Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facklig kritik mot ny visselblåsarlag

Den nya statliga utredningen som lagt fram ett förslag hur visselblåsare kan få ett starkare skydd har kritiserats av flera fackförbund. Men Unionen tycker att förslaget i huvudsak är bra.
Petra Rendik Publicerad

I går skrev Kollega om förslaget som skulle innebära att en arbetstagare som larmar om allvarliga missförhållanden på jobbet ska få ett starkare skydd genom en ny arbetsrättslig lag. Om visselblåsaren drabbas av repressalier från arbetsgivaren kan man få rätt till skadestånd. En arbetsgivare måste ha fungerande rutiner så att medarbetare ska våga larma internt om det som inte står rätt till.

Det är framförallt kravet på att man måste börja larma internt som kritiserats. Det är först om arbetsgivaren struntar att göra något åt missförhållandena som medarbetaren kan larma externt, exempel media, enligt förslaget.

Visions förbundsordförande Annika Strandhäll säger i pressmeddelande att det inte är någon bra ordning att först behöva larma internt, då röjer visselblåsaren sin identitet. Chansen att man därefter vågar larma externt om arbetsgivaren inte gör något minskar menar hon.

Ola Sundström som är förbundsjurist på Unionen håller delvis med i kritiken men tycker att ändå att förslaget i grunden är bra.

- Inom offentliga sektorn finns meddelarskyddet, vi har bara en ganska svag rättspraxis att luta oss mot. Därför tycker jag att det är bra med en tydlig lag som stärker yttrandefriheten. Bara att det är en lag är i sig är ett symbolvärde. Men sen ser jag problemet med man måste blåsa intern innan man blåser extern, säger han.

Skyddet skulle stärkas ytterligare om kravet på att blåsa internt togs bort men samtidigt tror Ola Sundström att förslaget, som föreslås träda i kraft 1 juli nästa år, ändå kommer att leda till att fler vågar larma om missförhållanden på jobbet.

- Lagen kommer att tvinga arbetsgivare att bli seriösare i att ta emot kritik och bli måna om att lyssna på sina medarbetare. Arbetsgivaren måste ha en intern visselblåsarfunktion som också ska fungera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.