Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken förhandlar med Cell Network

- Vi vill nå bästa lösningen för medlemmarna, säger Hanna Brandt González, Sifs ombudsman för IT- och telekom om lönesänkningsstriden på Cell Network.
Publicerad
När Cell Network informerade personalen om att alla skulle sägas upp och återanställas med lägre lön begärde Sif central förhandling. Resultatet blev att företaget kallade in facken till nya lokala förhandlingar och avvaktade med att dela ut uppsägningarna.
- Vi vill inte ha lönesänkningar, säger Hanna Brandt González.
Men vilka alternativ som finns är ännu oklart.
Sif hävdar tillsammans med Jusek och Civilingenjörsförbundet att företagets planer strider mot arbetsrätten och kollektivavtalet.
- Det är ett kollektivavtalsbrott eftersom kollektivavtalet reglerar hur mycket lönerna ska höjas i siffror, säger Hanna Brandt González.
- Vi tolkar det också som ett brott mot las, eftersom skälet uppsägningen grundas på är lönesänkning, säger Hanna Brandt González.
Men rättsläget är oklart och Almegas VD Göran Trogen gör en annan tolkning.
- Utifrån rättlig synpunkt finns det inget absolut lönesänkningsskydd i Sifavtalet. Men de här avtalen är inte tillkomna för att sänka lönerna, de ska höja lönerna i förhandlingar, säger han.
Även om Göran Trogen anser att Cells agerande inte strider mot arbetsrätten vill han undvika en rättslig prövning.
- Det skulle vara beklagligt om vi får en rättslig strid i detta. I andra avseenden har vi funnit att de här avtalen är en framtidsmodell.
Mot bakgrund av att Cell Networks minskat antalet anställda från 2 300 till 800 efter förhandlingar med facket och det fortfarande råder obalans mellan kostnader och intäkter anser Göran Trogen att företagets agerande är rimligt.
- Företaget anser att en ny turordningslista skulle medföra att kompetensen blir för tunn.
Göran Trogen är kritisk till att facken på det sättet kan gå in och styra hur företag leds.
- Fackens veto förhindrar företaget att fortleva, säger han.
Samtidigt framhåller Göran Trogen att han ogillar generella lönesänkningar lika mycket som generella löneökningar.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar