Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackliga representanter har stort stöd i bolagsstyrelser

Majoriteten av de stora bolagens vd:ar och styrelseordförande är ense om att de fackligt utsedda styrelseledamöterna bidrar till ett positivt arbetsklimat. Det visar en undersökning som PTK gjort.
Publicerad
PTK utbildar runt 300 styrelserepresentanter varje år. Totalt räknar man med att det finns mellan 4 000 och 5 000 förtroendevalda tjänstemän i bolagens styrelser.
I en enkät till bland andra Astra Zeneca, Volvo, Electrolux, Ericsson, Ica, SAS och Telia Sonera har man frågat vd:ar, styrelseordförande och arbetstagarrepresentanter hur de ser på de anställdas deltagande i styrelsearbetet.
Svaren visar bland annat att 88 procent av ordförandena anser att arbetstagarrepresentanterna bidrar till att besluten förankras bättre bland de anställda och 65 procent av vd:arna tycker att det blir lättare att genomföra svåra beslut.
- Vi tolkar det som att vi bidrar med något positivt i styrelserummen, säger Eva Karnehed på PTK.
Å andra sidan anser drygt hälften av bolagens vd:ar att risken ökar för att information läcker ut, och att man riskerar motsättningar i styrelsen. Den bilden delas dock inte av styrelseordförandena där blott nio procent anser att anställdas deltagande i styrelsearbetet ökar risken för motsättningar, lika stor andel som bland arbetstagarrepresentanterna själva.
Totalt menar drygt 90 procent att samarbetsklimatet är bra eller till och med mycket bra.
- Vi gjorde en undersökning för fyra fem år sedan tillsammans med LO. Tendensen är liknande, säger Eva Karnehed.
Arbetstagarrepresentanternas uppgift i styrelsearbetet är tvådelad. Främst ska bolagets bästa stå, men därefter gäller det att bevaka de anställdas intressen.
- I de allra flesta fall är det samma sak. Åtminstone på lång sikt. Genom att skära ned på personalen kan man rädda jobben för andra. Det är en jättejobbig sits, men jag tycker nog ändå att våra representanter går rakryggade ur sådana situationer.
PTK har inga rekommendationer när det gäller fördelningen av det fackliga arbetet, men Eva Karnehed förordar ändå att klubbordförande och styrelserepresentant inte är en och samma person.
- Det är mest praktiskt om man kan sära på rollerna. Vi vet i och för sig vilken mössa vi har på oss om vi går in och förhandlar eller om vi sitter i möte med styrelsen, men det är inte alltid som arbetsgivarna förstår skillnaden. Dessutom är det lämpligt att dela uppdragen med tanke på arbetsbördan.
Facket har rätt till två ordinarie representanter samt två suppleanter i bolag med mer än 25 anställda. I företag med över 1 000 anställda har man laglig rätt till tre ordinarie och tre suppleanter.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.