Unionen har haft flera ärenden där arbetsgivare gått in och tittat på anställdas mejlkonversation för att sedan använda mejlen mot medarbetare som man vill bli av med. Frågan om arbetsgivaren har haft rätt att göra det eller inte är inte helt enkel att besvara.
- Nej, hävdar Erik Grahn, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, som tillsammans med sin kollega Susanna Kjällström skrivit en ny bok om reglerna kring integritetsskydd.
- Jo, svarar Sophie Thörne arbetsrättschef vid arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting.
Europadomstolen har i en nyligen avkunnad dom slagit fast att staten är skyldig att skydda arbetstagarnas personliga integritet. Domstolen kom fram till att artikel 8 i europakonventionen kränkts när en rumänsk arbetsgivare i smyg kollade en arbetstagares mejl. Enligt Erik Grahn måste Datainspektionens tidigare beslut att arbetsgivare under vissa omständigheter, till exempel när det finns misstanke om illojalt beteende, får gå in och kolla mejl, omvärderas efter den aktuella domen.
Men Sophie Thörne delar inte den uppfattningen.
- Man kan inte entydigt säga att man inte får lästa anställdas e-post. På jobbet är det arbetsgivarens utrustning som används och finns det misstanke om oegentligheter så finns det skäl att kolla mejlen.
- Det är ju legio att gå in i mejlen när det finns misstankar om att någon sprider företagshemligheter, menar Anders Nordström, arbetsrättsadvokat och åhörare.
Att kolla mejlen är inte den enda metoden en arbetsgivare har att bevaka sina medarbetare. Det förekommer drogtester, gps-spårning och utpasseringskontroller och antalet registerutdrag från polisens belastningsregister har mångdubblats. 2016 levererades över en miljon utdrag. TCO presenterade för något år sedan en undersökning som visar att en majoritet av de tillfrågade anser att övervakningen och kontrollen i arbetslivet ökar kontinuerligt.
- Det blir billigare och billigare att övervaka personalen och mer lockande för arbetsgivarna att använda sig av tekniken för att bygga upp case mot anställda i syfte att göra sig av med dem, hävdar Erik Grahn.
- Jag tycker inte det finns någon övervakningsiver bland arbetsgivare. De senaste tio åren har vi på SKL bara haft två ärenden där personuppgiftslagen, pul, aktualiserats, säger Sophie Thörne.
Båda parter är dock överens om att det finns behov av att se över lagstiftningen kring integriteten i arbetslivet.
- Det finns luckor i skyddet för arbetstagarens integritet som behöver täppas till, menar Erik Grahn.
- Det finns inget sätt för en anställd att säga nej till kontroller utan att spela med sin anställning som insats, konstaterar Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd.
