Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken mobiliserar för att värna biljobben

Genom att ställa villkor för att "tävla" om en framtida bilproduktion och utlysa strejk vid en nedläggningshotad fabrik försöker nu facken vid GME och Europafacket rädda den västerländska bilindustrin.
Publicerad
I våras utlyste General Motors Europa, GME, en slags tävling där man vill se fem västeuropeiska fabriker, däribland Saab Automobile i Trollhättan, kvalificera sig för en framtida tillverkning av nya modeller på den så kallade Deltaplattformen.
I kvalificeringen ingår bland annat att visa att produktionen ska ske i treskift, att övertidsersättning i princip inte ska förekomma och att raster kan flyttas hur som helst.
Facken har förklarat att man ser GM:s agerande som ett angrepp på arbetsrätten och att man misstänker att tävlingen kan vara ett sätt att avgöra vilka fabriker som får vara kvar framöver.
Vid de fem fabrikerna har man därför vägrat förhandla lokalt om de förändringar i löne- och anställningsvillkoren som ledningen kräver.
Först vill facken träffa ett europeiskt ramavtal där en garanti för att tävlingen inte resulterar i några nedläggningar eller tvingande uppsägningar ingår.
Men då de ännu inte fått träffa ledningen som inte heller svarat på kravet är frågan ännu inte avgjord.
Samtidigt är nu de anställdas representanter och Europafacket engagerade för en nedläggningshotad bilfabrik i Portugal, där drygt tusen GM-anställda riskerar förlora jobbet.
I dag inleddes en strejk vid fabriken som kommer att utvidgas enligt ett meddelande från GM:s europeiska företagsråd.
Att biljätten samtidigt beslutat etablera sig i St Petersburg och Warszawa är något som oroar och irriterar.
- Vi kämpar nu gemensamt för att undvika nedläggningar och behålla de fabriker som vi har i Västeuropa i den omstrukturering som sker, säger Lars R Johansson, Sifklubbens ordförande på Saab Automobile i Trollhättan.
- Samtidigt som man skär ner i Västeuropa så bygger man alltså upp i Östeuropa, trots den överkapacitet vi har. Nu vill vi ha besked om vilken långsiktig plan GM har.

ANITA TÄPP




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."