Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facklig kritik mot ny visselblåsarlag

Den nya statliga utredningen som lagt fram ett förslag hur visselblåsare kan få ett starkare skydd har kritiserats av flera fackförbund. Men Unionen tycker att förslaget i huvudsak är bra.
Petra Rendik Publicerad

I går skrev Kollega om förslaget som skulle innebära att en arbetstagare som larmar om allvarliga missförhållanden på jobbet ska få ett starkare skydd genom en ny arbetsrättslig lag. Om visselblåsaren drabbas av repressalier från arbetsgivaren kan man få rätt till skadestånd. En arbetsgivare måste ha fungerande rutiner så att medarbetare ska våga larma internt om det som inte står rätt till.

Det är framförallt kravet på att man måste börja larma internt som kritiserats. Det är först om arbetsgivaren struntar att göra något åt missförhållandena som medarbetaren kan larma externt, exempel media, enligt förslaget.

Visions förbundsordförande Annika Strandhäll säger i pressmeddelande att det inte är någon bra ordning att först behöva larma internt, då röjer visselblåsaren sin identitet. Chansen att man därefter vågar larma externt om arbetsgivaren inte gör något minskar menar hon.

Ola Sundström som är förbundsjurist på Unionen håller delvis med i kritiken men tycker att ändå att förslaget i grunden är bra.

- Inom offentliga sektorn finns meddelarskyddet, vi har bara en ganska svag rättspraxis att luta oss mot. Därför tycker jag att det är bra med en tydlig lag som stärker yttrandefriheten. Bara att det är en lag är i sig är ett symbolvärde. Men sen ser jag problemet med man måste blåsa intern innan man blåser extern, säger han.

Skyddet skulle stärkas ytterligare om kravet på att blåsa internt togs bort men samtidigt tror Ola Sundström att förslaget, som föreslås träda i kraft 1 juli nästa år, ändå kommer att leda till att fler vågar larma om missförhållanden på jobbet.

- Lagen kommer att tvinga arbetsgivare att bli seriösare i att ta emot kritik och bli måna om att lyssna på sina medarbetare. Arbetsgivaren måste ha en intern visselblåsarfunktion som också ska fungera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.