Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Starkare skydd för visselblåsare

Den som slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetet ska få starkare skydd. Det gäller både privat och offentlig sektor. En utredning lägger idag fram förslag på hur det ska gå till.
Publicerad
Colourbox
Förslaget, i den nya utredningen som presenteras i dag, innebär att en ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd införs. Enligt den ska den som drabbas av någon form av repressalier från arbetsgivaren kunna få upprättelse och skadestånd. Colourbox

I korthet går det ut på att arbetsgivare ska ha rutiner för hur anställda ska kunna larma, att visselblåsarens identitet ska skyddas och att den som larmar ska kunna få skadestånd om hen råkar ut för repressalier.

Vanvård, miljöstörande verksamhet, brottslighet som korruption eller mutor – det finns många exempel på att det är viktigt att det finns människor som slår larm. Men en visselblåsare kan stå väldigt ensam när det stormar. Därför kommer nu en statlig utredning med förslag på hur arbetstagare som slår larm kan skyddas.

Förslaget innebär att en ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd införs. Enligt den ska den som drabbas av någon form av repressalier från arbetsgivaren kunna få upprättelse och skadestånd.

Det ska dock handla om allvarliga missförhållanden som visselblåsaren känner till och huvudregeln är att man ska slå larm internt i första hand.

Utredningen föreslår också att arbetsgivare ska bli skyldiga att införa rutiner för att möjliggöra att anställda ska kunna slå larm. Detta ska finnas inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som regleras i Arbetsmiljölagen. Men exakt hur denna skyldighet ska se ut är upp till de enskilda arbetsgivarna. Det ställs högre krav på stora arbetsgivare och företag som är särskilt utsatta för risker.

Till sist ska den som larmar få sin identitet skyddad. Det gäller både om man larmar internt eller externt till någon myndighet eller offentliggör det på annat sätt. Det blir en utvidgning av sekretesslagen och den berör alla som tar emot en arbetstagares larm.

För att kunna få skydd enligt lagen ska det handla om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Det vill man slå fast delvis på grund av erfarenheter i Norge, där det finns en liknande lag och där man ibland hamnat i att personalproblem tagits upp inom ramen för lagen.

Studier visar att många anställda i Sverige struntar i att larma om missförhållanden och förhoppningen från utredarna är att de nya reglerna ska göra att oegentligheter blir kända och kan åtgärdas. Det ska vara tydliga regler om hur man ska göra.

I höstas kom ett förslag från en annan utredning om att meddelarfrihet ska gälla anställda i vård, skola, omsorg även i privat verksamhet. Den nya utredningen tar inte särskilt upp meddelarfriheten, men det nya lagförslaget om stärkt skydd ska gälla även när man på något sätt offentliggör uppgifter om allvarliga missförhållanden.

Utredningen ska skickas ut på remiss nu och förslagen föreslås träda i kraft i juli 2015.

Carita Andersson
brev@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ringde sig själv i Telias kundtjänst – fick sparken

Medarbetaren ringde sig själv för att hinna med jobbet i kundtjänst för Telia. För det fick personen sparken. Nu stäms Telia av Unionen för ogiltigt avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad 12 juni 2025, kl 09:27
Teliaskylt
Arbetet i Telias kundtjänst beskrivs som pressat i en stämningsansökan från Unionen. En kundtjänstanställd ringde upp sig själv för att hinna med jobbet men fick sparken för det. Nu stämmer facket företaget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Artikeln har uppdaterats 16 juni.

Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog. 

Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen. 

Lyste rött i systemet

Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet. 

Chefen: Sköt det snyggt

Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.

Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen. 

När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken. 

Stäms på 190 000 kronor

Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund. 

Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet. 

Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten. 

"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.