Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken förhandlar med Cell Network

- Vi vill nå bästa lösningen för medlemmarna, säger Hanna Brandt González, Sifs ombudsman för IT- och telekom om lönesänkningsstriden på Cell Network.
Publicerad
När Cell Network informerade personalen om att alla skulle sägas upp och återanställas med lägre lön begärde Sif central förhandling. Resultatet blev att företaget kallade in facken till nya lokala förhandlingar och avvaktade med att dela ut uppsägningarna.
- Vi vill inte ha lönesänkningar, säger Hanna Brandt González.
Men vilka alternativ som finns är ännu oklart.
Sif hävdar tillsammans med Jusek och Civilingenjörsförbundet att företagets planer strider mot arbetsrätten och kollektivavtalet.
- Det är ett kollektivavtalsbrott eftersom kollektivavtalet reglerar hur mycket lönerna ska höjas i siffror, säger Hanna Brandt González.
- Vi tolkar det också som ett brott mot las, eftersom skälet uppsägningen grundas på är lönesänkning, säger Hanna Brandt González.
Men rättsläget är oklart och Almegas VD Göran Trogen gör en annan tolkning.
- Utifrån rättlig synpunkt finns det inget absolut lönesänkningsskydd i Sifavtalet. Men de här avtalen är inte tillkomna för att sänka lönerna, de ska höja lönerna i förhandlingar, säger han.
Även om Göran Trogen anser att Cells agerande inte strider mot arbetsrätten vill han undvika en rättslig prövning.
- Det skulle vara beklagligt om vi får en rättslig strid i detta. I andra avseenden har vi funnit att de här avtalen är en framtidsmodell.
Mot bakgrund av att Cell Networks minskat antalet anställda från 2 300 till 800 efter förhandlingar med facket och det fortfarande råder obalans mellan kostnader och intäkter anser Göran Trogen att företagets agerande är rimligt.
- Företaget anser att en ny turordningslista skulle medföra att kompetensen blir för tunn.
Göran Trogen är kritisk till att facken på det sättet kan gå in och styra hur företag leds.
- Fackens veto förhindrar företaget att fortleva, säger han.
Samtidigt framhåller Göran Trogen att han ogillar generella lönesänkningar lika mycket som generella löneökningar.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."