Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Flyganställda fick ingen vilodag

Två kabinanställda fick jobba i över ett dygn, fördelat på två arbetspass, vilket gjorde att de hade rätt till en vilodag. Men någon sådan beviljades inte av uthyrningsföretaget. Nu stämmer Unionen företaget för kollektivavtalsbrott.
Lina Björk Publicerad
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
I november och december förra året jobbade två i kabinpersonalen över 25 timmar vardera under två arbetspass. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Att kabinpersonal som sköter både säkerhet och komfort på flygplan ska vara utvilade är viktigt. Det är också därför det finns vissa regler som styr hur mycket man får jobba och hur mycket man bör vara ledig för att återhämta sig mellan arbetspassen. En kollektivavtalad bestämmelse är att om två av varandra efterföljande arbetspass överstiger 24 timmar så ska den anställde få en vilodag, alltså en ledig dag som kompensation.

Bolaget som bedriver personaluthyrning på Arlanda inom flygbranschen tummade dock på den regeln i november och december förra året då två i kabinpersonalen jobbade över 25 timmar vardera under två arbetspass.

– Om det händer så ska man kompenseras med en vilodag som ska vara minst ett dygn på hemmabasen. Men så har inte skett i det här fallet, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och företräder de två medlemmarna i arbetsdomstolen.

Tvisten har förhandlats både lokalt och centralt men parterna har inte kommit överens. Nu stämmer Unionen företaget på 10 000 kronor vardera till medlemmarna som inte fått den kompensation de haft rätt till, och 75 000 för kollektivavtalsbrott till Unionen.

 

*I en tidigare version av artikeln hade vi en rubrik som kunde misstolkas. Den är nu ändrad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.