Enligt ursprungslandsprincipen ska hemlandets lagar och avtal råda för arbetstagare utomlands. Orimligt anser flera fackliga instanser som oroar sig för att det kan leda till social dumpning.
- Det skulle innebära att man kan få 25 olika lagar på en byggarbetsplats. Men jag tror att det går att få pragmatiska lösningar, säger Sven Svensson på LO:s, TCO:s och Sacos Brysselkontor.
Sysselsättningsutskottet föreslår också att man ska kunna kräva att utländska företag har en arbetsgivarrepresentant i det land de utför arbete. För svensk del är det avgörande för att kunna teckna kollektivavtal.
- I grunden handlar det om att de arbetsrättsliga systemen inte ska undergrävas av direktivet. Här har vi byggt upp nationella system under lång tid. Att rycka bort det kan få oöverskådliga konsekvenser. EU ska lägga miniminivåer. De ska inte ge sig på de nationella reglerna. Det finns klart i EU:s fördrag, säger Sven Svensson.
I det arbetspapper som sysselsättningsutskottets rapportör Anne van Lancker nu har presenterat har man tagit in mycket av den kritik som framförts av bland andra Europafacket.
- Rapportören har mycket väl förstått vad det handlar om. Det är tre saker som måste ordnas: de fackliga grundrättigheterna, det vill säga rätten att förhandla, teckna avtal och konflikträtten ska inte betraktas som hinder för fri rörlighet, arbetsrätten ska styras av de internationella och nationella instrument som finns och till sist måste det skapas praktiska förutsättningar för att tillämpa reglerna.
Förslaget till tjänstedirektiv presenterades av EU-kommissionen för ett år sedan och ska behandlas i flera instanser. Det kan ta lång tid innan det finns ett färdigbehandlat förslag att ta ställning till.
- Ett snabbt ärende tar två år. Det finns de som tagit 33 år, säger Sven Svensson.
LINDA SVENSSON
- Det skulle innebära att man kan få 25 olika lagar på en byggarbetsplats. Men jag tror att det går att få pragmatiska lösningar, säger Sven Svensson på LO:s, TCO:s och Sacos Brysselkontor.
Sysselsättningsutskottet föreslår också att man ska kunna kräva att utländska företag har en arbetsgivarrepresentant i det land de utför arbete. För svensk del är det avgörande för att kunna teckna kollektivavtal.
- I grunden handlar det om att de arbetsrättsliga systemen inte ska undergrävas av direktivet. Här har vi byggt upp nationella system under lång tid. Att rycka bort det kan få oöverskådliga konsekvenser. EU ska lägga miniminivåer. De ska inte ge sig på de nationella reglerna. Det finns klart i EU:s fördrag, säger Sven Svensson.
I det arbetspapper som sysselsättningsutskottets rapportör Anne van Lancker nu har presenterat har man tagit in mycket av den kritik som framförts av bland andra Europafacket.
- Rapportören har mycket väl förstått vad det handlar om. Det är tre saker som måste ordnas: de fackliga grundrättigheterna, det vill säga rätten att förhandla, teckna avtal och konflikträtten ska inte betraktas som hinder för fri rörlighet, arbetsrätten ska styras av de internationella och nationella instrument som finns och till sist måste det skapas praktiska förutsättningar för att tillämpa reglerna.
Förslaget till tjänstedirektiv presenterades av EU-kommissionen för ett år sedan och ska behandlas i flera instanser. Det kan ta lång tid innan det finns ett färdigbehandlat förslag att ta ställning till.
- Ett snabbt ärende tar två år. Det finns de som tagit 33 år, säger Sven Svensson.
LINDA SVENSSON
