Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackliga representanter har stort stöd i bolagsstyrelser

Majoriteten av de stora bolagens vd:ar och styrelseordförande är ense om att de fackligt utsedda styrelseledamöterna bidrar till ett positivt arbetsklimat. Det visar en undersökning som PTK gjort.
Publicerad
PTK utbildar runt 300 styrelserepresentanter varje år. Totalt räknar man med att det finns mellan 4 000 och 5 000 förtroendevalda tjänstemän i bolagens styrelser.
I en enkät till bland andra Astra Zeneca, Volvo, Electrolux, Ericsson, Ica, SAS och Telia Sonera har man frågat vd:ar, styrelseordförande och arbetstagarrepresentanter hur de ser på de anställdas deltagande i styrelsearbetet.
Svaren visar bland annat att 88 procent av ordförandena anser att arbetstagarrepresentanterna bidrar till att besluten förankras bättre bland de anställda och 65 procent av vd:arna tycker att det blir lättare att genomföra svåra beslut.
- Vi tolkar det som att vi bidrar med något positivt i styrelserummen, säger Eva Karnehed på PTK.
Å andra sidan anser drygt hälften av bolagens vd:ar att risken ökar för att information läcker ut, och att man riskerar motsättningar i styrelsen. Den bilden delas dock inte av styrelseordförandena där blott nio procent anser att anställdas deltagande i styrelsearbetet ökar risken för motsättningar, lika stor andel som bland arbetstagarrepresentanterna själva.
Totalt menar drygt 90 procent att samarbetsklimatet är bra eller till och med mycket bra.
- Vi gjorde en undersökning för fyra fem år sedan tillsammans med LO. Tendensen är liknande, säger Eva Karnehed.
Arbetstagarrepresentanternas uppgift i styrelsearbetet är tvådelad. Främst ska bolagets bästa stå, men därefter gäller det att bevaka de anställdas intressen.
- I de allra flesta fall är det samma sak. Åtminstone på lång sikt. Genom att skära ned på personalen kan man rädda jobben för andra. Det är en jättejobbig sits, men jag tycker nog ändå att våra representanter går rakryggade ur sådana situationer.
PTK har inga rekommendationer när det gäller fördelningen av det fackliga arbetet, men Eva Karnehed förordar ändå att klubbordförande och styrelserepresentant inte är en och samma person.
- Det är mest praktiskt om man kan sära på rollerna. Vi vet i och för sig vilken mössa vi har på oss om vi går in och förhandlar eller om vi sitter i möte med styrelsen, men det är inte alltid som arbetsgivarna förstår skillnaden. Dessutom är det lämpligt att dela uppdragen med tanke på arbetsbördan.
Facket har rätt till två ordinarie representanter samt två suppleanter i bolag med mer än 25 anställda. I företag med över 1 000 anställda har man laglig rätt till tre ordinarie och tre suppleanter.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.