Arbetsgivaren ansåg att mannen presterade för lite och sade upp honom. Själv hävdar medlemmen att han inte kunnat utföra sina arbetsuppgifter eftersom han saknat både dator och telefon. Nu stämmer Unionen dataföretaget på sammanlagt 120 000 kronor.
När han inte fått några arbetsredskap och sedan uppmanats att ta semester fanns inte så mycket att rapportera efter sommaren. Då sades han upp på grund av för låg prestation. Mark Lennihan/AP/TT
Mannen anställdes som sales manager på våren 2013, men lånades snabbt ut till ett annat bolag som hade sin verksamhet i Storbritannien. Under sina två första månader fick han ingen jobbmobil eller dator, eller tillgång till bolagets interna system. Därför kom han inte igång fullt ut med sina arbetsuppgifter förrän i juni. Början av sommaren var dock väldigt lugn. Chefen sa därför att han kunde ta semester, vilket han gjorde.
Väl tillbaka blev medlemmen kallad till ett möte där han ombads redogöra för hur arbetet gått under sommaren. Eftersom han varken haft tillgång till arbetsredskap under våren och sedan tagit semester när han uppmanades till det hade han inte mycket att berätta, vilket chefen såg som mycket allvarligt och bad honom att säga upp sig själv.
Medlemmen hade inte fått någon kritik för sitt arbete och sade därför nej. Han fick då nya arbetsuppgifter och uppmanades att söka andra tjänster inom bolaget. När han erbjöds en annan tjänst med kraftig lönesänkning tvingades han att tacka ja, eftersom han skulle sägas upp på grund av arbetsbrist om han tackade nej. Arbetet flöt på bra, men före sommaren var det dags igen. Bolaget ville nu säga upp honom på grund av personliga skäl.
Man har dock varken försökt omplacera medlemmen eller gett honom chans att bättra sig. Unionen stämmer därför bolaget och begär 120 000 kronor i skadestånd.
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.
Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nyttit-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Arbetsdomstolen kan få mer pengar
Men nu kan Kollega avslöja att regeringentittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:
”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."
Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.
Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.
AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader. Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen: – Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.
Konsekvenserna oroar Unionen
Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
Malin Wulkan.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.
”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”
Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk. – Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan. – Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.
Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen. – Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.
Almega: Ökat tryck på uppgörelser
En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
Jonas Stenmo Foto: Almega
– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.
Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.
Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.
Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans. Källa: AD
Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem
En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022.
I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.
Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las – lagen om anställningsskydd.
Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom.
"Stannar mellan parterna"
Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen.
Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.
– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.
