Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Evig anställning - dröm eller mardröm?

Sugen på en livslång anställning, utan krav på annan motprestation än att du infinner dig på en tågstation i Göteborg varje dag? Då finns det ett jobb för dig att söka – som levande konstverk. Det finns dock en del att tänka på innan du tackar ja.
Ola Rennstam Publicerad
Skiss/Visualisering av Anna Heymowska
Lönen för den eviga, eller 120 år långa, anställningen uppges vara drygt 21 000 kronor i månaden men det är helt upp till arbetstagaren att bestämma vad arbetsdagarna ska innehålla. Skiss/Visualisering av Anna Heymowska

På den nya stationen Korsvägen i centrala Göteborg kommer en person få en anställning som varar lite längre än vad som är brukligt. I 120 år närmare bestämt. Tjänsten är en del av verket ”Evig anställning” av konstnärsduon Goldin+Senneby och består av ett omklädningsrum och en stämpelklocka som tänder ljuset. Lönen uppges vara drygt 21 000 kronor i månaden men det är helt upp till arbetstagaren att bestämma vad arbetsdagarna ska fyllas med. Trots att tillträde till tjänsten inte är förrän i mars 2026 har Statens konstråd redan fått in 175 ansökningar från världens alla hörn.

Vad bör man tänka på innan man tackar ja till en evig anställning eller, som i det här fallet, en anställning på 120 år?
– Först och främst bör man fundera på vad som händer om man tröttnar på att jobba med det här eller skulle bli för trött för att arbeta och vill gå i pension. Mitt råd är att försöka få in en skrivning kring uppsägningsbarheten under den här perioden, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen.

Tillåter lagen om anställningsskydd, las, anställningar som pågår i en evighet?
– Ja. Det här handlar sannolikt om en tidsbegränsad anställning i form av en allmän visstid – i 120 år framåt. Enligt las övergår en tidsbegränsad anställning till en tillsvidareanställning automatiskt efter två år – om det inte finns kollektivavtal som säger något annat. Så tror jag det skulle bli även i det här fallet och att den blir uppsägningsbar, om inte annat avtalats. Ett avtal där arbetsgivaren är förhindrad att säga upp en medarbetare under 120 år borde rättsligt betraktas som en blandning av en visstidsanställning och en tillsvidareanställning med förstärkt anställningsskydd.

Läs mer: Så funkar las

Oavsett var du befinner dig någonstans i arbetslivet är det viktigt att välja en arbetsgivare som har kollektivavtal, inte minst för att du då är garanterad tjänstepension. Enligt Björn Alquist är pensionsfrågan viktig även för den som har en anställning som pågår i 120 år.

– Jag tror inte att det är möjligt att upprätta den här anställningen utan att den blir pensionsgrundande. Sannolikt kommer den anställde förr eller senare komma till en punkt i livet då man, av olika anledningar, inte längre kan fullgöra sina förpliktelser i anställningsavtalet. Därför är det viktigt att reglera vad som händer när arbetstagaren i stället vill ta ut pension.

För vissa låter den här tjänsten säkert som en dröm, men de flesta av oss skulle nog tycka att det blev väldigt tråkigt i längden

Arbetsplatsen i ”Evig anställning” är belägen i en vänthall under jord, där tåg och en strid ström av människor passerar förbi. Bristen på dagsljus och god luftkvalitet är viktiga komponenter för vår arbetsmiljö och som anställd bör man vara uppmärksam på att arbetsgivaren följer lagar och regler.

– Precis som alla andra på arbetsmarknaden har man rätt till en anpassning av arbetsmiljön och att man tillhandahålls den utrustning som jobbet kräver, konstaterar Björn Alquist.

Vilka andra utmaningar ser du ur ett arbetsmiljöperspektiv?
– För vissa personer låter den här tjänsten säkert som en dröm, men de flesta av oss skulle nog tycka att det blev väldigt tråkigt i längden. Det finns risk för att det uppstår psykosociala problem genom bristen på kollegor och att det helt enkelt blir väldigt ensamt. Det är en hel del som talar för att det är en olämplig sysselsättning ur arbetsmiljösynpunkt.

Det gränslösa arbetslivet, alltså tillvaron där arbete och fritid flyter ihop, ger flexibilitet men förväntan på att ständigt vara tillgänglig kan också skapa stress. Det har bland annat Unionen konstaterat i flera rapporter. Björn Alquist anser att jobbet på Korsvägen, där stämpelklocka och reglerad arbetstid kommer att tillämpas, till viss del är en motsatts till den utvecklingen.

Läs mer: Många jobbar på ledig tid

– Det är ett så avgränsat arbete som det bara kan bli, det är väldigt tydligt när arbetsdagen börjar och slutar. Det enda man bör se upp med är att se till att vara instämplad i tid för att slippa löneavdrag, säger han.

Kompetensutveckling är en allt viktigare fråga på dagens arbetsmarknad – hur blir det med den biten för den som har en evig anställning?
– Det beror förstås på vad personen kommer ägna sig åt men spontant tror jag det blir svårt att till exempel kräva en utbildning eller kurs om man är uppbunden resten av sitt arbetsliv. Den huvudsakliga fullgörelsen av anställningsavtalet verkar i det här fallet vara att vara på plats – instämplad. Om man sedan sitter med telefonen eller en bok tycks spela mindre roll.

Evig anställning

”Evig anställning” är ett konstverk av Simon Goldin och Jakob Senneby och kommer vara baserat på Västlänkstationen Korsvägen, som just nu byggs i Göteborg. Verket består av ett omklädningsrum och en stämpelklocka där en person kommer att erbjudas en anställning utan krav på annan motprestation än att man stämplar in och ut på arbetsplatsen. Konstverkets budget är 6,5 miljoner kronor och avkastningen på kapitalet uppskattas räcka till en månadslön på 21 600 kronor, i 120 år. Anställningen kräver att personen är bosatt i Göteborg.

Konstverket är tänkt att väcka frågor om vad en anställning är, hur anställningar ser ut i dag, och hur de kan se ut i framtiden. Arbetet som levande konstverk innebär inte några plikter eller ansvarstaganden, mer än att det ska utföras på Korsvägen.
Sista ansökningsdag för tjänsten är den 15 december 2025, med tillträde 15 mars 2026. Hittills har 175 förfrågningar från hela världen kommit in till Statens konstråd, bland annat från Pakistan, Taiwan, Filippinerna och USA.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen