Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Enig AD underkänner avsked för tidsfusk

Att sparka en medarbetare för att denne uträttat privata ärenden på arbetstid, var fel. En enig Arbetsdomstol ogiltigförklarade avskedandet och beslutade att Unionenmedlemmen ska få 16 månadslöner och 100 000 kronor i skadestånd från läkemedelsföretaget som avskedat honom.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
Arbetsdomstolen gick på Unionens linje och konstaterade att det var fel att sparka Unionenmedlemmen för påstått tidsfusk. Kollega

Läkemedelsföretaget i Uppsala, där medlemmen arbetade, hävdade att mannen svikit arbetsgivarens förtroende genom att fuska med sin tidsredovisning. Medlemmen, som arbetade som gruppchef, ska ha registrerat arbetstid när han i själva verket sysslat med annat än sitt jobb.

Att han faktiskt jobbat ifatt hemifrån, utan att ta ut någon övertid, hade inte med saken att göra eftersom han inte hade rätt till att jobba hemifrån, menade bolagets representanter.

Men Unionen och Arbetsdomstolen hade en annan uppfattning och konstaterade att arbetsgivaren inte haft någon skriftlig policy om arbete hemifrån. Mannen hade haft en stor arbetsbelastning under lång tid och det finns mejl som bevisar att medlemmen faktiskt meddelat sin närmaste chef om att han arbetade hemifrån. Unionen kunde också visa upp exempel på att andra på företaget jobbat hemifrån utan att bli avskedade.

I egenskap av gruppchef var medlemmen ständigt nåbar för både arbetsgivaren och medarbetare och hade kontakter med kollegor även kväller och helger. Ögonvittnen  bekräftade dessutom att mannen suttit hemma och jobbat.

En helt enig arbetsdomstol slog fast att medlemmens förklaringar var trovärdiga och att arbetsgivaren inte kunnat bevisa att medlemmen lurat företaget på tid. Förutom lön för de 16 månader som gått sedan medlemmen fick sparken, får han också 100 000 kronor i skadestånd för kränkningen. Dessutom har medlemmen rätt att få tillbaka sitt jobb.

- Det är otroligt glädjande att alla ledamöter var fullständigt eniga i frågan och gav medlemmen rätt, säger Susanne Pettersson, ombudsman på Unionen som, tillsammans med klubben på företaget och förbundets jurister, hjälpt den avskedade medlemmen att få upprättelse. .

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."