man. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen gett myndigheten rätt.
Lina Björk Publicerad
Person spelar på en elbas.
Att spela musik och samtidigt få sjukpenning från Försäkringskassan är inte okej. Det har nu Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast i en dom. Foto: Colourbox

2017 kom det in ett anonymt tips till Försäkringskassan. Tipsaren undrade om myndigheten visste att en person de betalade ut sjukpenning till också spelade bas i ett rockband på fritiden. Det gjorde inte Försäkringskassan och skickade genast ett återkravsbrev på tre års utbetalningar, sammanlagt 625 000 kronor.

Som argument för återbetalningen menar myndigheten att basisten har haft en arbetsförmåga som motsvarar heltid då han kunnat spela musik under den period som tvisten gällde. Enligt mannen själv som var sjukskriven för stressrelaterade symptom handlade spelandet om att han repeterade med bandet två gånger i månaden och spelade inför publik totalt tio gånger under de åren som Försäkringskassan har granskat.

Vid de spelningarna, varav några var utomlands, ersattes bandmedlemmarna för mat och boende. Han fick också hjälp att packa, köpa biljetter och skjutsades fram och tillbaka från flygplatsen då hans ork var liten.

Fackets juridiska byrå, som företrädde mannen, ansåg inte att han skulle få någon ersättning för tiden han varit utomlands, men att spelandet ingick i hans rehabilitering.

– Värt att notera är att handlingar som legat till grund för ersättningen har tydliga uppgifter om att han bör musicera som ett led i rehabilitering. Det vill säga, samma uppgifter som slutligen ligger medlemmen till last, sade Gustav Sjöberg, förbundsjurist på fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd, som företrädde personen i kammarrätten, till Kollega i juni 2020

Enligt domen har mannens läkare och vårdpersonal uppmanat honom att delta i verksamhet med sitt band för att öka sin sociala interaktion och minska ångest och stress, som en del i hans rehabilitering.

Beslutet att kräva tillbaka tre års ersättning överklagades till Förvaltningsrätten och Försäkringskassan fick backa. Nästa instans, Kammarrätten gick däremot på myndighetens linje och ansåg att de 625 000 kronorna plus ränta skulle betalas tillbaka.

Nu har tvisten även fått sitt avslut i sista instans – Högsta förvaltningsdomstolen – som också de anser att Försäkringskassan har handlat rätt och krävt tillbaka pengarna.

– Det rådde djup oenighet mellan domarna som beslutade ärendet i Högsta förvaltningsdomstolen, så det tycks fortfarande finnas viss tveksamhet kring hur man ska se på bevisningen i liknande frågor, säger Gustav Sjöberg.

Ersättning från Försäkringskassan

  • Om du är sjukskriven kan du få rehabiliteringsersättning om du till exempel arbetstränar under en period eller deltar i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram. Den som tappat inkomst på grund av sjukdom kan dessutom ansöka om sjukpenning.
  • Arbetsförmåga bedöms då lite olika beroende på hur länge du varit sjuk. Under de första tre månaderna bedöms du exempelvis mot ditt ordinarie arbete, efter det undersöks om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare för att sedan bedömas mot hela arbetsmarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision