Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fack får begränsa inhyrd personal

Det är okej att begränsa användandet av inhyrd personal genom kollektivavtal. Det säger EU-domstolen i en nylig dom och menar att det inte strider mot EU:s bemanningsdirektiv.
Linnea Andersson Publicerad
AP Photo/Virginia Mayo
EU-domstolen ger arbetsmarknadens parter rätt att, via kollektivavtal, begränsa användandet av bemanningsanställda. AP Photo/Virginia Mayo

Bemanningsdomen från EU-domstolen handlar om en tvist om inhyrd arbetskraft i Finland. Flera finska kollektivavtal säger att inhyrd personal inte får ersätta fastanställd personal och att bemanningsanställda bara får hyras in tillfälligt. När ett finskt fackförbund begärde ersättning av ett företag som använt inhyrd personal som en permanent lösning vägrade arbetsgivaren att betala med hänvisning till att kollektivavtalet stred mot EU:s bemanningsdirektiv.

Men EU-domstolen ger facket rätt och säger att medlemsländernas nationella domstolar ska tillämpa bestämmelser i nationell rätt även om de innehåller förbud mot eller begränsningar av att hyra in personal. Arbetsmarknadens parter har därmed rätt att begränsa användandet av inhyrd arbetskraft genom kollektivavtal.

Sofia Råsmar, EU-rättsjurist på TCO, säger att domen kan få betydelse i Sverige om arbetsmarknadens parter väljer att använda sig av möjligheten att begränsa inhyrandet genom kollektivavtalen. Det skulle till exempel kunna handla om att inhyrning enbart får ske vid tillfälliga arbetstoppar.

– Det är svårt att sia om i nuläget, men i och med att rättsläget tydliggörs kan naturligtvis arbetsmarknadens parter känna sig trygga med att reglera användandet av inhyrd arbetskraft i kollektivavtal. Och domen kan självfallet öka incitamenten att använda den möjligheten, säger Sofia Råsmar.

Bemanningsdomen är en av flera domar från EU-domstolen där domstolen på senare tid tagit tydligare social hänsyn än tidigare. Enligt Sofia Råsmar är utvecklingen ett resultat av att Lissabonfördraget har börjat få genomslag, på så sätt att EU-rätten inte enbart är fokuserad på EU:s marknadsorienterade syften.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.