Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Enig AD underkänner avsked för tidsfusk

Att sparka en medarbetare för att denne uträttat privata ärenden på arbetstid, var fel. En enig Arbetsdomstol ogiltigförklarade avskedandet och beslutade att Unionenmedlemmen ska få 16 månadslöner och 100 000 kronor i skadestånd från läkemedelsföretaget som avskedat honom.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
Arbetsdomstolen gick på Unionens linje och konstaterade att det var fel att sparka Unionenmedlemmen för påstått tidsfusk. Kollega

Läkemedelsföretaget i Uppsala, där medlemmen arbetade, hävdade att mannen svikit arbetsgivarens förtroende genom att fuska med sin tidsredovisning. Medlemmen, som arbetade som gruppchef, ska ha registrerat arbetstid när han i själva verket sysslat med annat än sitt jobb.

Att han faktiskt jobbat ifatt hemifrån, utan att ta ut någon övertid, hade inte med saken att göra eftersom han inte hade rätt till att jobba hemifrån, menade bolagets representanter.

Men Unionen och Arbetsdomstolen hade en annan uppfattning och konstaterade att arbetsgivaren inte haft någon skriftlig policy om arbete hemifrån. Mannen hade haft en stor arbetsbelastning under lång tid och det finns mejl som bevisar att medlemmen faktiskt meddelat sin närmaste chef om att han arbetade hemifrån. Unionen kunde också visa upp exempel på att andra på företaget jobbat hemifrån utan att bli avskedade.

I egenskap av gruppchef var medlemmen ständigt nåbar för både arbetsgivaren och medarbetare och hade kontakter med kollegor även kväller och helger. Ögonvittnen  bekräftade dessutom att mannen suttit hemma och jobbat.

En helt enig arbetsdomstol slog fast att medlemmens förklaringar var trovärdiga och att arbetsgivaren inte kunnat bevisa att medlemmen lurat företaget på tid. Förutom lön för de 16 månader som gått sedan medlemmen fick sparken, får han också 100 000 kronor i skadestånd för kränkningen. Dessutom har medlemmen rätt att få tillbaka sitt jobb.

- Det är otroligt glädjande att alla ledamöter var fullständigt eniga i frågan och gav medlemmen rätt, säger Susanne Pettersson, ombudsman på Unionen som, tillsammans med klubben på företaget och förbundets jurister, hjälpt den avskedade medlemmen att få upprättelse. .

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.