Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Evig anställning - dröm eller mardröm?

Sugen på en livslång anställning, utan krav på annan motprestation än att du infinner dig på en tågstation i Göteborg varje dag? Då finns det ett jobb för dig att söka – som levande konstverk. Det finns dock en del att tänka på innan du tackar ja.
Ola Rennstam Publicerad
Skiss/Visualisering av Anna Heymowska
Lönen för den eviga, eller 120 år långa, anställningen uppges vara drygt 21 000 kronor i månaden men det är helt upp till arbetstagaren att bestämma vad arbetsdagarna ska innehålla. Skiss/Visualisering av Anna Heymowska

På den nya stationen Korsvägen i centrala Göteborg kommer en person få en anställning som varar lite längre än vad som är brukligt. I 120 år närmare bestämt. Tjänsten är en del av verket ”Evig anställning” av konstnärsduon Goldin+Senneby och består av ett omklädningsrum och en stämpelklocka som tänder ljuset. Lönen uppges vara drygt 21 000 kronor i månaden men det är helt upp till arbetstagaren att bestämma vad arbetsdagarna ska fyllas med. Trots att tillträde till tjänsten inte är förrän i mars 2026 har Statens konstråd redan fått in 175 ansökningar från världens alla hörn.

Vad bör man tänka på innan man tackar ja till en evig anställning eller, som i det här fallet, en anställning på 120 år?
– Först och främst bör man fundera på vad som händer om man tröttnar på att jobba med det här eller skulle bli för trött för att arbeta och vill gå i pension. Mitt råd är att försöka få in en skrivning kring uppsägningsbarheten under den här perioden, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen.

Tillåter lagen om anställningsskydd, las, anställningar som pågår i en evighet?
– Ja. Det här handlar sannolikt om en tidsbegränsad anställning i form av en allmän visstid – i 120 år framåt. Enligt las övergår en tidsbegränsad anställning till en tillsvidareanställning automatiskt efter två år – om det inte finns kollektivavtal som säger något annat. Så tror jag det skulle bli även i det här fallet och att den blir uppsägningsbar, om inte annat avtalats. Ett avtal där arbetsgivaren är förhindrad att säga upp en medarbetare under 120 år borde rättsligt betraktas som en blandning av en visstidsanställning och en tillsvidareanställning med förstärkt anställningsskydd.

Läs mer: Så funkar las

Oavsett var du befinner dig någonstans i arbetslivet är det viktigt att välja en arbetsgivare som har kollektivavtal, inte minst för att du då är garanterad tjänstepension. Enligt Björn Alquist är pensionsfrågan viktig även för den som har en anställning som pågår i 120 år.

– Jag tror inte att det är möjligt att upprätta den här anställningen utan att den blir pensionsgrundande. Sannolikt kommer den anställde förr eller senare komma till en punkt i livet då man, av olika anledningar, inte längre kan fullgöra sina förpliktelser i anställningsavtalet. Därför är det viktigt att reglera vad som händer när arbetstagaren i stället vill ta ut pension.

För vissa låter den här tjänsten säkert som en dröm, men de flesta av oss skulle nog tycka att det blev väldigt tråkigt i längden

Arbetsplatsen i ”Evig anställning” är belägen i en vänthall under jord, där tåg och en strid ström av människor passerar förbi. Bristen på dagsljus och god luftkvalitet är viktiga komponenter för vår arbetsmiljö och som anställd bör man vara uppmärksam på att arbetsgivaren följer lagar och regler.

– Precis som alla andra på arbetsmarknaden har man rätt till en anpassning av arbetsmiljön och att man tillhandahålls den utrustning som jobbet kräver, konstaterar Björn Alquist.

Vilka andra utmaningar ser du ur ett arbetsmiljöperspektiv?
– För vissa personer låter den här tjänsten säkert som en dröm, men de flesta av oss skulle nog tycka att det blev väldigt tråkigt i längden. Det finns risk för att det uppstår psykosociala problem genom bristen på kollegor och att det helt enkelt blir väldigt ensamt. Det är en hel del som talar för att det är en olämplig sysselsättning ur arbetsmiljösynpunkt.

Det gränslösa arbetslivet, alltså tillvaron där arbete och fritid flyter ihop, ger flexibilitet men förväntan på att ständigt vara tillgänglig kan också skapa stress. Det har bland annat Unionen konstaterat i flera rapporter. Björn Alquist anser att jobbet på Korsvägen, där stämpelklocka och reglerad arbetstid kommer att tillämpas, till viss del är en motsatts till den utvecklingen.

Läs mer: Många jobbar på ledig tid

– Det är ett så avgränsat arbete som det bara kan bli, det är väldigt tydligt när arbetsdagen börjar och slutar. Det enda man bör se upp med är att se till att vara instämplad i tid för att slippa löneavdrag, säger han.

Kompetensutveckling är en allt viktigare fråga på dagens arbetsmarknad – hur blir det med den biten för den som har en evig anställning?
– Det beror förstås på vad personen kommer ägna sig åt men spontant tror jag det blir svårt att till exempel kräva en utbildning eller kurs om man är uppbunden resten av sitt arbetsliv. Den huvudsakliga fullgörelsen av anställningsavtalet verkar i det här fallet vara att vara på plats – instämplad. Om man sedan sitter med telefonen eller en bok tycks spela mindre roll.

Evig anställning

”Evig anställning” är ett konstverk av Simon Goldin och Jakob Senneby och kommer vara baserat på Västlänkstationen Korsvägen, som just nu byggs i Göteborg. Verket består av ett omklädningsrum och en stämpelklocka där en person kommer att erbjudas en anställning utan krav på annan motprestation än att man stämplar in och ut på arbetsplatsen. Konstverkets budget är 6,5 miljoner kronor och avkastningen på kapitalet uppskattas räcka till en månadslön på 21 600 kronor, i 120 år. Anställningen kräver att personen är bosatt i Göteborg.

Konstverket är tänkt att väcka frågor om vad en anställning är, hur anställningar ser ut i dag, och hur de kan se ut i framtiden. Arbetet som levande konstverk innebär inte några plikter eller ansvarstaganden, mer än att det ska utföras på Korsvägen.
Sista ansökningsdag för tjänsten är den 15 december 2025, med tillträde 15 mars 2026. Hittills har 175 förfrågningar från hela världen kommit in till Statens konstråd, bland annat från Pakistan, Taiwan, Filippinerna och USA.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Får jag sjukskriva mig vid skilsmässa?

Oktober är den månad flest ansöker om skilsmässa, vilket kan få kan få långtgående konsekvenser för arbetslivet. Det här har du rätt till när privatlivet krisar.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 06:00
Delad bild av ett köksbord med dator, kalender och anteckningar samt en kontorsplats med skärm och skrivbordslampa.
Vad gäller på jobbet när en skilsmässa förändrar familjevardagen? Här är svaren om bland annat sjukfrånvaro, vab och arbetstider. Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

1. Har jag rätt att sjukskriva mig vid skilsmässa? 

Ja och nej. Avgörande är om skilsmässan påverkar din arbetsförmåga. Den bedömningen måste en läkare göra. Du kan dock sjukanmäla dig själv i sju kalenderdagar utan sjukintyg. 

2. Har jag rätt att jobba mindre när jag har barnen? 

Nej. Det är arbetsgivaren som har rätt att lägga scheman. Du kan dock föreslå en sådan lösning för arbetsgivaren. Dessutom har du rätt att gå ner i arbetstid om du har barn under 8 år. 

3. Kan jag bli uppsagd om jag vabbar mycket? 

Nej. Ersättning för vab kan betalas ut för 120 dagar per år och barn. Din arbetsgivare kan inte neka vab. Om barnet är sjukt längre än sju dagar behöver du ett intyg från en läkare eller sjuksköterska. 

4. Kan jag säga nej till att jobba obekväma arbetstider när jag har barnen? 

Det beror på. Om du arbetar i en bransch där arbete på kvällar och helger är norm blir det svårt. Däremot kan du säga nej till plötsliga schemaändringar. Arbetsgivaren ska kommunicera schemaändringar minst två veckor i förväg. 

5. Kan jag få permission för att fixa med bodelning eller besöka jurist? 

Kanske. De flesta kollektivavtal ger rätt till permission, alltså ledighet utan löneavdrag. De flesta avtal brukar också ge exempel på vad som ger rätt till permission. Skilsmässa brukar visserligen inte vara med på listan, men kolla med din arbetsgivare. 

6. Jag presterar sämre på grund av skilsmässan. Kan chefen ge mig andra arbetsuppgifter och sänka min lön? 

Det beror på vad som står i anställningsavtalet. Arbetsgivaren måste alltid förhandla om viktiga förändringar och dit räknas andra arbetsuppgifter. Om man själv känner att man inte riktigt orkar med jobbet kan man kanske tänka sig en skriftlig överenskommelse om att arbeta med annat under en period för att sedan komma tillbaka till den ordinarie tjänsten. 

7. Kan företagshälsovården hjälpa mig under skilsmässan?

Kanske. Företagshälsovården finns i första hand till för arbetsrelaterade besvär. Å andra sidan kan företagshälsovården hjälpa till med arbetsanpassningar, om du behöver det.

Källa: Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.