Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facklig kritik mot ny visselblåsarlag

Den nya statliga utredningen som lagt fram ett förslag hur visselblåsare kan få ett starkare skydd har kritiserats av flera fackförbund. Men Unionen tycker att förslaget i huvudsak är bra.
Petra Rendik Publicerad

I går skrev Kollega om förslaget som skulle innebära att en arbetstagare som larmar om allvarliga missförhållanden på jobbet ska få ett starkare skydd genom en ny arbetsrättslig lag. Om visselblåsaren drabbas av repressalier från arbetsgivaren kan man få rätt till skadestånd. En arbetsgivare måste ha fungerande rutiner så att medarbetare ska våga larma internt om det som inte står rätt till.

Det är framförallt kravet på att man måste börja larma internt som kritiserats. Det är först om arbetsgivaren struntar att göra något åt missförhållandena som medarbetaren kan larma externt, exempel media, enligt förslaget.

Visions förbundsordförande Annika Strandhäll säger i pressmeddelande att det inte är någon bra ordning att först behöva larma internt, då röjer visselblåsaren sin identitet. Chansen att man därefter vågar larma externt om arbetsgivaren inte gör något minskar menar hon.

Ola Sundström som är förbundsjurist på Unionen håller delvis med i kritiken men tycker att ändå att förslaget i grunden är bra.

- Inom offentliga sektorn finns meddelarskyddet, vi har bara en ganska svag rättspraxis att luta oss mot. Därför tycker jag att det är bra med en tydlig lag som stärker yttrandefriheten. Bara att det är en lag är i sig är ett symbolvärde. Men sen ser jag problemet med man måste blåsa intern innan man blåser extern, säger han.

Skyddet skulle stärkas ytterligare om kravet på att blåsa internt togs bort men samtidigt tror Ola Sundström att förslaget, som föreslås träda i kraft 1 juli nästa år, ändå kommer att leda till att fler vågar larma om missförhållanden på jobbet.

- Lagen kommer att tvinga arbetsgivare att bli seriösare i att ta emot kritik och bli måna om att lyssna på sina medarbetare. Arbetsgivaren måste ha en intern visselblåsarfunktion som också ska fungera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.