Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Bemanningsdomen från EU-domstolen handlar om en tvist om inhyrd arbetskraft i Finland. Flera finska kollektivavtal säger att inhyrd personal inte får ersätta fastanställd personal och att bemanningsanställda bara får hyras in tillfälligt. När ett finskt fackförbund begärde ersättning av ett företag som använt inhyrd personal som en permanent lösning vägrade arbetsgivaren att betala med hänvisning till att kollektivavtalet stred mot EU:s bemanningsdirektiv.
Men EU-domstolen ger facket rätt och säger att medlemsländernas nationella domstolar ska tillämpa bestämmelser i nationell rätt även om de innehåller förbud mot eller begränsningar av att hyra in personal. Arbetsmarknadens parter har därmed rätt att begränsa användandet av inhyrd arbetskraft genom kollektivavtal.
Sofia Råsmar, EU-rättsjurist på TCO, säger att domen kan få betydelse i Sverige om arbetsmarknadens parter väljer att använda sig av möjligheten att begränsa inhyrandet genom kollektivavtalen. Det skulle till exempel kunna handla om att inhyrning enbart får ske vid tillfälliga arbetstoppar.
– Det är svårt att sia om i nuläget, men i och med att rättsläget tydliggörs kan naturligtvis arbetsmarknadens parter känna sig trygga med att reglera användandet av inhyrd arbetskraft i kollektivavtal. Och domen kan självfallet öka incitamenten att använda den möjligheten, säger Sofia Råsmar.
Bemanningsdomen är en av flera domar från EU-domstolen där domstolen på senare tid tagit tydligare social hänsyn än tidigare. Enligt Sofia Råsmar är utvecklingen ett resultat av att Lissabonfördraget har börjat få genomslag, på så sätt att EU-rätten inte enbart är fokuserad på EU:s marknadsorienterade syften.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
