Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackliga representanter har stort stöd i bolagsstyrelser

Majoriteten av de stora bolagens vd:ar och styrelseordförande är ense om att de fackligt utsedda styrelseledamöterna bidrar till ett positivt arbetsklimat. Det visar en undersökning som PTK gjort.
Publicerad
PTK utbildar runt 300 styrelserepresentanter varje år. Totalt räknar man med att det finns mellan 4 000 och 5 000 förtroendevalda tjänstemän i bolagens styrelser.
I en enkät till bland andra Astra Zeneca, Volvo, Electrolux, Ericsson, Ica, SAS och Telia Sonera har man frågat vd:ar, styrelseordförande och arbetstagarrepresentanter hur de ser på de anställdas deltagande i styrelsearbetet.
Svaren visar bland annat att 88 procent av ordförandena anser att arbetstagarrepresentanterna bidrar till att besluten förankras bättre bland de anställda och 65 procent av vd:arna tycker att det blir lättare att genomföra svåra beslut.
- Vi tolkar det som att vi bidrar med något positivt i styrelserummen, säger Eva Karnehed på PTK.
Å andra sidan anser drygt hälften av bolagens vd:ar att risken ökar för att information läcker ut, och att man riskerar motsättningar i styrelsen. Den bilden delas dock inte av styrelseordförandena där blott nio procent anser att anställdas deltagande i styrelsearbetet ökar risken för motsättningar, lika stor andel som bland arbetstagarrepresentanterna själva.
Totalt menar drygt 90 procent att samarbetsklimatet är bra eller till och med mycket bra.
- Vi gjorde en undersökning för fyra fem år sedan tillsammans med LO. Tendensen är liknande, säger Eva Karnehed.
Arbetstagarrepresentanternas uppgift i styrelsearbetet är tvådelad. Främst ska bolagets bästa stå, men därefter gäller det att bevaka de anställdas intressen.
- I de allra flesta fall är det samma sak. Åtminstone på lång sikt. Genom att skära ned på personalen kan man rädda jobben för andra. Det är en jättejobbig sits, men jag tycker nog ändå att våra representanter går rakryggade ur sådana situationer.
PTK har inga rekommendationer när det gäller fördelningen av det fackliga arbetet, men Eva Karnehed förordar ändå att klubbordförande och styrelserepresentant inte är en och samma person.
- Det är mest praktiskt om man kan sära på rollerna. Vi vet i och för sig vilken mössa vi har på oss om vi går in och förhandlar eller om vi sitter i möte med styrelsen, men det är inte alltid som arbetsgivarna förstår skillnaden. Dessutom är det lämpligt att dela uppdragen med tanke på arbetsbördan.
Facket har rätt till två ordinarie representanter samt två suppleanter i bolag med mer än 25 anställda. I företag med över 1 000 anställda har man laglig rätt till tre ordinarie och tre suppleanter.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Chef får halv miljon – efter att ha fått sparken

En ekonomichef på ett byggbolag blev avskedad. På helt felaktiga grunder ansåg han och Unionen, som tog fallet till domstol. Nu är parterna överens om förlikning, som ger mannen 500 000 kronor.
Sandra Lund Publicerad 19 maj 2026, kl 06:02
En persons hand syns i bild, den signerar ett dokument
Den ekonomichef som blev avskedad får nu en halv miljon kronor efter en förlikning mellan fack och arbetsgivare. Foto: Jessica Gow/TT

Mannen hade knappt jobbat i ett halvår på bolaget, där han skulle ansvara bland annat för budgetering och affärsutveckling. Ett halvår senare ville bolaget köpa ut honom, men han vägrade.

Då inledde arbetsgivaren en process för att bli av med honom. Orsaken till det ska ha varit olika syn på vem som egentligen skrivit under en blankett, som skulle skickas in till ett fondbolag där vissa anställda hade sina pensionsförsäkringar. Bolaget anser att chefen förfalskat vd:ns namnteckning.

Får en halv miljon efter förlikning

Ekonomichefen och hans fackförbund Unionen menar att det inte stämmer, och att chefen saknade skäl att sparka honom. Därför stämde man bolaget till Arbetsdomstolen (AD), vilket Kollega tidigare berättat.

Unionen yrkade då på dryga 160 000 kronor för bland annat utebliven lön, tjänstepension och bilförmån. 

Samt ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.

Nu har parterna i stället kommit överens i en så kallad förlikning. Mannen får nu 500 000 kronor.