Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facklig kritik mot ny visselblåsarlag

Den nya statliga utredningen som lagt fram ett förslag hur visselblåsare kan få ett starkare skydd har kritiserats av flera fackförbund. Men Unionen tycker att förslaget i huvudsak är bra.
Petra Rendik Publicerad

I går skrev Kollega om förslaget som skulle innebära att en arbetstagare som larmar om allvarliga missförhållanden på jobbet ska få ett starkare skydd genom en ny arbetsrättslig lag. Om visselblåsaren drabbas av repressalier från arbetsgivaren kan man få rätt till skadestånd. En arbetsgivare måste ha fungerande rutiner så att medarbetare ska våga larma internt om det som inte står rätt till.

Det är framförallt kravet på att man måste börja larma internt som kritiserats. Det är först om arbetsgivaren struntar att göra något åt missförhållandena som medarbetaren kan larma externt, exempel media, enligt förslaget.

Visions förbundsordförande Annika Strandhäll säger i pressmeddelande att det inte är någon bra ordning att först behöva larma internt, då röjer visselblåsaren sin identitet. Chansen att man därefter vågar larma externt om arbetsgivaren inte gör något minskar menar hon.

Ola Sundström som är förbundsjurist på Unionen håller delvis med i kritiken men tycker att ändå att förslaget i grunden är bra.

- Inom offentliga sektorn finns meddelarskyddet, vi har bara en ganska svag rättspraxis att luta oss mot. Därför tycker jag att det är bra med en tydlig lag som stärker yttrandefriheten. Bara att det är en lag är i sig är ett symbolvärde. Men sen ser jag problemet med man måste blåsa intern innan man blåser extern, säger han.

Skyddet skulle stärkas ytterligare om kravet på att blåsa internt togs bort men samtidigt tror Ola Sundström att förslaget, som föreslås träda i kraft 1 juli nästa år, ändå kommer att leda till att fler vågar larma om missförhållanden på jobbet.

- Lagen kommer att tvinga arbetsgivare att bli seriösare i att ta emot kritik och bli måna om att lyssna på sina medarbetare. Arbetsgivaren måste ha en intern visselblåsarfunktion som också ska fungera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar