Kvinnan är född och uppvuxen i Kina och har ett stort kontaktnät där. I augusti 2017 fick hon anställning som säljare på ett svenskt mjukvaruföretag med uppdrag att teckna avtal med kinesiska kunder. Förutom månadslön hade hon ett bonusavtal baserat på de affärer hon gjorde. Kvinnan gjorde flera tjänsteresor till Kina och tecknade två avtal värda 110 000 amerikanska dollar, respektive 60 000 amerikanska dollar. Enligt hennes bonusavtal skulle hon få fem procent av affärernas storlek.
Kvinnan upplevde att hennes svenska kollegor inte förstod kinesisk affärskultur och att de hade bristande förståelse för kinesisk kultur och hur kunderna skulle hanteras. När hon framförde det till sin chef – som också är bolagets vd – försvarade han kollegorna och därefter upplevde kvinnan att företaget blev kritiskt inställt till henne.
Kort därefter uppmanades kvinnan att sluta frivilligt på företaget. Hon avböjde och dagen därpå fick hon ett mejl där det framkom att företaget tänkte avskeda henne. Samma dag kontaktade kvinnan Unionen som begärde överläggning med bolaget och senare också en förhandling om avskedandet. Vid den hävdade företaget att det fanns flera skäl till avskedandet men ville inte utveckla sina påståenden och kunde inte heller bevisa dem.
Unionen anser att det inte fanns skäl att avskeda kvinnan och har därför stämt företaget. Kvinnan kräver skadestånd på 120 000 kronor samt bonusersättning på 78 000 kronor för de avtal som hon tecknat, men inte fått ersättning för.
