Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facklig kritik mot ny visselblåsarlag

Den nya statliga utredningen som lagt fram ett förslag hur visselblåsare kan få ett starkare skydd har kritiserats av flera fackförbund. Men Unionen tycker att förslaget i huvudsak är bra.
Petra Rendik Publicerad

I går skrev Kollega om förslaget som skulle innebära att en arbetstagare som larmar om allvarliga missförhållanden på jobbet ska få ett starkare skydd genom en ny arbetsrättslig lag. Om visselblåsaren drabbas av repressalier från arbetsgivaren kan man få rätt till skadestånd. En arbetsgivare måste ha fungerande rutiner så att medarbetare ska våga larma internt om det som inte står rätt till.

Det är framförallt kravet på att man måste börja larma internt som kritiserats. Det är först om arbetsgivaren struntar att göra något åt missförhållandena som medarbetaren kan larma externt, exempel media, enligt förslaget.

Visions förbundsordförande Annika Strandhäll säger i pressmeddelande att det inte är någon bra ordning att först behöva larma internt, då röjer visselblåsaren sin identitet. Chansen att man därefter vågar larma externt om arbetsgivaren inte gör något minskar menar hon.

Ola Sundström som är förbundsjurist på Unionen håller delvis med i kritiken men tycker att ändå att förslaget i grunden är bra.

- Inom offentliga sektorn finns meddelarskyddet, vi har bara en ganska svag rättspraxis att luta oss mot. Därför tycker jag att det är bra med en tydlig lag som stärker yttrandefriheten. Bara att det är en lag är i sig är ett symbolvärde. Men sen ser jag problemet med man måste blåsa intern innan man blåser extern, säger han.

Skyddet skulle stärkas ytterligare om kravet på att blåsa internt togs bort men samtidigt tror Ola Sundström att förslaget, som föreslås träda i kraft 1 juli nästa år, ändå kommer att leda till att fler vågar larma om missförhållanden på jobbet.

- Lagen kommer att tvinga arbetsgivare att bli seriösare i att ta emot kritik och bli måna om att lyssna på sina medarbetare. Arbetsgivaren måste ha en intern visselblåsarfunktion som också ska fungera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.