- 2 månader
- Du hotar en kollega till livet
- Du har svårt att samarbeta med kollegorna
- Undersöka om du kan omplaceras
- Omedelbart
- 45 dagar
- Du får lön under tvistens gång vid ett uppsägningsärende
- Arbetsdomstolen

Mannen jobbade som lagerarbetare och sedan produktionsledare på grossistföretaget Martin & Servera när han i våras blev avskedad. Orsakerna var enligt företaget: han hade avvikit från arbetsplatsen under instämplad tid, han hade inte stämplat in sina kollegor på rätt sätt, han hade orsakat bristande arbetsmiljö och slutligen hade han bett medarbetare om privata tjänster.
Mannen själv har gett förklaringar till händelserna. Bland annat har han åkt hem på raster och följt med sitt barn till sjukhus under arbetstid, men alltid kommunicerat det med sina chefer.
Grossistföretaget saknade tillfälligt avtal för nattarbete. Men enligt Unionens stämningsansökan har anställda varit pressade att bli klara med sitt plock av varor under kvällsskiftet, även om midnatt ibland passerats. Den tiden har tagits ut i ledighet eller ersättning efteråt. Det har hanterats likadant av alla andra produktionsledare och registrerad tid har även godkänts av attesterande chefer.
Den dåliga arbetsmiljön anser arbetsgivaren att mannen orsakat genom att bestraffa vissa medarbetare, medan han själv anser att han ställt rimliga krav på anställda som inte gjort sitt jobb.
Slutligen är det en vattenspridare som orsakat mannen problem. När en arbetskamrat skulle göra en körning till Norrköping frågade produktionsledaren om kollegan kunde tänka sig att ta med en vattenspridare hem som han köpt privat. Kollegan svarade ja.
Händelsen tillsammans med arbetsgivarens andra argument gjorde att mannen avskedades i maj.
Avskedande får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren, vilket Unionen inte anser att medlemmen har gjort. Unionen stämmer därför arbetsgivaren på 190 000 kronor i allmänt skadestånd och vill att domstolen förklarar avskedandet ogiltigt.
Kollega har sökt Martin & Servera som inte vill kommentera ärendet.
Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.
Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.
– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.
Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.
När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.
Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.
– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.
Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.
KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan
Miljonbelopp i skadestånd. Det kan bli resultatet om en anställd startar upp konkurrerande verksamhet eller tar med sig kunder till ett nytt jobb. Att ha en konkurrensklausul i anställningskontraktet innebär en förlängning av lojalitetsplikten: du får inte ta med dig viktig information från din arbetsgivare och använda den hos en konkurrent eller i egen verksamhet.
Så vad ska man tänka på? Det finns en del både före och efter du har skrivit på ditt anställningskontrakt.
1. Det är svårt att kräva saker innan du skrivit på anställningskontrakt för ett nytt jobb, men läs noggrant igenom vad en konkurrensklausul skulle betyda för dig.
2. Villkoren i ett anställningskontrakt är förhandlingsbara.
3. Får du kompensation? Enligt kollektivavtal har du rätt till skälig ersättning med 60 procent av den tidigare månadsinkomsten under tiden klausulen gäller.
4. Hur länge ska den gälla? Enligt praxis är det rimligt att en yttersta gräns kan ligga på ett år. Som längst får bindningstiden inte vara längre än två år.
5. Vad ska skyddas? Är det kundregister eller företagshemligheter är det okej, men klausuler som hindrar anställda från att söka nytt jobb är inte okej.
6. Finns det ett vite eller skadestånd? Du kan vara förpliktigad till ett skadestånd om du bryter mot klausulen. Det ska enligt avtal inte överstiga sex månadslöner.
1. Om du skrivit på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul så gäller den till ni kommit överens om annat eller att den prövats i domstol.
2. Även om klausulen känns oskälig är det viktigt att inte bryta mot den.
3. När du skrivit på ett kontrakt med en konkurrensklausul ska fackklubben på företaget informeras om det. Finns ingen klubb ska den lokala representanten informeras.
4. Om din arbetsgivare vill begära skadestånd för att du brutit på konkurrensklausulen ska det förhandlas lokalt via klubben om en sådan finns. Kommer man inte överens går det vidare centralt och slutligen kan tvisten lösas i en skiljenämnd. (En skiljenämnd är ett organ som i stället för en domstol avgör tvister som inte blir offentliga).
Tre anställda på ett dataspelsföretag hade en värvningsklausul i sitt anställningskontrakt som innebar att de under två år efter avslutad anställning inte fick anlita sina gamla kollegor. Förbudet gällde även för personer som börjat på företaget efter att de tre slutat. Arbetsdomstolen ansåg att värvningsklausulen hade tydliga inlåsningseffekter och motverkade rörligheten på arbetsmarknaden. Klausulerna bedömdes därför vara ogiltiga.
En regionchef på ett företag som jobbade med hushållsnära tjänster hade en konkurrensklausul i sitt anställningskontrakt, som förbjöd honom att konkurrera med företaget i två år efter avslutad anställning. Ingen kompensation skulle utgå under tiden.
Regionchefen startade ett snarlikt företag som sin forna arbetsgivare och drogs till domstol. Här gick man dock på den anställdes linje. Bindningstiden var för lång, han hade inte fått någon ersättning under tiden och klausulen förhindrade marknadskonkurrens snarare än skyddade kundregister och företagshemligheter. Den ansågs därför oskälig.
En konsult som jobbade på en redovisningsbyrå i Lund förbjöds att under två år efter avslutad anställning jobba med företagets kunder. När han bröt mot klausulen hävdade han att företaget begränsade hans möjlighet att utföra sitt arbete. Arbetsdomstolen gick dock på arbetsgivarens linje och konstaterade att Lund tillhör en av Sveriges största städer och han hade stor möjlighet att hitta andra kunder på annat håll än hos sin forna arbetsgivare. Han dömdes därför att betala skadestånd till redovisningsbyrån.
En företagare som jobbade i bilfraktsbranschen sålde sitt företag till ett bolag inom samma bransch. I affärsöverenskommelsen ingick en klausul som sa att mannen inte fick bedriva konkurrerande verksamhet, då skulle ett vite om fem miljoner kronor betalas ut. Mannen hjälpte dock sin svärson att starta upp ett företag inom samma härad och bolaget begärde sitt vite. Arbetsdomstolen ansåg dock att vitet var oskäligt och att mannen inte direkt haft en konkurrerande verksamhet då han hjälpt sin svärson. Man jämkade därför summan till 400 000 kronor.
Källa: Unionen