Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Evig anställning - dröm eller mardröm?

Sugen på en livslång anställning, utan krav på annan motprestation än att du infinner dig på en tågstation i Göteborg varje dag? Då finns det ett jobb för dig att söka – som levande konstverk. Det finns dock en del att tänka på innan du tackar ja.
Ola Rennstam Publicerad
Skiss/Visualisering av Anna Heymowska
Lönen för den eviga, eller 120 år långa, anställningen uppges vara drygt 21 000 kronor i månaden men det är helt upp till arbetstagaren att bestämma vad arbetsdagarna ska innehålla. Skiss/Visualisering av Anna Heymowska

På den nya stationen Korsvägen i centrala Göteborg kommer en person få en anställning som varar lite längre än vad som är brukligt. I 120 år närmare bestämt. Tjänsten är en del av verket ”Evig anställning” av konstnärsduon Goldin+Senneby och består av ett omklädningsrum och en stämpelklocka som tänder ljuset. Lönen uppges vara drygt 21 000 kronor i månaden men det är helt upp till arbetstagaren att bestämma vad arbetsdagarna ska fyllas med. Trots att tillträde till tjänsten inte är förrän i mars 2026 har Statens konstråd redan fått in 175 ansökningar från världens alla hörn.

Vad bör man tänka på innan man tackar ja till en evig anställning eller, som i det här fallet, en anställning på 120 år?
– Först och främst bör man fundera på vad som händer om man tröttnar på att jobba med det här eller skulle bli för trött för att arbeta och vill gå i pension. Mitt råd är att försöka få in en skrivning kring uppsägningsbarheten under den här perioden, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen.

Tillåter lagen om anställningsskydd, las, anställningar som pågår i en evighet?
– Ja. Det här handlar sannolikt om en tidsbegränsad anställning i form av en allmän visstid – i 120 år framåt. Enligt las övergår en tidsbegränsad anställning till en tillsvidareanställning automatiskt efter två år – om det inte finns kollektivavtal som säger något annat. Så tror jag det skulle bli även i det här fallet och att den blir uppsägningsbar, om inte annat avtalats. Ett avtal där arbetsgivaren är förhindrad att säga upp en medarbetare under 120 år borde rättsligt betraktas som en blandning av en visstidsanställning och en tillsvidareanställning med förstärkt anställningsskydd.

Läs mer: Så funkar las

Oavsett var du befinner dig någonstans i arbetslivet är det viktigt att välja en arbetsgivare som har kollektivavtal, inte minst för att du då är garanterad tjänstepension. Enligt Björn Alquist är pensionsfrågan viktig även för den som har en anställning som pågår i 120 år.

– Jag tror inte att det är möjligt att upprätta den här anställningen utan att den blir pensionsgrundande. Sannolikt kommer den anställde förr eller senare komma till en punkt i livet då man, av olika anledningar, inte längre kan fullgöra sina förpliktelser i anställningsavtalet. Därför är det viktigt att reglera vad som händer när arbetstagaren i stället vill ta ut pension.

För vissa låter den här tjänsten säkert som en dröm, men de flesta av oss skulle nog tycka att det blev väldigt tråkigt i längden

Arbetsplatsen i ”Evig anställning” är belägen i en vänthall under jord, där tåg och en strid ström av människor passerar förbi. Bristen på dagsljus och god luftkvalitet är viktiga komponenter för vår arbetsmiljö och som anställd bör man vara uppmärksam på att arbetsgivaren följer lagar och regler.

– Precis som alla andra på arbetsmarknaden har man rätt till en anpassning av arbetsmiljön och att man tillhandahålls den utrustning som jobbet kräver, konstaterar Björn Alquist.

Vilka andra utmaningar ser du ur ett arbetsmiljöperspektiv?
– För vissa personer låter den här tjänsten säkert som en dröm, men de flesta av oss skulle nog tycka att det blev väldigt tråkigt i längden. Det finns risk för att det uppstår psykosociala problem genom bristen på kollegor och att det helt enkelt blir väldigt ensamt. Det är en hel del som talar för att det är en olämplig sysselsättning ur arbetsmiljösynpunkt.

Det gränslösa arbetslivet, alltså tillvaron där arbete och fritid flyter ihop, ger flexibilitet men förväntan på att ständigt vara tillgänglig kan också skapa stress. Det har bland annat Unionen konstaterat i flera rapporter. Björn Alquist anser att jobbet på Korsvägen, där stämpelklocka och reglerad arbetstid kommer att tillämpas, till viss del är en motsatts till den utvecklingen.

Läs mer: Många jobbar på ledig tid

– Det är ett så avgränsat arbete som det bara kan bli, det är väldigt tydligt när arbetsdagen börjar och slutar. Det enda man bör se upp med är att se till att vara instämplad i tid för att slippa löneavdrag, säger han.

Kompetensutveckling är en allt viktigare fråga på dagens arbetsmarknad – hur blir det med den biten för den som har en evig anställning?
– Det beror förstås på vad personen kommer ägna sig åt men spontant tror jag det blir svårt att till exempel kräva en utbildning eller kurs om man är uppbunden resten av sitt arbetsliv. Den huvudsakliga fullgörelsen av anställningsavtalet verkar i det här fallet vara att vara på plats – instämplad. Om man sedan sitter med telefonen eller en bok tycks spela mindre roll.

Evig anställning

”Evig anställning” är ett konstverk av Simon Goldin och Jakob Senneby och kommer vara baserat på Västlänkstationen Korsvägen, som just nu byggs i Göteborg. Verket består av ett omklädningsrum och en stämpelklocka där en person kommer att erbjudas en anställning utan krav på annan motprestation än att man stämplar in och ut på arbetsplatsen. Konstverkets budget är 6,5 miljoner kronor och avkastningen på kapitalet uppskattas räcka till en månadslön på 21 600 kronor, i 120 år. Anställningen kräver att personen är bosatt i Göteborg.

Konstverket är tänkt att väcka frågor om vad en anställning är, hur anställningar ser ut i dag, och hur de kan se ut i framtiden. Arbetet som levande konstverk innebär inte några plikter eller ansvarstaganden, mer än att det ska utföras på Korsvägen.
Sista ansökningsdag för tjänsten är den 15 december 2025, med tillträde 15 mars 2026. Hittills har 175 förfrågningar från hela världen kommit in till Statens konstråd, bland annat från Pakistan, Taiwan, Filippinerna och USA.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.