Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Flygbranschen flaggas ut!"

Beskedet att Primera säger upp all svensk kabinpersonal kom inte som någon överraskning, varken för Unionenklubben eller dess medlemmar. Ryktena om att flygbolaget sökte sig utomlands har cirkulerat länge. Även om Primera förnekade dem in i det sista. Nu måste politikerna vakna, menar klubbordföranden.
Linnea Andersson Publicerad
Johan Nilsson/TT
Johan Nilsson/TT

– Det är ingen överraskning på något sätt. Vi har vetat att det här ska hända och sa redan förra året till medlemmarna att det var dags att se sig om efter nya jobb, säger Tomas Ahlgren, ordförande i Unionens kabinklubb på Primera.

Ryktena om att Primera sökte flygtillstånd utomlands uppstod förra vintern. Ändå gick företaget i våras ut med ett mejl där man sade att det inte fanns några sådana planer. Tomas Ahlgren menar dock att medarbetarna inte trodde på dementin och i början av sommaren var det ett faktum att flygtillståndet i Lettland var på gång.

Kabinpersonalen är uppsagd sedan den 31 januari men Unionen och Primera är oense eftersom Unionen anser att företaget har brutit mot kollektivavtalet gällande beräkning av uppsägningstider. De som har längst uppsägningstid, fyra månader, kommer att jobba april ut men deras anställningar upphör inte förrän i början av juni, vilket innebär att de är arbetsbefriade under maj månad.

Tomas Ahlgren beskriver Primera som en ”extrem arbetsgivare” utan några som helst intentioner att anpassa sig efter och lära sig av svensk arbetsmarknad.  Och fackklubben har vant sig vid att Primera gång på gång har brutit mot medbestämmandelagen (mbl).

– Vi har aldrig haft en regelrätt förhandling utan begärt förhandling när de har brutit mot kollektivavtalet och försökt få ut skadestånd. De har aldrig haft något intresse av att prata. Och till slut förstod vi att det inte var någon idé att begära förhandlingar.

När Primera bildades var personalen avtalslös och 2009 tog Unionen ut medlemmarna i strejk, vilket ledde till att de fick kollektivavtal. Tomas Ahlgren tycker att de då fick mycket hjälp av Unionen, men önskar att förbundet hade opinionsbildat mer, och framför allt tidigare, kring flygbranschens framtid.

– Jag vet att det inte är lätt men vi kan inte säga att vi har schysta avtal i Sverige när vi vet att vi är på väg att flaggas ut och då måste man börja jobba politiskt, framför allt i Bryssel. Det spelar ingen roll om det finns kollektivavtal eller förhandlingsplikt när arbetsbristförfarandet finns hos arbetsgivaren och det är de som bestämmer.

– Politikerna har väl till viss del fått upp ögonen för det här, men det är alldeles för sent. Vi har skrikit högt och ingen har lyssnat. Det är frustrerande.

Han menar att även andra branscher bör ha tentaklerna ute eftersom arbetsgivare tar efter flyget och kommer på ”kreativa lösningar”. Dessutom måste facken lära sig att tänka utanför boxen.

– Det går inte att luta sig mot uppgörelsen från 1938 längre. När man har problem med en utländsk arbetsgivare får man som förtroendevald ofta höra att ”kutymen på svensk arbetsmarknad är…” Men en utländsk arbetsgivare bryr sig bara om paragrafer, inte om ”god sed på arbetsmarknaden”. Står det inte i lagen så bryr de sig inte. 

Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, menar att förbundet under lång tid har opinionsbildat kring flygbranschen men att det ofta tar lång tid innan en fråga får ordentligt fäste. Han håller med Tomas Ahlgren om att politikerna verkar ha fått upp ögonen för frågan och säger att Unionen upplever ett helt annat gensvar från politiker och ansvariga EU-parlamentariker, på senare tid.

– Jag förstår att det finns en stor frustration hos medlemmar och förtroendevalda inom flyget, för det är en bransch som är satt under väldigt hård press och har varit så under en tid. Vi har länge jobbat intensivt med flygbranschen på många olika nivåer, med förhandling, påverkan och så vidare. Nu gäller det att hänga i.

Vad som pågår är enligt honom att bolagen med hjälp av olika sorters tricksande försöker dumpa villkoren, vilket går ut över de anställda. Lösningen är, enligt Niklas Hjert, att ändra reglerna så att det inte går att kringgå regelverken mellan länder.

– Vi tycker också att man som resenär behöver reflektera över vilka villkor de som jobbar i bolaget man flyger med arbetar under.

Har ni varit dåliga på att kommunicera att ni har opinionsbildat till medlemmarna?
– Det vet jag inte. Vi har fört ut information om hur vi jobbar med området på flera olika sätt, men man kan alltid göra mer och bättre.

Primera

Primera Air ägs av isländska Primera Travel Group.

Primera Air Scandinavia (PAS) har sitt huvudkontor i Köpenhamn och Primera Air Nordic (PAN) i Riga. Kabinpersonalen i Sverige har varit anställda och blivit uppsagda av PAS. Förmodligen är det PAN som kommer att fortsätta trafiken i Sverige, tror Tomas Ahlgren, men från Malmöbasen då Arlanda stängs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.