Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Flygbranschen flaggas ut!"

Beskedet att Primera säger upp all svensk kabinpersonal kom inte som någon överraskning, varken för Unionenklubben eller dess medlemmar. Ryktena om att flygbolaget sökte sig utomlands har cirkulerat länge. Även om Primera förnekade dem in i det sista. Nu måste politikerna vakna, menar klubbordföranden.
Linnea Andersson Publicerad
Johan Nilsson/TT
Johan Nilsson/TT

– Det är ingen överraskning på något sätt. Vi har vetat att det här ska hända och sa redan förra året till medlemmarna att det var dags att se sig om efter nya jobb, säger Tomas Ahlgren, ordförande i Unionens kabinklubb på Primera.

Ryktena om att Primera sökte flygtillstånd utomlands uppstod förra vintern. Ändå gick företaget i våras ut med ett mejl där man sade att det inte fanns några sådana planer. Tomas Ahlgren menar dock att medarbetarna inte trodde på dementin och i början av sommaren var det ett faktum att flygtillståndet i Lettland var på gång.

Kabinpersonalen är uppsagd sedan den 31 januari men Unionen och Primera är oense eftersom Unionen anser att företaget har brutit mot kollektivavtalet gällande beräkning av uppsägningstider. De som har längst uppsägningstid, fyra månader, kommer att jobba april ut men deras anställningar upphör inte förrän i början av juni, vilket innebär att de är arbetsbefriade under maj månad.

Tomas Ahlgren beskriver Primera som en ”extrem arbetsgivare” utan några som helst intentioner att anpassa sig efter och lära sig av svensk arbetsmarknad.  Och fackklubben har vant sig vid att Primera gång på gång har brutit mot medbestämmandelagen (mbl).

– Vi har aldrig haft en regelrätt förhandling utan begärt förhandling när de har brutit mot kollektivavtalet och försökt få ut skadestånd. De har aldrig haft något intresse av att prata. Och till slut förstod vi att det inte var någon idé att begära förhandlingar.

När Primera bildades var personalen avtalslös och 2009 tog Unionen ut medlemmarna i strejk, vilket ledde till att de fick kollektivavtal. Tomas Ahlgren tycker att de då fick mycket hjälp av Unionen, men önskar att förbundet hade opinionsbildat mer, och framför allt tidigare, kring flygbranschens framtid.

– Jag vet att det inte är lätt men vi kan inte säga att vi har schysta avtal i Sverige när vi vet att vi är på väg att flaggas ut och då måste man börja jobba politiskt, framför allt i Bryssel. Det spelar ingen roll om det finns kollektivavtal eller förhandlingsplikt när arbetsbristförfarandet finns hos arbetsgivaren och det är de som bestämmer.

– Politikerna har väl till viss del fått upp ögonen för det här, men det är alldeles för sent. Vi har skrikit högt och ingen har lyssnat. Det är frustrerande.

Han menar att även andra branscher bör ha tentaklerna ute eftersom arbetsgivare tar efter flyget och kommer på ”kreativa lösningar”. Dessutom måste facken lära sig att tänka utanför boxen.

– Det går inte att luta sig mot uppgörelsen från 1938 längre. När man har problem med en utländsk arbetsgivare får man som förtroendevald ofta höra att ”kutymen på svensk arbetsmarknad är…” Men en utländsk arbetsgivare bryr sig bara om paragrafer, inte om ”god sed på arbetsmarknaden”. Står det inte i lagen så bryr de sig inte. 

Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, menar att förbundet under lång tid har opinionsbildat kring flygbranschen men att det ofta tar lång tid innan en fråga får ordentligt fäste. Han håller med Tomas Ahlgren om att politikerna verkar ha fått upp ögonen för frågan och säger att Unionen upplever ett helt annat gensvar från politiker och ansvariga EU-parlamentariker, på senare tid.

– Jag förstår att det finns en stor frustration hos medlemmar och förtroendevalda inom flyget, för det är en bransch som är satt under väldigt hård press och har varit så under en tid. Vi har länge jobbat intensivt med flygbranschen på många olika nivåer, med förhandling, påverkan och så vidare. Nu gäller det att hänga i.

Vad som pågår är enligt honom att bolagen med hjälp av olika sorters tricksande försöker dumpa villkoren, vilket går ut över de anställda. Lösningen är, enligt Niklas Hjert, att ändra reglerna så att det inte går att kringgå regelverken mellan länder.

– Vi tycker också att man som resenär behöver reflektera över vilka villkor de som jobbar i bolaget man flyger med arbetar under.

Har ni varit dåliga på att kommunicera att ni har opinionsbildat till medlemmarna?
– Det vet jag inte. Vi har fört ut information om hur vi jobbar med området på flera olika sätt, men man kan alltid göra mer och bättre.

Primera

Primera Air ägs av isländska Primera Travel Group.

Primera Air Scandinavia (PAS) har sitt huvudkontor i Köpenhamn och Primera Air Nordic (PAN) i Riga. Kabinpersonalen i Sverige har varit anställda och blivit uppsagda av PAS. Förmodligen är det PAN som kommer att fortsätta trafiken i Sverige, tror Tomas Ahlgren, men från Malmöbasen då Arlanda stängs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.